Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 14 dec. 1940 - Kloakvattnets tillvaratagande för åstadkommande av gödbevattning, av Sverker Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Ti dskri ft
svarar flerfaldigt högre pris per m3 än ovan
beräknats, om nämligen spridningen utföres så att samtidig
bevattningseffekt ernås.
Föregående beräkningar av kloakvattnets
gödselvärde visa, att kvävet representerar den väsentligaste
och värdefullaste delen härav. I jämförelse med
vanligt gödselvatten och urin från gödselbrunnar, där
kvävemängden uppgår till några kilogram per m3, är
kloakvattnet dock ett mycket utspätt gödslingsämne
med endast omkring 0,i08 kg kväve per m3. Utkörning
medelst spridarförsedda tunnor, såsom vanligen sker
vid spridning av gödselvatten, kan därför ej komma
i fråga för kloakvatten. Detta får i stället avrinna
eller pumpas fram till bevattningsområdet.
Därstädes kan spridningen allt efter de lokala
förutsättningarna verkställas på olika sätt, nämligen genom
överdämning, översilning eller strilning.
Utrymmet tillåter ej att i denna utredning gå in
på närmare tekniska detaljer för de olika metoderna.
Beträffande överdämning och översilning hänvisas
till Yincent-Breitenbach enligt följande
litteratur-anvisning, och beträffande strilning hänvisas till. ett
synnerligen uttömmande och tekniskt klargörande
arbete om den moderna bevattningstekniken av Lan
ninger. Här må endast i korta drag framhållas några
grundläggande synpunkter beträffande de olika
metodernas tillämpning.
Överdämning lämpar sig å plant belägna arealer
och översilning å mark i jämn lutning. Vid båda
dessa metoder bör jorden vara tämligen lätt,
genomsläpplig och föga vattenhållande. På därför lämpade
arealer äro dessa bevattningsåtgärder relativt billiga
i anläggning och drift. Under vegetationsperioden
får bevattning efter dessa metoder begränsas till
betesvallar, nyslagna slåttervallar och möjligen genom
översilning i fåror å potatis- och rotfruktsodlingar.
Till stor del bliva dock dessa äldre
bevattningsmetoder begränsade till tider, då åkern står utan gröda,
och hava då enbart gödslande verkan utan
bevattningseffekt.
Fig: 1. Strilning av kloakvatten
medelst högtrycksspruta.
Strilningen är en modernare metod att sprida
vatten genom spritsar med högt vattentryck. Detta
förfarande har börjat att alltmer tillämpas särskilt i
Tyskland. Efter försök med en mångfald olika
stril-ningsanordningar har man där under senaste åren i allt
större utsträckning övergått till roterande
högtryckssprutor (fig. 1). Genom detta bevattningsförfarande
blir det möjligt att få jämn spridning över stora
arealer, och strilningen kan utföras tämligen
oberoende av markens lutningsförhållanden och växande
gröda. Då vattnet kan tillföras under hela
växt-perioden, uppnås en avsevärd skördestegring genom
40
35
30
& 25
I
i
10
5
a b c
Godslinqskombination
Fig. 2. Bevattningens och gödslingens skördestegrande inverkan.
att torrperiodernas hämning av tillväxten motverkas
samtidigt som jorden tillföres näringsämnen.
Tyvärr hava möjligheterna att genom
gödbevatt-ning utnyttja kloakvatten ej hittills i vårt land
vunnit nämnvärt beaktande. Såvitt bekant är, hava under
senare år ej utförts några försök att utröna lämpliga
metoder för kloakvattnets tillvaratagande inom
jordbruket. Emellertid hava en del bevattningsförsök
med rent vatten utförts, vilka visat, att vatten även
utan näringstillsats kan giva avsevärd
skördestegring. Vid Målhammar i Enköpingstrakten ha
dessutom utförts kombinerade bevattnings- och
gödslingsförsök, vilka i viss mån kunna vara belysande för
gödbevattningens skördestegrande inverkan. I
nedanstående diagram åskådliggöras medeltalen för år 1924
och 1926 erhållen skördeökning från bevattnade och
gödslade slåttervallar. Gödselmängderna voro 300 kg
superfosfat, 200 kg kali och 200 kg chilesalpeter per
ha. Bevattningsmängderna uppmättes ej men hava
sannolikt uppgått till ca 30 mm per
bevattningsperiod. Såsom framgår av diagrammen har
bevattning eller gödsling var för sig ej på långt när samma
skördestegrande verkan som en kombination av båda
dessa åtgärder.
I regel användes vid strilning en bevattningsmängd
av ca 200 mm under vegetationstiden. Vid tidigare
angiven koncentration å kloakvattnet motsvarar detta
160 kg rent kväve eller 800 kg 20 % kvävegödsel
per ha, Motsvarande mängder fosforsyra och kali
skulle uppgå till resp. 40 och 100 kg eller 200 kg
20 % superfosfat och 250 kg 40 % kali per lia. Dessa
betydande gödselmängder i kombination med
bevattning hava enligt i utlandet verkställda försök
åstadkommit skördestegringar på 100 % och däröver.
Kloakvattnets skördestegrande värde är svårt att
ånge generellt. Det tidigare angivna gödselvärdet
à 13 öre per m3 blir dock flerfaldigt större vid
samtidig bevattningseffekt. Enligt fig. 2 skulle två
bevattningar mer än fyrfaldiga gödselns
skördestegrande verkan. För gödbevattning lämpade grödor,
såsom trädgårdsprodukter, rotfrukter, potatis samt
slåtter och betesvallar, kunna säkerligen lämna ett
ökat skördevärde, svarande mot minst 30 à 40 öre
per m3 kloakvatten. Då kostnaden för
strilnings-anläggningens amortering och drift i normala fall
o 1 ?
/Intal bevattningar
14 sept. 1940
501
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
