- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Automobil- och motorteknik /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 1.

Diagram över Sveriges smörjoljeimport åren 1913—
1938.

Enligt från annat håll erhållna uppgifter försåldes
år 1936 inom landet följande i tabell II sammanförda
mängder av olika slags smörjmedel:

Tabell II. År 1936 i Sverige försålda mängder olika
smörjmedel.

Oljeslag

Mängd olja
ton



Mörka maskinoljor (svartoljor,

vagnsoljor) ....................................3 200 6,7

Spindeloljor ........................................1 650 3,5

Transformatoroljor (för elektrisk

isolation) ....................i 2 600 5,4

Kylmaskinoljor ................................70 0,1

Ljusa maskinoljor ............................9 650 20,2

Ångturbinoljor och kuggväxeloljor

för specialväxlar ............................650 1,4

Motor- och kompressoroljor ............20 200 42,2

Flygmotoroljor ..................................400 0,8

Mörka växellådsoljor ..................800 1,7

Mörka cylinderoljor för mättad

ånga ..................................................1 250 2,6

Mörka cylinderoljor för överhettad

ånga ..................................................700 1,5

Ljusa cylinderoljor ............................800 1,7

Marinoljor ..........................................2 200 4,6

Kompounderade maskinoljor .... 200 0,4

Borr- och skäroljor, emulgerbara 550 1,2

Diverse smörjoljor ..........................550 1,2

Fasta smörjfetter ..............................2 300 4,8

47 770

100,o

Av tabell II framgår, att den största posten är
motor- och kompressoroljor, varav motoroljorna utgöra
huvudparten. Sedan följa ljusa och mörka
maskinoljor och därefter marinoljor samt fasta smörjfetter.
Transformatoroljor äro avsedda till isolation av
strömbrytare och transformatorer och icke till
smörjning. De hava emellertid medtagits, enär de äro ett
slags högraffinerade spindeloljor.

Under normala förhållanden användas endast
obetydlig mängd inhemskt råmaterial för
smörjmedelstillverkning och vi äro praktiskt taget helt beroende
av importen för vår smörjmedelförsörjning.

Med hänsyn till smörjmedlens stora betydelse ur
beredskapssynpunkt och det betydande värdet av
smörjoljeimporten samt icke minst tack vare
erfarenheten om följderna från världskriget av en
smörjmedelsbrist har frågan om återvinning av använda
smörjoljor i Sverige liksom i andra länder blivit allt
mera aktuell.

År 1922 publicerades vid U. S. A. Bureau of
Standards en uppsats "Reclamation of used petroleum
lubricating oiis" av Herschel och Anderson, varav
framgår, att i U. S. A. med världens största
petroleumindustri redan 1915 och dessförinnan metoder
och apparater för smörjoljeåtervinning
utexperimenterats och voro i bruk. Sedan länge har denna fråga
ägnats ett stort intresse i Tyskland, och där hava
statliga åtgärder vidtagits för att organisera och
befrämja uppsamling och rening av använda smörjoljor.
I den tyska tidskriftslitteraturen på
petroleumområdet finnas ett flertal uppsatser publicerade härom. År
1937 företog förf. en resa till Tyskland för att
studera smörjoljeåtervinningen och vid återkomsten
lämnades i september en redogörelse i avd. för
Mekanik för de vunna erfarenheterna, se en uppsats
"Återvinning av använda smörjoljor, erfarenheter
från en studieresa i Tyskland" Avd. f. Automobil- och
motorteknik, 1938, h. 1, av Teknisk tidskrift. I slutet
av uppsatsen påpekades, att uppkomsten av en
inhemsk industri för återvinning av smörjoljor i
Sverige är önskvärd ur beredskapssynpunkt. Det var
icke möjligt att vid den tidpunkten förutse, att frågan
så snart skulle bliva högaktuell.

I Sverige är fabrikschefen vid Apotekarnes
Mineralvattens A.-B., civilingenjör Rolf Stéenhoff, och
överingenjören vid A.-b. Stockholms spårvägars
garageavdelning T. Lange pioniärer på detta område.
Yid Mineralvattenfabriken börjades oljerening redan
år 1927. Förlidet år renades ca 6 500 kg för en
vagnpark om 300 bilar, varjämte oljor utifrån renades, så
att totalmängden uppgick till ca 20 000 kg. År 1932
publicerade ingenjör Stéenhoff en uppsats i h. 34 av
Teknisk tidskrift: "En metod för rationellt
utnyttjande av automobilolja." Vid spårvägsbolaget
påbörjades oljerening 1932. Förra året renades för ca 400
bussar omkring 60 000 liter motorsmörj oljor. På de
sista åren har oljereningen inom landet kommit igång
och ökats i snabb takt både ifråga om egentliga
reningsverk och apparater av större och mindre typer.

På grund av oljeåtervinningens stora betydelse ur
beredskapssynpunkt hava under förf:s ledning en del
utredningar utförts på uppdrag av
rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap samt
intenden-tur- och tygdepartementen. Dessa utredningar hava
åsyftat att kontrollera förefintliga anläggningar och
apparater för oljeåtervinning med hänsyn till
avverkning, reningskostnad samt de renade oljornas
egenskaper och praktiska användbarhet. Yid
utredningen har huvudintresset gällt motorsmörjoljor. Men
vad som framkommit kan med fördel tillämpas även
på andra slag av smörjmedel. I det följande lämnas
en redogörelse för en del resultat från dessa
utredningar och undersökningar.

Yid användning i motorer kommer smörjoljan att
i första hand utspädas med motorbränsle, och
storleken av utspädningen är beroende av dettas
flyktighet. Vid bensindrivna bilar är utspädningen minst
och uppgår på sommaren till 2—6 % och på vintern
till 4—10 %, undantagsvis då bilarna äro slitna eller
överdriven "chokning" förekommer till 12—16 %.
Som regel inställ-er sig bensinhalten i oljan vid ett
jämviktsläge, beroende på motorns och yttre luftens
temperaturer, samt på om bilen går i stads- eller på
långkörning. Vid fotogendrift kan utspädningen
bliva större än vid bensindrift och vid solarolja är

2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940am/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free