Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 14 dec. 1940 - Kloakvattnets tillvaratagande för åstadkommande av gödbevattning, av Sverker Nilsson - Notiser - Handledning i arbetarskyddsfrågor, av r. - Fosfatisering, av Brt. - Lokal martensitbildning i räls, av Brt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
beräknas till 15 à 20 öre per m3 med ett normalt
till-lägg av ca 5 öre per m3 för vattnets ledande eller
pumpning till bevattningsområdet, kan
gödbevatt-ningen sålunda bliva en mycket lönande åtgärd.
Bevattningsområdets storlek bör vid
strilnings-anläggningar avpassas, så att 100 à 200 mm kan
tillföras under sommarhalvåret. Detta motsvarar 1/2 à
2 ar per invånare eller 50 à 200 personer per ha.
Om endast 10 % av spillningen från städer och
samhällen antages lämpad att tillvarataga genom
göd-bevattning, skulle en sammanlagd bevattningsareal
av i runt tal 3 000 ha erhållas. En skördeökning av
lågt räknat 50 % över normalt 2 000 skördeenheter
per ha skulle då motsvara ett produktionstillskott av
ca 3 mill. skördeenheter per år.
Den fortgående befolkningsökningen i våra städer
och samhällen nödvändiggör, att vi förr eller senare
på allvar måste lösa problemen att rena och utnyttja
Notiser
Handledning i arbetarskyddsfrågor. Glädjande nog
har på senare tid intresset för arbetareskyddet och
därmed sammanhängande frågor varit i stigande. Frågan
om hur man skall kunna minska risken för olycksfall
och främja arbetarskyddet på arbetsplatserna har bl. a.
studerats av den s. k. arbetsmarknadskommittén, som
är sammansatt av representanter för Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen. Därvid har
man kommit till den för övrigt helt naturliga slutsatsen,
att möjligheten att åstadkomma förbättringar på detta
område först och främst är beroende av arbetsgivarnas
och arbetarnas eget intresse för saken.
För att stimulera detta intresse kommer Föreningen
för arbetarskydd att i sitt organ, tidskriften
Arbetarskyddet, publicera en av förste byråingenjören H.
Star-land författad artikelserie med titeln "Arbetsplatsens
skyddsfrågor". Denna artikelserie som kommer att bli
försedd med talrika illustrationer, är avsedd att lämna
en orientering över lagen för arbetarskydd och dess
tillämpning. Den vänder sig i första hand till
arbetsledare och skyddsombud med råd och anvisningar i
skyddsfrågor och beträffande den lokala
säkerhetstjänsten m. m.
Föreningen hoppas att i början av nästa år kunna
publicera artikelserien i form av ett häfte om ca 250
trycksidor, i formatet 105x150 mm och till ett pris av
1 kr. Rekvisition kan ske hos Föreningen för
arbetar-skydd, Stockholm 3. För att upplagans storlek skall
kunna med någon säkerhet bestämmas, är föreningen
tacksam för att så snart som möjligt få emotse
rekvisitioner från alla dem som önska bidraga till en lycklig
utveckling på detta viktiga område. r.
Fosfatisering är som bekant en rostskyddsmetod enl.
vilken järn- och stålgods behandlas i en ca 100°-ig
lösning innehållande sura fosfater av vissa tunga
metaller, företrädesvis järn, mangan och zink. Ytan
överdrages härvid av ett tunt skikt av olösliga
fosfater, som fördröjer rostningen.
Nyare rön hava uppdagat ett nytt
användningsområde för detta förfarande. Det har nämligen visat sig,
att det tunna ytskiktet även underlättar kalldragning
och kallpressning av stänger, rör och plåt. Som
exempel nämns ett svetsat rör av olegerat stål
(draghållfasthet 40 kg/mm2), som i 5 drag utan mellanglödg-
de kloakvattenmängder, som nu endast hota att över
belasta vattendragen med föroreningar och göra dem
osunda och hälsovådliga. Då det samtidigt är
möjligt att öka jordbrukets produktion, är frågan nu
mera aktuell än någonsin. Man må hoppas, att
åtgärder i detta avseende måtte vidtagas snart och
helst innan bristen på näringsämnen blivit så stor,
att den ger upphov till ett nödläge i vår
livsmedelsförsörjning.
Litteraturanvisning.
1) Immhoff, K., Taschenbuch der Stadtenwässerung.
München und Berlin 1936. Verlag- R. Oldenbourg.
2) Lanninger, K. L., Beregnungstechnik. Frankfurt a.
Main 1937. Verlag Aug. Weisbrod.
3) Laüx, K., Abwasserwirtschaft durch Feldberegnung.
Potsdam 1932. Verlag Edmund Stein G. m. b. H.
4) Vincent-Breitenbach, Bewässerung und Entwässerung
der Äcker und Wiesen. Berlin 1926.
Verlagsbuchhandlung-Paul Parey.
ning kunde dragas med en diameterreduktion av 69 %,
om röret först fosfatiserats. Utan fosfatisering
fordrades 2—3 mellanglödgningar för att samma
reduktion skulle kunna uppnås. Även i glidande
maskindelar, såsom lager och kolvringar minskar
fosfatskiktet friktionen, varför t. e. inkörningstiden för en
förbränningsmotor minskar om kolvringarna fosfatiseras.
Anledningen till denna effekt är ej fullt utbredd,
men den antages i viss grad sammanhänga därmed, att
fosfatskiktet har stor förmåga att suga upp oljan.
Smörjmedlet bindes därför fastare vid metallytan, då
denna är fosfatiserad än då den är obehandlad. (Ståhl
u. Eisen 60, 785, 1940). Brt.
Lokal martensitbildning i räls. Följande
egendomliga fel vid en järnväg i Herzegowina beskrives i Ståhl
und Eisen.
Räls, som nyligen lagts på banan, uppvisade redan
efter ett års användning gropar och avflagningar enl.
fig. 1. Järnvägsbolaget sände den felaktiga rälsen till
stålleverantören, som
underkastade materialet en
närmare undersökning. Det
befanns härvid, att stålets
sammansättning var normal
(C = ca 0,5 %, Si = ca 0,2 ■%,
Mn = ca 0,8 %, Pt=ca 0,04 •%,
Si=ca 0,04 %) men att
strukturen var inhomogen enl.
fig. 2. I rälsens översta
parti framkom nämligen vid
etsning skålformiga partier
av martensit under ’det att
resten av rälsen bestod av
perlit och ferrit.
Anledningen till
martensit-bildningen visade sig vara,
att rälsen legat i en brant
sluttning, där tågen
bromsades kraftigt. Genom
friktionen kom härvid stålet
stundom upp i
temperaturer över
härdningstempera-turen, och vid den
efterföljande hastiga avsvalningen
genom kylverkan från den
kalla grundmassan
härdades’ stålet under
martensitbildning. Martensitskiktet
Fig. 1. Flagningar
rälsens löpyta.
Fig. 2. Etsat tvärsnitt
av rälshuvudet.
Skålformigt martensitskikt i
löpytan.
502
28 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
