Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 7 dec. 1940 - Tvätt- och rengöringsmedel, av John Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskri ft
Tabell 2.
+20
Tvål Temp. Tvålkoncentration g/1
0,1 0,25 0,5 1,0
Na-stearat ..... 100 9 7 7 8
..... 75 11 11 12 15
Na-stearat -f 2 g/1 soda 100 7 6 7 8
+ 2 „ ii 75 11 11 11 13
Man bör dock komma ihåg, att Madsens resultat —
liksom så många andra i litteraturen refererade -— ha
uppnåtts med prover, som äro smutsade på
konstgjord väg (i detta fall ultramarin). Arten av smuts
har ju även inflytande på resultatet.
Eftersom tvålen skall omgiva varje smutspartikel
med ett hydratiserat skikt, för att förhindra att
smutsen på nytt utfälles på vävnaderna, måste
förhållandet mellan tvålmängd och smutsmängd vara av
betydelse. Vid peptiseringsförsök med tvållösningar
har man lyckats visa, att Ostwalds
"Bodenkörper"-regel gäller. Detta innebär, att den peptiserade
mängden fasta partiklar är beroende av den totala
mängden partiklar. Se diagram i fig. 2. (Efter
Buzagh, Kolloid Zeitschrift 43 220/1927.) Hur detta
inverkar vid det praktiska genomförandet av
tvättprocessen skola vi återkomma till i det följande.
En egenskap hos tvållösningarna, som är mycket
iögonfallande, är deras förmåga att bilda skum.
Denna förmåga att bilda skum är väl den som i de
flesta fall av allmänheten anses som orsaken till att
tvålarna ha förmåga att tvätta. Man måste
emellertid hänföra skumningsförmågan till de för
tvättprocessen sekundära faktorerna. Skummet tillskrives
dock en viss roll som transportmedel för redan
pep-tiserad smuts, som anrikas i skummet. Detta har
visats bl. a. av Reymuth (Melliands Textilberichte 13,
599/1932), som genom mikrofotografering av skum-
I
r
r
r
1
i
I
£
+10
-10
5 10
In vägd ko/mångd i g /100 cc låsning
Fig. 2. Peptisering av djurkol med
Na-oleat.
blåsor kunnat bestämma en viss anrikning av
smutspartiklar i skummet. Att helt värdesätta ett
tvättmedel eller en tvål på grundval av
skumningsförmågan ("Skumtal") är oriktigt. Man får nog anse, att
skummets största betydelse, förutom ett tecken på
att aktivt tvättmedel finnes närvarande, är av
psykologisk natur. (Jfr Nüsslein, ’ Meli. Textber. 19,
582/1938.)
Vi komma nu in på tvättningens pH-beroende.
Genom undersökningar av bl. a. Goette (Kolloid
Zeitschrift 64, 22, 327, 331/1933) samt Rhodes och
Fig. 3. Inflytande av alkali och
pH på tvättverkan.
Bascom (Ind. Engin. Chem. 23, 778/1931) har det
visat sig, att tvålarnas optimala tvättverkan ligger
inom pH-området 10—11. Vanligen angives 10,7 som
det optimala pH-värdet. Detta gäller för tvättning
av linne eller bomull.
Enligt de ovan anförda mätningarna av Rhodes
och Bascom (återgivna i fig. 3) är arten av det
tillsatta alkaliet av betydelse. För samma pH når man
för soda, trifosfat och natronlut det bästa resultatet
med soda, därnäst trifosfat och sämst natronlut.
(Dessa resultat måste dock tagas med samma
reservation som Madsens, eftersom konstgjord
nedsmutsning använts.) — Alkalierna^ verkan förklaras därav
att de tillbakatränga hydrolysen till gränsyteskikten,
varigenom dessas vattenbindningsförmåga stegras (se
ovan). I praktiken användes på grund av
kostnadsskäl mest natronlut och därnäst soda som tillsats till
tvålen vid tvättningen för att inställa lösningens pH
på lämpligt värde. På senare tid användes även
metasilikat eller trifosfat för samma ändamål.
Skillnaden mellan dessa alkaliföreningar i tvättverkan är
i praktiken ej så kraftigt märkbar som
laboratorieförsöken skulle giva anledning att antaga (se
diagrammet). Slutligen skall påpekas, att
alkalitill-satser äro av betydelse även ur den synpunkten, att
en del av smutsen upplöses enbart av alkalier. Man
behöver endast peka på den gamla "bykningen" med
asklut.
De vanligaste tvättmedlen.
De tvålar, som saluföras för tvättning, säljas
antingen som flingor (vanligen 80 % fettsyra) eller i
block (ca 65 % fettsyra) för tvättindustriens behov.
För hushållen säljas förutom flingor antingen i lös
vikt eller i småförpackningar speciella s. k.
tvätttvålar (65—80 % fettsyra), som antingen säljas i
bitar upp till ett kilo eller i småförpackningar. För
hushållen tillkommer dessutom såpan (38 %
fettsyra).
Alkalierna, som tvättinrättningarna oftast köpa
under sina kemiska beteckningar (fastän undantag
finnas), saluföras för hushållen ofta under
beteckningen "lutpulver" i burkar. Dessa lutpulver utgöras
bl. a. av NaOH i flingor, kalcinerad soda, trifosfat.
ensamma eller i blandning med varandra. För
hushållens speciella behov men även för andra
förbrukare saluföres tvättpulver, som består av tvål och
7 dec. 1940
479
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
