Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 7.
Nr Utgångsmaterial Slutprodukt Bensin % Fotogen % Brännolja % Smörjolja % Totalt utbyte % S borttages % Qasbildning
1 Tung S- och asfaltrik
oljeåterstod Bort med
S-och asfalt, lätta oljor 30 — 71 — 101 65—85 2—3
2 Mindervärdig smörjolja Omvandling till högvärdig smörjolja 10 29 65 104 80—95 0,5— 1,5
3 Mindervärdig fotogen Högvärdig fotogen 30 73 — — 103 80—95 0,5— 2
4 Tung
krackbensin Raffinering. Bort med S och hartsbildare 100 100 50—95 0,5
5 Paraffinhaltig gasolja S-fattig,
högvärdig bensin, krackningsfast 65—100 65—100 80—95 5 —35
Fig. 3. Egendomlig fyndort för bergolja.
av fasta bränslen ingående behandlas varför här
endast skall omnämnas att hydreringen avser att i
en kolvätemolekyl införa väte under tryck och i
närvaro av katalysatorer. I detta fall kan man säga
att hydreringen är slutfasen av en fulländad kr
ack-ningsprocess.
Nobelpristagaren Bergius bearbetade redan 1910
frågan att vid 200 atö och 400—500°C överföra
tunga bergoljeprodukter till bensin.
Det är dock I. G. Farbenindustries förtjänst att ha
utarbetat praktiska förfaranden, där samspelet
mellan de utslagsgivande faktorerna och behärskandet
av de på varandra verkande omständigheterna under
spaltningen och väteupptagandet vid högt tryck och
användandet av speciella katalysatorer är
fullständigt.
Ett intimt samarbete med Standard Oil pågår.
Tryckhydreringens stora uppgift är att
1) framställa ett S- och asfaltfritt utgångsmaterial för
vidare raffinering ur tunga starkt S- och
asfaltrika bergoljor och flytande återstoder vid
raffineringen. Härvid erhålles också avsevärda
kvantiteter bensin.
2) fullständig spaltning och
hydrering av
brännoljeprodukter från 1) eller
andra förfaranden.
3) raffinering av destillat
och
spaltningsproduk-ter.
I nedanstående tabell 7
äro de viktigaste fem
möjligheterna för användandet
av hydreringsförfarandet
och dess resultat
sammanställda.
Med särskilt stor
framgång kunna tunga
svavel-och asfaltrika bergoljor
från Mexiko och Venezuela
eller destillationsåterstoder
därav underkastas
hydrering. Sådana oljor låta sig
endast med svårighet
krac-kas.
Helt naturligt har en
så uppslagsrik
forskningsingenjör som Hilding Bergström icke underlåtit
pröva vad som medelst hydrering kan göras av våra
inhemska flytande råvaror. På Kolningslaboratoriet
har hydreringsförsök gjorts bl. a. med stybbtjära och
skifferolja, varvid uppmuntrande resultat vunnits. Av
stybbtjära har sålunda erhållits:
12.3 % bensin.
37,1 % smörjoljor.
10.6 % högre kokande kolväten, lämpliga som
brännoljor.
Bensinen har visat sig hålla:
12,5 % aromatiska kolväten.
55,5 % naftan- „
32 % paraffin- „
Sålunda av allt att döma en högvärdig kvalitet.
Ett senare försök med samma utgångsmaterial men
under andra tekniska betingelser, dvs. stegvis
temp.-stegring upp till 450°C och till 200 atö, lämnade icke
mindre än 54,4 % bensin med sammansättning:
29.7 % aromatiska kolväten.
38.4 % naftan- „
31,9 % paraffin- „
78
21 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
