Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 7 dec. 1940 - Tvätt- och rengöringsmedel, av John Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
2.5
\2.0
I
"S 1.5
\
^1.0
I
0.5
o 0.5 1
NormaHtet —-
Fig. 1. Peptisering av sot med
kaliummyristat vid 12—15°C.
Som andra led kommer nu avlägsnande av
smutspartiklarna från fibrerna. Hur detta äger rum vid
tvättning med tvålar kan förklaras på följande sätt.
Tvålarna höra till kolloid-elektrolyterna. I
tvållösningarna finnas därför CnH2n+i COO-joner och
Na-joner. Fettsyrejonerna C„H2„+iCOO komma att
ad-sorberas av smutspartiklarna, som besitta stor inre
yta.
Linne och bomull ha i neutral eller alkalisk
lösning negativ laddning. Genom adsorptionen av
fettsyrejonerna, som äro negativt laddade, komma även
smutspartiklarna att laddas negativt. Genom
likheten i laddning mellan fiber och smutspartiklar
bortstötas smutspartiklarna från fibern, sedan
kapillär-och restvalenskrafterna, som kvarhålla partiklarna,
övervunnits.
Till sist omgives varje smutspartikel av ett skikt
av gränsyteaktiva tvålpartiklar bestående av
hydra-tiserade och polärt anordnade molekyler. Detta
gynnar peptiseringen och finfördelningen av
smutspartiklarna. Skyddshinnans styrka har sin grund i
tvålmolekylens heteropolaritet.
Detta är i stora drag förloppet vid tvättningen
med tvålar. En viss betydelse har även fettsyrornas
karaktär och innan vi övergå till behandling av de
understödjande faktorerna vid tvättningen, skola vi
därför något beröra inverkan av olika fettsyror.
Längden av kolkedjan har inflytande på styrkan av
de inre kohesionskrafterna och i sådan riktning, att
en längre kolkedja ger upphov till starkare krafter.
Den kolloidala natur, som tillkommer
tvållösningarna, blir märkbar vid ett kolatomantal av 8 men
först vid ett antal av 12 kolatomer i kedjan
(laurin-syra) ha dessa krafter nått en sådan storlek, att man
kan tala om någon tvättverkan av praktisk betydelse.
— Inverkan av molekylstorleken på tvättförloppet
har studerats av bl. a. Madsen ("Surface tension and
detergent power of soap solutions." Dissert.
Köpenhamn), vars resultat förtjäna att refereras icke minst
då de belysa inverkan även av andra faktorer.
Resultaten äro införda i tabell 1.
Madsen tvättade provlappar, som nedsmutsats med
ultramarin. Renhetsgraden angives med en relativ
skala, där 1 motsvarar rent tyg och 20 otvättat tyg.
Av tabellen ser man, att de lägre syrorna C12—C14
ha avsevärt sämre tvättverkan än exempelvis
stearin-och palmitinsyra. Vid en viss tvålkoncentration får
man alltså ökad tvättverkan vid ökat antal kolatomer
i den i tvålen ingående fettsyran. Madsen vill med
dessa resultat visa sambandet mellan
ytspännings-nedsättningen och tvättverkan. Madsens resultat av
ytspänningsmätningar på tvållösningar giva dock
stöd åt åsikten, att ytspänningsnedsättningen skulle
vara det primära vid tvättningen. (Emellertid finnas
som sagt kraftigt kapilläraktiva ämnen, som dock ej
kunna mäta sig med tvålarna med avseende på
tvättegenskapen. Se nedan.) Orsaken till att Madsen fått
så god överensstämmelse mellan
ytspänningsnedsätt-ning och tvättverkan, att han anser sig kunna
värdesätta en tvåls användbarhet för tvättning genom att
mäta ytspänningen hos dess lösning, torde ligga däri,
att de kolloidala egenskaperna och
ytspänningsnedsättningen på ett likartat sätt äro beroende av
fettsyre jonens struktur.
Madsens resultat giva även en bild av
koncentrationens inflytande på tvättresultatet. Man ser i
tabellen, att för varje slag av tvål finnes en viss
maximal effekt vid en viss koncentration. Denna optimala
koncentration sjunker med antalet dubbelbindningar.
Dylika optimala koncentrationer uppträda även vid
mätning av skumtal, emulsions- och
peptiseringsför-måga. Sålunda anger fig. 1 resultat, som erhållits
av McBain och medarbetare (Journ. Soc. Chem. Ind.
42, 373/1923).
Inflytandet av temperaturen framgår även av
tabellen. Vid oleintvål t. e. nås avsevärt bättre
resultat vid 100° än vid 20°C, även om den optimala
koncentrationen icke ändrats.
Även en annan av Madsens tabeller belysande detta
förhållande må anföras. Man ser, att för en viss tvål
blir resultatet bättre vid högre temperatur (angående
den praktiska maximitemperaturen se nedan). Detta
gäller även om alkali finnes närvarande.
Tabell 1.
Tvål av Temp. Tvålkoncentration g/1
0,10 0,25 0,50 l 2 5 10
Laurinsyra ............. 100 _ 18 18 17 17 16 .—.
Myristinsyra ........... 100 — 18 18 16 13 18 —
Palmitinsyra ........... 100 — 13 12 12 13 14 —
; Stearinsyra ............ 100 9 8 7 8 10 10 12
! Olein .................. 100 — 12 10 9 9 11 —
Linolsyra .............. 100 ■— 17 16 16 16 16 —
Ricinolsyra ............ 100 — 18 18 18 17 18 -—
Ol ein .................. 20 — 20 19 18 — — —
478
28 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
