- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
482

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 7 dec. 1940 - Tvätt- och rengöringsmedel, av John Holmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

hos de i silikatperborattvättpulver tvättade
vävnaderna än de som tvättats utan oxidationsmedel. (Någon
större skillnad i koppartal kunde dock ej förmärkas.)
Man bör beakta, att båda typerna av tvättpulver givit
lika vita kläder. Silikatperborat-tvättpulvret har
dock förutom att hållfastheten nedbringats
kvarlämnat rätt avsevärda mängder inkruster.

Det kan diskuteras, om man till tvättmedlen bör
tillsätta blekmedel även om de ej utgöras av "klor".
Tvättmedlet skall rengöra vävnaderna och ej bleka
bort smutsen. Man bör öka kravet på renhet. Vi se
att av de två nämnda typerna av tvättpulver är det
endast det metafosfathaltiga tvättpulvret, som ger en
absolut ren, dvs. en från inkruster fri tvätt.

De ämnen, som kvarstanna i vävnaderna efter
tvättningen, utgöras av icke ursltöljt tvättmedel eller
ämnen bildade av tvättmedlet under tvättningen. I
regel utföres sköljningen på ett sådant sätt, att några
vattenlösliga ämnen ej bliva kvar i tvättgodset.
In-krusterna utgöras därför i de flesta fall av olösliga
föreningar, som uppstå genom reaktion mellan
tvättmedel och vattnets hårdhetsbildare. De besvärligaste
av dessa olösliga föreningar äro kalktvålarna.
Fettsyrornas kalcium- och magnesiumsalter äro
svårlösliga. Den tvål, som omsatt sig med vattnets
kalk-och magnesiumsalter, blir därför overksam och
dessutom fordra kalk tvålarna själva tvål för att hållas
dispergerade. Bortsett från att de inkrustera
tvättgodset, måste den rena tvättmedelsförlusten genom
kalktvålsbildning anses tillräcklig, för att de
lösningar av problemet hårt vatten, som finnas skola
genomföras. Lösningen på detta problem måste bliva
avhärdning. För stora anläggningar tillgriper man
då Zeolitfilter. Emellertid arbeta inte dessa bra, om
det ingående vattnets hårdhet ej är så hög. I dylika
fall och för avlägsnandet av resthårdhet kan man med
fördel använda natriumhexametafosfat.
Natrium-hexametafosfat reagerar med Ca-föreningar enligt
formeln

Na2[Na4(P0s)6] + Ca+++ Na2[CaNa2(P03)6] + 2Na+

Närvaron av metafosfat förhindrar uppkomsten av
kalktvålar, därigenom att Ca-jonerna äro
komplex-bundna. Fördelarna härav ha vi sett i det föregående.

Metafosfatet kan även upplösa redan bildad
kalktvål. Därför användes det även som sköljmedel.
Metafosfatet har även den fördelen, att det åt
vävnaderna ger ett mycket gott grepp samt återger
fibrerna deras naturliga sugkraft, medan en kalktvål är
vattenbortstötande. En med kalktvål inmängd
handduk kommer därför att vara mindre lämpad för sitt
ändamål än en handduk, som är absolut ren, dvs. fri
från alla inkruster.

I Teknisk tidskrift 67, sid. 461—462 skriver också
Köhler med rätta: "Renhetsgraden hos
tvättkläderna bedömes emellertid huvudsakligen med ögat, var
för en liten för ögat synlig fläck vanligen tillmätes
stor betydelse, under det att icke synliga föroreningar
lämnas utan avseende, ehuru deras viktsmängd kan
hundrafalt överträffa den synliga fläckens. Beaktas
alla de olägenheter icke endast av ekonomisk natur,
som följa med tvättning i hårt vatten, kan icke nog
framhållas betydelsen av att vid tvättning använda i
möjligaste mån mjukt vatten. Särskilt gäller detta
vid tvättning av väv, som huvudsakligen slites vid
tvättningen, t. e. bordslinne."

Förutom nu nämnda inkrusteringar från kaiktvålar
måste man uppmärksamma silikaterna. Speciellt
vattenglas har förutom att det ger olösliga kalksilikater
benägenhet att i vävnaderna avsätta
kiselsyreför-eningar. Norlin och Skärblom (I. V. A. 100, sid. 38)
funno, att askan från bomullsväv tvättad 50 gånger
i vattenglas hade en sammansättning av:

CaO ..............= 5,0 %

MgO ..............= 0,8 %

Si02 ..............= 88,2 %

formeln CaSi409 skall giva

CaO ..............= 18,9 %

Si02 ..............=81,1 %

På väven avsätter sig sålunda ej endast
Ca-sili-katerna utan även kiselsyra. — (I vissa fall användes
för perborat-stabilisering färdigbildat
magnesiumsili-kat, som inblandas i tvättpulvret. Detta
magnesium-silikat kommer givetvis även att giva upphov till
inkruster.)

Inkrusterna ha även en viss inverkan på
hållfasthetsförlusten vid tvättningen. Vad först
kiselsyre-fällningarna angå äro dessa jämnt fördelade över
fiberytan (Norlin och Skärblom I. V. A. 100, sid. 39).
Den försvagning, som förorsakas av utfällningarna,
beror möjligen på olikhet i de mekaniska
egenskaperna hos ytskiktet och fibermaterialet självt.

Kalktvålarna anses även verka nedsättande på
hållfastheten genom autokatalytisk oxidation. Norlin och
Skärblom anse sig kunna finna ett samband mellan
jodtal (antalet dubbelbindningar) hos tvålens fettsyra
och hållfasthetsförlusten. (Beträffande den
rengörande verkan av omättade fettsyrors tvålar hänvisas till
de ovan refererade undersökningarna av Madsen.)
Ju högre jodtal desto högre hållfasthetsförlust. [Jfr
Y. Dahlström Sv. kem.-tidskr. XLII (1930), sid. 263
och Köhler Tekn. tidskr. 67.]

Vi övergå nu till de resultat, som erhållits vid
jämförelse mellan dels en gängse enlutsmetod, dels en
flerstegsmetod samt inverkan av metafosfat vid dessa
metoder. Resultaten av hållfasthetsmätningarna äro
införda i tabell 4.

Trestegsmetoden är överlägsen det gängse
1-luts-förfarandet. Man har velat påstå, att den låga
tvål-halten, som användes vid ifrågavarande 3-stegsmetod,
skulle vara ofördelaktig, såtillvida att friktionen bleve
för stor, vilket i sin tur skulle nedsätta hållfastheten.
Försöksresultaten visa emellertid ingen sådan verkan.
Orsaken till trestegsmetodens bättre resultat ligger till

i Medelvärde av varp- och inslagsriktning.

Tabell 4.

Total fetts. Hållfasthet i % av
50 tvättningar urspr.1
steg förbr. Oblekt Blekt Oblekt
ë- linne bomull bomull
Metod.
Tvål + lut .......... 3 5,8 70,6 79,1 88,5
Tvål + lut + metafos-
fat .. 3 3,5 75,1 85,1 88,3
Tvål + lut .......... 1 12,0 57,1 75,1’ 81,0
Tvål + lut -)- metafos-
fat .. 3 12,0 58.7 84,3 89,0

482

7 dec. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free