Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 21 dec. 1940 - Kan den svenska storstadens bränsleförsörjning centraliseras? av Lage Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
kondenseringskraft, som är ofrånkomlig för en
rationell vattenhushållning i våra vattendrag.
Varje kilowattimme, som genereras i en
mot-trycksturbin, kräver en värmemängd av 860 kcal.
Dessa kalorier hava emellertid erhållits i en
ångpan-necentral, som arbetar med en
genomsnittsverkningsgrad av 85 %. Mottrycksturbinen med sin generator
arbetar även med vissa förluster, motsvarande en
aggregatverkningsgrad av ungefär 90 %. Andra
förluster än de nu nämnda, som belasta genereringen av
mottrycksenergi finnas icke, icke heller inverka rimliga
belastningsändringar nämnvärt på
mottrycksenergi-alstrirfgens förluster. På grund härav kommer varje
från fördelningspunkterna Ml, M2 och M3 utgående
kilowattimme att förbruka en värmemängd av cirka
1120 kcal eller evalverat i stenkol med ett effektivt
värmevärde av 6 700 kcal cirka 0,17 kg kol per kWh.
Detta är ungefär tredje- till fjärdedelen av den
kolmängd, som erfordras för att i ett
kondenseringsång-kraftverk generera 1 kWh.
På grundval av de senaste årens erfarenhet
rörande vårt lands kraftförsörjning torde man utan att
göra sig skyldig till överdriven optimism kunna
antaga, att i medeltal förutnämnda 450 000 000 kWh
mottrycksenergi per år kunna absorberas av landets
kraftkonsumenter såsom ersättning för en del eljest
alstrad kondenseringskraft. Den årliga
kolbesparing, som härigenom kan vinnas, uppgår till minst
cirka 164 000 ton kol per år, som vid ett
medelkol-pris av 25 kr. giver en årlig penningbesparing av
cirka 4 100 000 kr. Härifrån avgår emellertid
hjälp-maskineriets energiförbrukning motsvarande en årlig
kostnad av ungefär 100 000 kr., varför den verkliga
besparingen genom mottrycksenergialstring stannar
vid ca 4 000 000 kr.
Räntabilitet.
En centralisering av bränsleförsörjningen för ett
stadsområde, motsvarande Stockholms stad inom
tullarna, i kombination med mottryckskraftalstring
skulle således kunna giva en årlig besparing av i
medeltal 15 000 000 kr., varav på ren
värmedistribution kommer 11 000 000 kr. och på
mottryckskraftalstring 4 000 000 kr. Även om det utan en grundlig
detaljutredning är omöjligt att angiva vare sig
exakta anläggningskostnader eller fasta driftskostnader,
är det dock möjligt att på grundval av den
erfarenhet, som för närvarande föreligger från utländska
värmedistributionsverk och svenska
värmekonsume-rande industrier, angiva den ungefärliga
storleksordningen av dessa kostnader såsom de skulle gestaltat
sig före det nu pågående krigets utbrott. Härvidlag
är det lämpligt att strängt skilja på
värmedistributionen och kraftalstringen.
Om man först söker bedöma anläggningskostnaden
för värmedistributionen, så kommer man till en
sannolik total anläggningskostnad av cirka 70 000 000 kr.
I denna summa ingår kompletta ångpannecentraler,
tillräckligt dimensionerade för värmedistributionen
enbart inklusive erforderlig reserv och utrustade med
gasreningsanläggning, högtrycksrörledningar till
fördelningspunkterna inklusive expansionskrökar,
anslutningsdetaljer, isolering och tryckregulatorer,
be-tongkulvertar med utrymme för expansionskrökar
och nedstigningsschakt, så dimensionerade att
högtrycksrörledningarna i drift kunna inspekteras och
om så erfordras repareras, distributionsledningar från
fördelningspunkterna, till konsumenternas servisuttag
inklusive skyddskulvertar enligt utländsk
värme-distributionsstandard, alltså icke inspektionsbara
under drift, räntor under byggnadstiden, kontroll och
oförutsedda utgifter.
Övergår man härefter till mottryckskraftalstringen
i fördelningspunkterna, så torde denna komma att
belöpa sig till cirka 20 OOO 000 kr., i vilken summa
inräknats utökning av ångpannecentralens eldyta för
den större värmebelastning, som är en följd av
mottryckskraftalstringen, mottrycksturbiner med
generatorer inklusive komplett elektrisk utrustning,
bestående av bland annat kablar till huvudkraftlinjer,
transformatorer, byggnader m. m., allt för en maximal
mottryckseffekt av cirka 120 000 kWh, räntor under
byggnadstiden, kontroll och oförutsedda utgifter.
För ett kombinerat värmekraftverk för ett
stadsområde av den storleksordning, som i det
föregående behandlats, skulle man alltså komma till en total
anläggningskostnad av cirka 90 000 000 kr.
Övergår man sedan till att söka bilda sig en
uppfattning om driftskostnaderna, äro ju dessa i främsta
rummet beroende av amorteringstiden samt
ränteläget. Räknar man med en amorteringstid av 20 år och
en räntefot av 5 % samt avsätter för underhåll
inklusive diverse förbrukningsmaterial 3,0 % av
anläggningskapitalet för
värmedistributionsanlägg-ningen och 11^ % för mottryckskraftanläggningen,
kommer man exklusive bränslekostnader till följande
fasta driftskostnader:
Anläggning Värme- Mottrycks-
distribution kraft-
alstring
Kapitalkostnader ..... ca kr. 5 600 000 1600 000
Underhållskostnader ... J> 2 100 000 250 000
Administration och för-
säkringar .......... )> v 300 000 50 000
Arbetslöner för driften •>■> 600 000 200 000
Summa fasta kostnader ca kr. 8 600 000 2 100 000
Besparing ........... ca kr. 11 000 000 4 000 000
Årsvinst ............. 2 400 000 1 900 000
eller delar av anlägg-
ningskapitalet ..... % 3,4 9,5
Av denna sammanställning framgår, att
värmedi-stributionsanläggningen ger en jämförelsevis blygsam
vinst av cirka 3,4 % på det utlagda kapitalet, medan
mottryckskraftalstringen ger en mycket god vinst av
9,5 %. Man måste emellertid vid bedömning av dessa
siffror komma ihåg, att anläggningarna icke äro
förbrukade efter amorteringstidens slut utan sannolikt
med praktiskt taget samma underhållskostnader
kunna användas ytterligare några tiotal år.
De kalkyler, som här ha framlagts, visa den
nationalekonomiska sidan av problemet, och det skall
nu även göras ett försök att framlägga några för- och
nackdelar, som en central bränsleförsörjning av här
angivet slag kan medföra för konsumenterna.
Konsumenter.
Konsumenterna av ånga kunna uppdelas i två
skilda kategorier, nämligen dels sådana, som äro
avnämare av ånga för fastighetsuppvärmning och
varmvattenberedning för hushållsändamål, dels andra,
som förbruka ånga för olika industriella behov. Den
510
21 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
