- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Automobil- och motorteknik /
15

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Automobil-och Motorteknik

de restoljan i filtret. Fig. 8 visar filtret och
avdriva-ren med tillhörande uppsamlingstankar. Under det
stora cylindriska filtret urskiljer man
uppsamlingslådan för restoljan och den vid luftrensningen
utblåsta smutsen. Till vänster i hörnet synes
oljepumpen. Fig. 9 slutligen visar påfyllning och vägning
av renad olja.

Då jag tidigare angivit siffran 50 % såsom mått på
den besparing, man ernår vid oljeåtervinning, har jag
självfallet refererat till en bilorganisation, som även
annars anser med sin fördel förenligt att genomföra
regelbundna oljebyten efter icke alltför lång
körsträcka. Besparingssiffran blir naturligtvis i någon
mån beroende av vilka krav man tidigare ställt på
motorernas smörjning, alldenstund vevhusets
oljeinnehåll ingår såsom term i den volymetriska
kalkylen. Detta skall belysas här nedan.
Följande beteckningar införas:

P = påfyllning i liter pr bytesperiod,

A = avtappning „ „ „ byte,

R — renad olja „ „ „ „

M = körd väglängd i mil pr år,

m— „ „ „ „ „ bytesperiod,

f — förbränd olja i liter pr mil,

n — oljereningens volymetriska verkningsgrad.

Grundekvationerna för årsförloppet bliva då

M

ZP = —A + Mf
m

M

2R — n A

m

varur erhålles den sökta volymetriska besparingen B
såsom

VD 1 1

B,= X 100 = 100w –––-,= 100 nT—%,

2P mf 1-f-g

1 + ~Ä

där således q uttrycker hur stor del av
vevhusinne-hållet som förbrännes mellan oljebytena. Ju mindre
denna del är, dvs. ju större vevhusrymd, ju tätare
oljebyten och ju mindre oljeförbränning, desto bättre

Fig. 5.

B%

Fig. 10. Oljebesparingens variation med
vevhusrymd, miltal etc.

blir utbytessiffran vid oljeåtervinningen. Det bör
även konstateras, att det icke är alldeles likgiltigt,
om man håller konstant oljenivå i vevhuset genom
täta påfyllningar mellan oljebytena, eller om man
låter nivån sjunka till lägsta märket — ett riskabelt
men ofta använt sätt. I senare fallet blir minskningen
av P mindre än minskningen av R, eftersom Mf är
konstant. Generellt gäller alltså, att ju större
oljemängder man omsätter i motorn, desto gynnsammare
utfaller återvinningen. Hur de olika faktorerna
inverka framgår av diagrammet i fig. 10, som uppgjorts
för en bil med vissa antagna data.

Den ekonomiska vinsten av återvinningen står i
proportion till den volymetriska, dock inverkar
givetvis reningskostnaden. Sättes ny oljas pris till K och
renad oljas pris till k kr. pr liter, kan lätt visas att

den gjorda penningbesparingen blir B X — ^ jkr.

pr år. Är renad oljas pris exempelvis 20 % av ny
oljas, blir således vinsten 0,8 B kr. pr år.

Under de år, som vi hållit på att experimentera
med och göra propaganda för metoder att minska det
meningslösa oljeslöseriet, ha vi letts av en känsla av
att biloljan är förtjänt av minst samma
uppmärksamhet som bilbränslet, ehuru densamma aldrig kommit
att stå i brännpunkten för det allmänna intresset.
Visserligen står vevhusoljan till bensinen blott i
mängdförhållandet 1:30 à 1:50, men medan gott
hopp finnes att klara bränslefrågan för de
nödvändigaste transporterna på annat sätt än genom
bensinimport, ha vi tyvärr ingenting ännu som för
smörjningen av våra motorfordon kan spela samma roll
som träkolen göra för förbränningen.
Tillvaratagandet av smörjoljan till sista droppen är därför ur
beredskapssynpunkt ett problem av första ordningen.
Vi ha också kunnat notera ett betydande intresse för
våra förehavanden — från flera grannländers sida.
Här i landet har fältet emellertid varit mera
svårarbetat. Så småningom ha vi emellertid tack vare
företagsledningens stöd och genom uppsatser och
föredrag kunnat vinna förtroende för den renade
"spilloljan", och numera torde även vårt land räkna

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940am/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free