Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Aftal
Fig. 4. Under olika år förändrat
förhållande mellan de olika produkterna ur
bergolja.
Liknande försök har gjorts med vanlig tjära,
varvid dock resultaten icke voro fullt tillfredsställande,
enär utbytet av bensin och olja blev mindre och
väteåtgången större, beroende på tjärans syrehalt.
Resultaten böra dock icke verka avskräckande, utan
försöken böra fortsättas i en försöksanläggning av
större mått än Kolningslaboratoriets nuvarande och
framför allt inriktas på retorttjäror enligt modifierad
spolmetod.
Försöken med skifferolja lämnade följande
resultat:
44—45 % bensin 31—22 % brännolja på krackning
eller hydrering.
10—11 % fotogen 4 % okondenserade gaser.
Polymerisation av gaser från krackningsprocessen.
litt annat sätt för kvalitettransformation än
hydrering har man i de numera vid moderna raffina-
derier praktiserade polymerisationsmetoderna. Med
polymerisation förstår man förenandet av två eller
flera organiska kroppar, t. e. kolväteföreningar
vanligtvis med ringa antal C-atomer. M. a. o. raka
motsatsen till krackningen.
Vid oljekrackningen bildas stora gasmängder,
relativt mera gas om krackningen sker i ångfasen än i
vätskefasen. Vidare är utrönt att den mest
knackningsfasta bensinen erhålles vid krackningar med
långt gången destruktion av molekylen, varvid
jämförelsevis större gasmängder erhållas än vid
krackningen utan särskild hänsyn tagen till den erhållna
krackbensinens knackningsfasthet. I nedanstående
tabell äro sammanställda en del resultat från
krackningen enligt de båda nämnda systemen:
Tabell 8.
Krackning i
~Vo\-% gaser ÅDgfas Vätskefas
25-30 % av 15 % av
oljevikten oljevikten
Metan och väte ........... 31,2 45,0
Etan ...................... 12,4 17,7
Propån ................... 4,7 11,0
3,0 5,4
Etylen .................... 23,0 "I 3,7)
Propylen .................. 15,7 >46,7 9,1 16,4
Butylen ................... 8,0 J 3,6 j
Butadien .................. 1,0 4,1
WHAT GASOLINE CRACKING
HAS ACCOMPLISHED IN’
THE WAY OF CONSERVING
AMERICA S FUTURE
OIL SUPPLY—
WHAT ACTUALLY
HAPPENED
WITH
CRACKING
(1916-19)6)
13
BILLION BBLS.
i
BILLION BBLS.H
B u
WHAT MIGHT
HAVE HAPPENED
WITHOUT
CRACKING
(191Ö-1936)
26
BILLION BBLS.
BILLION BBLS.
CRUDE GASOLINE CRUDE WITH I
REQUIRED REQUIRED REQUIRED CRACKING C
EFFECT
UPON RESERVE5
(Av of Jan. I, 1936)
WE NOW HAVE
12
BILLION BBLS.
WOULD
HAVE HAD
ONLY
i<o MILL
BBLS
I WITHOUT
Fig. 5. Olika bergoljor.
Fig. 7. Vad har sparats ä bergolja genom krackning.
19 okt. 1940
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
