Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Fritt förbiströmmande luft.
Fig. 2. Undersökning av värmefördelningen på en luftkyld cylindermantel vid olika
anordning av luftströmningen. De med termofärger funna isotermerna äro utritade.
bara, då man vill fastställa
temperaturerna på olika
delar av ett föremål med
förhållandevis stora
dimensioner. Man får ju på så
sätt flera isotermer
samtidigt markerade.
Färgerna 1—9 användas med
fördel då man vill söka
förloppet av sådana
temperaturgränser, som de
flerfaldigt föränderliga färgerna
ej kunna ånge. Ett flertal
enkelfärger kunna
användas jämsides, varvid man
anbringar dem i form av
prickar eller streck
bredvid varandra i grupper.
Den noggrannhet i
temperaturbestämningen, som
på detta sätt kan uppvisas,
blir naturligtvis ej så stor
som vid
temperaturmätning med fysikens metoder,
men man kan räkna med
ett fel av max. ± 5 °C.
Termofärgernas uppgift är ju
ej heller i första hand att bestämma temperaturer
utan temperaturfördelning och det har visat sig att
man ofta i praktiken har större nytta av att känna
till denna än den exakta temperaturen på olika
punkter. Ingenting hindrar ju heller, att man samtidigt
med termofärgerna använder sig av andra
temperatur-bestämningsmetoder som kontroll.
I likhet med andra kemiska förlopp äro också
termofärgernas färgväxling i någon mån beroende av den
tid, varunder de varit utsatta för den kritiska
temperaturen. Huru de därvid förhålla sig framgår av fig. 1.
Det har visat sig vara förenat med stora svårigheter
att få fram termofärger för temperaturer under 100 °C,
som uppfylla de ovan angivna fordringarna.
Färgerna n:ris 1, 2 och 3 ha sålunda den egenskapen att
färgväxlingen under inverkan av luftens fuktighet
långsamt och vid besprutning med vatten ganska
snabbt går tillbaka. Detta medför emellertid
knappast någon nackdel utan snarare den fördelen att en
bestrykning kan användas för flera successiva försök.
Bindemedlet i färgen består av ett syntetiskt harts
och färgen kan sålunda röras ut med sprit och
påläggas med pensel eller färgspruta samt torkar snabbt.
Sedan färgen en gång torkat, motstår den inverkan
från bensin och olja och fäster väl även vid
temperaturer, som äro så höga, att bindemedlet därvid
förstöres.
Kylmantel böjd i rät vinkel.
Kylmantel med
halvcirkelform.
På grund av sin sammansättning kunna
termofärgerna ej användas under vatten och om de skola
användas i en atmosfär av vattenånga, kolsyra,
ammoniak eller svaveldioxid måste man räkna med att de
kritiska temperaturerna för färgväxlingarna ändras.
Huru mycket färg bestämmes genom försök från fall
till fall.
Som följande utredning visar, föreligger det ingen
risk att färgskiktet skall hindra värmeutstrålningen
från den kylda kroppen till kylluften.
För värmestrålningen från cylinderväggen i en
förbränningsmotor till den förbiströmmande kylluften
gäller följande:
i- = w = Wt + W, + W3
Wi = h1 = värmemotståndet i cylinderväggen d -.
Åi
l — 50 för järn
: 3 mm
Kylflàns
nr o-
Kylmantel
Termofary
10 30 60 SO 120 Min
Tid under vi/hen temperaturen
varit rådande
10 30 60 90 120 Min
Ttd under vilken temperaturen
varit rådande
Färgväxlingens beroende av den tid, under vilken
den kritiska temperaturen varit rådande.
Fig. 3. Isotermerna utritade på den utvecklade
mantelytan av den av kylflänsarnas periferier
begränsade cylindern.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
