Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1940 Specialnummer: Vägunderhåll - Vägdistriktens grustransportproblem, av Åke Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
portsträckor under 5 km eller över 12 km. En tredje
släpvagn räcker dessutom för två traktorer.
Med förhandenvarande milkostnader och effektiva
m3km pr timme kunde vi fastslå, att där grusningen
för lastautomobilen tog en tid av 43 dagar och
kostade cirka 4 000 kr., behövde traktoraggregatet endast
18 dagar och kostade cirka 1 900 kr. Besparingen
blev alltså i verkligheten 52,B %. Men bortsett från
denna stora besparing i kontanta medel, vilken för
hela distriktet skulle röra sig om 38 000 kr., måste
själva tidsvinsten beaktas. Det är nämligen ytterst
begränsad tid, som med lämplig väderlek står till
höstgrusningens förfogande. Den vinst, som erhålles
genom att just denna tid kan utnyttjas för hela
grusningen, är ekonomiskt ytterligt betydande. Men den
kan icke framställas, eller bevisas i kalla siffror. Med
nuvarande metoder för grusningen måste man, som
förut påpekats, för att hålla sig inom den passande
tiden tillgripa ett stort antal lastbilar, m. a. o. binda
ett stort och under övriga tider i regel oanvändbart
kapital. Eller också måste man förhyra främmande
bilar. I båda dessa fall måste man dessutom i många
fall köra ut gruset i småupplag utefter vägarna och
därefter från dessa upplag ut på själva vägen.
Jämfört med ett sådant förfarande uppstå ändå större
vinster för vår metod.
Om man granskar aggregatet ur affärsmässig
ränta-bilitetssynpunkt, vill man ju gärna konstatera, hur
varje i aggregatet ingående del bär sig. ■ Det visar sig
då, att traktorn och första släpvagnen för sig giva
cirka 29 % på kapitalet, den andra släpvagnen något
under 16 % och den tredje släpvagnen något över
16 %. Alla de ingående delarna täcka således mer
än väl erforderlig avskrivning och utlåningsränta.
Härvid är hänsyn tagen endast till själva
grustransporterna, för vilkas utförande vi i distriktet, som
omfattar 48 mil, med stöd av våra försök beräkna 6
traktorer och 15 släpvagnar med säkerhet vara
tillräckliga.
Vid sidan av grusningsproblemets lösning erhållas
biprodukterna förbilligad dammbindning och
förbilligat vintervägunderhåll. I år har särskilt försök med
sulfitlut i större skala blivit föremål för utförande. Vi
ha undersökt även dessa transporter och konstaterat,
att på sträckor över 3.B mil från sulfitfabriken äro
kostnaderna ungefär lika för bil och traktoraggregat.
Men för alla transportsträckor under 3^5 mil är trak-
Fig". 5. Traktorns koppel med luftbromsslang.
Fig. 6. Släpvagnens bensinmotor för bakåttippen.
torn billigare. I medeltal under årets dammbindning
uppgick kostnaden till 5: 65 kr. för transporterad ton
sulfitlut med bil och till 3:19 kr. med
traktoraggregatet, eller 43 % besparing. Denna betydande
besparing gäller även för dammbindning med klorkalcium.
Beträffande snöplogning så har traktorn, som vi
även före anskaffandet fastslagit, visat sig vara ett
gott och billigt plogaggregat. Då en mil plogad väg
med lastbilen kostar 17 kr., kostar samma mil med
traktorn 13: 50 kr., eller cirka 20 % besparing. Det
har dessutom — ehuru dessa försök icke äro helt
avslutade — visat sig, att effektiviteten vid flickning
ökar med cirka 10 %.
Vi anse oss nu i Örebro läns nordvästra vägdistrikt
hava löst grustransportproblemet och fastställt typen
för transportmedlet. Vi kunna och komma nu att med
säker utgångspunkt planera såväl våra grusgropars
organisation som utformningen av våra blivande
garage. Dessa garage bliva av mindre
storleksordning än för den vanliga biltypen, då ju det största
antalet fordon — dè 15 släpvagnarna — kunna
härbärgeras i icke värmebonade vagnsskjul. Detta
innebär ytterligare och avsevärda besparingar. I detta
sammanhang kan i förbigående konstateras, att man
på andra håll redan hunnit med såväl tävlan om som
prisutdelning för anordnandet av garage för
vägdistrikt.
Som sammanfattning av våra praktiska försök
gäller alltså:
1: Den för metoden uppställda teorien har
verifierats av verkligheten, varvid ekonomiskt sett
besparingarna bliva större än de tänkta.
2: För distriktet, omfattande 48 mil, betyder
metoden en besparing av cirka 40 000 kr. pr år.
3: Härtill komma oberäkneliga vinster på grund
av koncentrerad grusning med åtföljande besparingar
i material, besparingar för trafiken och minskade
kapitalinvesteringar eller bilhyror.
4: Minskade kostnader för garageanläggningar.
5: Ökad trafiksäkerhet, då upplastning av grus
från småupplag utefter vägarna försvinner.
Den påpekade minskningen i kapitalinvestering är
betydande. Särskilt i fråga om vägunderhåll är denna
sak av stor vikt. Det gäller nämligen vid fråga om
val av metoder för vägunderhåll — även om
metoderna ekonomiskt giva samma resultat vid prestationen
— att den metod, som giver minsta
kapitalinvesteringen, måste väljas. Staten skall nämligen i fråga
30 nov. 1940
471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
