- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Allmänna avdelningen /
509

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 21 dec. 1940 - Kan den svenska storstadens bränsleförsörjning centraliseras? av Lage Malm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

att dygnsmedelmottryckseffekten med årstiden
kommer att variera mellan 16 000—110 000 kW, i
huvudsak så som figur 5 visar.

För att ej överskatta mottryckskraftens betydelse
göres lämpligen det antagandet, att den alstrade
mot-trycksenergien endast är av värde under den tid, som
i regel vattenbrist råder, alltså månaderna november,
december, januari, februari, mars och april, en
tidsperiod, som i övrigt fullständigt sammanfaller med
den mörkaste årstiden, då effektbehovet för
belysning är mycket stort. Om man alltså inskränker sig
till denna tidsrymd av 6 månader, så skulle enligt
figur 5 den disponibla och uttagbara
mottrycksener-gien uppgå till cirka 450 000 000 kWh per år.

Ijågtrycksdistribution till konsumenter.

Distributionen av den från mottrycksturbinerna till
konsumenterna avgående lågtrycksångan fordrar ej
något mera ingående klarläggande av teknisk natur,
enär denna typ av centralvärmedistribution inom
storstaden synes ha slagit väl ut. Detaljerade
upplysningar härom lämnas bland annat av Y. W.
Granberg: "Centralvärmeförsörjning" och H. Lundberg:
"Värmeverk i Europa" samt förutnämnda V. D. I:s
80-årsskrift. I regel synes man kunna utgå därifrån, att
de genomsnittliga värmeförlusterna i
lågtrycksdistributionsnäten kunna hållas under 5 % av den
från värmecentralen utgående värmemängden, vilket
ligger inom den förlustmarginal, som redan förutsatts
för transport av ånga från mottrycksturbinernas
avlopp till konsumenterna.

Förbrukning av bränsle för uppvärmningsändamål.

Omräknas nu alla värmeförluster i % av
värmebehovet hos konsumenterna, dels för transport av ånga
från ångpannecentralerna till konsumenterna dels för
återledning av bildat kondensat, kommer man till en
total årlig värmeförlust på grund av värmetransport
av cirka 10 %. Om man utgår från totala
bränsleförbrukningen inom Stockholms stads tullar, 640 000
ton stenkol per år, och den förutnämnda
medelverkningsgraden för stadens samtliga värmeförbrukande
ång- och varmvattenpannor av 70 %, skulle under
förutsättning av förlustfri eldning konsumenternas
totala värmebehov motsvara 448 000 ton. Lägges
härtill förlusterna för ång- och kondensattransporten,
uppgående till nyssnämnda 10 % av konsumenternas
värmebehov, således cirka 45 000 ton, skall från
ångpannecentralerna levereras en värmemängd,
motsvarande 493 000 ton stenkol. Vid ångpannecentraler
av den storleksordning, som här är fråga om, torde
man utan svårighet kunna upprätthålla en
medelverkningsgrad av 85 %, varför den totala
kolförbrukningen vid nyssnämnda ångpannecentraler kommer
att uppgå till cirka 580 000 ton kol. Skillnaden i
kolförbrukning mellan centraliserad och decentraliserad
drift skulle således komma att bliva cirka 60 000 ton
per år. Då den uppskattade medelverkningsgraden
för den decentraliserade driften med största
sannolikhet är något för hög, kan man påräkna en
motsvarande större bränslebesparing än den nu angivna. Om
man emellertid bortser härifrån och stannar för denna
jämförelsevis blygsamma bränslebesparing om cirka
10 %, så frågar man sig med rätt, vilken ekonomisk
vinst man kan tänka sig genom centraliseringen. Om

Fig. 5. Dygnsmedeleffekt från mottrycksturbogeneratorn.

tills vidare endast kostnaderna för bränsle
betraktas, så måste naturligtvis övergången från koks- till
stenkolseldning medföra högst betydande
penningbesparingar. Studerar man exempelvis
handelsstatistiken från åren 1890—1940, alltså för senast förflutna
50-årsperiod, finner man, att stenkolspriset cif svensk
hamn i medeltal varit cirka 25 kr. per ton medan
kokspriset uppgått till 35 kr. per ton. Genom
övergång från koks- till stenkolseldning skulle man
alltså vid 100 % utbyte kunna sänka bränslekostnaden
med cirka 10 kr. per ton. Eftersom en del avnämare
av bränsle redan elda med stenkol, blir vinsten något
mindre, men detta kompenseras därav, att den
dyrbarare oljan och veden även kan ersättas med stenkol.
Man torde därför utan att göra något anmärkningsvärt
fel kunna räkna därmed, att övergång till enbart
stenkolseldning kommer att medföra en sänkning av
kostnaden för bränsle med cirka 10 kr. per ton stenkol
eller 6 400 000 kr. per år. Härtill kommer emellertid
även bortfallandet av lagerhandeln inom stadens
gränser, vilken under normala förhållanden torde
draga en kostnad av cirka 6 kr. per ton eller 3 900 000
kr. per år. Om man nu även tager hänsyn till den
lägsta bränslebesparing, som otvivelaktigt erhålles
genom centraliseringen, uppgående till 10 % på
nuvarande bränslebehov, kommer man till en årlig
besparing av cirka 11300 000 kr. för enbart
anskaffning av bränsle. Härifrån skall emellertid dragas
kostnaden för ångpannecentralernas hjälpmaskineri,
vars energibehov fullständigt kan täckas med
mot-tryckskraft utvunnen inom ångpannecentralerna
genom måttlig förvärmning av matarvattnet medelst
ånga. Årsbränslekostnaden härför uppgår till högst
300 000 kr. Den centraliserade värmeförsörjningen
skulle således utan mottryckskraftalstring i
fördelningspunkterna kunna giva en årlig besparing av
11000 000 kr.

Förbrukning av bränsle för mottrycksenergi.

Om mottryckskraftalstring äger rum i
fördelningspunkterna, kan man, under förutsättning att
mot-trycksenergiproduktionen inlänkas i landets
allmänna kraftförsörjning, åstadkomma en icke obetydlig
reducering av kolförbrukningen för alstring av den

28 dec. 1940

509

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free