Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 7 dec. 1940 - Reservställverk — ett led i det industriella luftskyddet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Ti dskri ft
Reservställverk — ett led i det industriella luftskyddet.
Vid våra industrier torde man numera i allmänhet
genom skyddsåtgärder av olika slag hava i görligaste
mån sökt säkerställa driften, även om en eller annan
bomb skulle åstadkomma lokala skador. De
elektriska centralerna torde därvid höra till de
känsligaste punkterna, som tarva den största omtanke.
Anläggningar av den äldre typen med
centraliserade transformatorer och ställverk kunna i vidriga
fall bliva helt förlamade för lång tid framåt, om
förstörelse träffar denna centrala kraftanläggning.
Numera söker man som bekant decentralisera
kraftförsörjningen genom att uppdela nedtransformeringen
till förbrukningsspänningen på ett flertal mindre
transformatorer, utplacerade i knutpunkter på
låg-spänningsnätet. Om då sekundärförbindelser (som
normalt äro brutna) finnas mellan transformatorerna,
kan en eller annan av dessa sättas ur funktion, utan
att driften behöver inskränkas. Kvar står
emellertid olägenheten av det vanligen till en punkt
koncentrerade huvudställverket. En förstörelse av detta
medför ett ganska långt avbrott, även om reparation
göres provisorisk. Man bör åtminstone hava
erforderlig reparationsmateriel hemtagen för alla
eventualiteter.
Dessa rader hava tillkommit för att som ett
exempel visa, huru frågan blivit löst vid A.-B. Atlas Diesel.
Fig. 1 visar en - något schematiserad plan av
anläggningen. Ställverket mottager 6 kV genom två
parallella kablar, av vilka en är tillräcklig för full
drift. Ställverksrummets utseende framgår av fig. 2.
Det innehåller utom mätare endast strömbrytare för
max. ett 20-tal utgående
6 kV kablar. Alla
transformatorer äro identiskt lika
(400 kVA), försedda med
kapslade
lågspänningscen-traler, vilka vid behov
kunna sammankopplas
genom kablar och
frånskiljare. Även belysningen
tillgodoses genom flera än en
transformator (ej visade i
fig.), som kunna
hopkopplas sekundärt, så att
åtminstone den under
luft-skyddstillstånd erforderliga belysningen kan
upprätthållas vid skada på en
transformator.
För luftskyddet är väl
ordnat. Transformatorerna
äro nu kringbyggda med
splitterskydd av
betongplattor, reparationsmateriel, boxar och kablar
m. m., är hemtagen,
fullträffsäkra skyddsrum
finnas för hela personalen osv.
Nu frågade man
emellertid: Vad göra vi, om vi få
en fullträff mitt i 6 kV
ställverket, så att kanske
intet därav återstår och fabriken måste igång inom
några timmar?
Svaret föreligger i form av ett transportabelt
ställverk, som visas av fig. 3. Som synes består det
även vagn av svetsad järnkonstruktion med plåtväggar
i form av luckor. I vagnen äro 6 kV
högeffektsäk-ringar monterade för de båda inkommande kablarna.
Därefter finnes en icke automatisk huvudströmbrytare
samt högeffektsäkringar för sex utgående grupper.
Säkringarna äro endast avsedda som
kortslutningsskydd och frånskiljare och avsikten är att ansluta
minst två transformatorer till varje grupp. Vid
manövrering av säkringarna får man för några ögonblick
bryta hela belastningen, vilket här kan tillåtas. Plats
finnes för ett par strömtransformatorer för mätare.
Spänningen till dessa får dock tagas från annat håll,
då det icke ansågs nödvändigt upptaga utrymme för
spänningstransformatorer i vagnen.
Vid behov drages vagnen fram till första lämpliga
punkt, där huvudkablarna äro oskadade. Kablarna
uppgrävas, renkapas och införas genom vagnens
golv, där de fastkrampas, avskalas och inkopplas
samt lindas med "micaband" och lack mot
inträngande fukt. Samtidigt skarvas de utgående kablarna
med nya bitar, så att de räcka fram. De införas och
anslutas på samma sätt som huvudkablarna, de
viktigaste först. Man beräknar att på detta sätt hava
hela fabriken i drift 8 à 10 timmar, efter det skadan
på ställverket inträffat.
Hela reservställverket är "hemmagjort" av fabriken
själv. Största kostnaden utgjordes av högeffektsäk-
Fig-, 1. Plan av 6 kV fördelningsnät, transformatorer och 380 V förbindelsekablar.
14 sept. 1940
485
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
