Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
den mest knackningsfasta bensinen; för övrigt
refereras till denna tabell:
Tabell 10.
Specifik vikt Oktantal
Paraffin .................. O,680 45
Bergolja, biandbas ........ 0,722 64
Bergolja, asfaltbas ........ 0,728 67
Skifferolja, asfalthaltig .... 0,732 66
Skifferolja, paraffinbas .... 0,712 65
Brunkolstjära (urtjära) .... 0,734 65
Brunkol ................... 0,736 66
Krackningsåterstod ....... 0,745 74
Stenkol (råa eller extrakt) 0,745 74
Stenkolstjära (från koks-
ugnar) .................. 0,748 75
Hydreringen kan avbrytas efter vätskefasen.
Medeloljan kan genom destillation uppdelas i fotogen
och dieselolja.
Starkt bituminösa kol schwelas lämpligtvis och
ur-tjäran hydreras, under det att koksen användes för
förgasning eller förbränning. Lägre väteåtgång.
Gynnsammast ligger det till för brunkolen.
Antingen hydreras tjärfattiga kol direkt eller ock
hydreras urtjäran varvid den ringa koksåterstoden
lätt kan finna användning å annat håll.
Hydrering av koloxid erhållen vid förgasning av fasta
bränslen.
Vid hydreringen av stenkol och brunkol utnyttjas
substansen i sin speciella egenskap av bärare av
högmolekylära komplex av kol och väte. Vid
gas-hydrering eller som den benämnes som teknisk
reaktion, bensinsyntesen, uppbyggas
kolväteföreningarna i syntesprodukten av det elementära kolets och
vätets enklaste föreningar.
Det utomordentliga forskningsarbete som ligger
bakom bensinsyntesens tillblivelse bottnar i den
metansyntes, som Sabatier (1902) laboratoriemässigt
genomförde, men vars katalytiskt bestämda
mekanism närmare granskades av Fischer och Tropsch
och resulterade i ett sådant behärskande av C0:s
r*
Dampf
Luft
hjS-fnies/Zi
Wffsseyinkf
6% CO,
UO%CO
50% Hz
Wassergas
Generator
4 %N,+CH,.+0,-CQt&bJnérte
Anlags
13,5% CO
27,8% CO
55,7%HZ
3,0XNz+CHlf.
Restgas
Honvertierung
c
Yeinreinigung
\Kontaktofir\-Ani.
6as0h\6asbeh.
\Verflüssiqunq
[-Ftussigkeits-abscneidq.-]
{+Ftussigkeits-
abscneidq.+}
IVasser
u
Butan Propån
Beniin- I
\t(rackan\/age
\Aufarbeifunq
Lelchi
ßenzn
Schwer-Benz. ParaffÖ!
O
[-jKrack-Benziny-]
{+jKrack-
Benziny+}
Motoren-Bent/n
Fig’. 22. Ämnesbalans över Fischer-Tropsch-syntesen.
hydrering att paraffinseriens olika homologer kunde
framställas genom förändring av
reaktionstemperaturen och katalysatorn. Till skillnad från den av
I. G. Farbenindustrie tidigare patenterade
Methanol-syntesen, varvid metylalkohol bildas, benämnes
bensinsyntesen numera Kogasinsyntesen och produkterna
Kogasin I, varmed menas bensinprodukter, och
Ko-gasin II, varmed menas dieseloljor m. m.
Namnbildningen har till grund a-tt syntesgasen till en början
utgjordes av koloxid och väte, som erhålles av koks
och vattenånga.
Syntesens genomförande framgår bäst av fig.
21—23.
Den för syntesen använda syntesgasen måste
uppfylla följande villkor:
1) förhållandet H2 : CO = 2 :1,
2) %-summan av andra gaser mindre än 15,
3) halten svavel i form av H2S mindre än 0,2 gr/m3,
4) organiskt bundet svavel möjligast — 0.
Restgas
I praktiken erhålles 120—130 gr
bensin pr m3 gas. Det teoretiska
utbytet ca 190 gr.
Processens värmebalans framgår av
fig. 24.
I omstående tabell framgår
sammansättningen av de icke raffinerade
produkterna, erhållna vid syntesen:
ßampf
Fig. 21. Schema över Fischer-Tropsch-syntesen.
Winkler- Generator
fur Wassergas
A-o.
Enl-
Kohlenoxyd-schweflg. Umwandlg.
[-Kohlensäure-ßuswaschg.
Fein-Reinigung-]
{+Kohlensäure-
ßuswaschg.
Fein-
Reinigung+}
ftupferlosg.
[-Sajerslolf-Lufl-]
{+Sajerslolf-
Lufl+}
’ Kompr. 1-;So!
Fig. 23. Syntesgasframställningsschema över Fischer-Tropsch-syntesen.
15)
ftompr. 25 -POOat
Fig. 24. Värmebalans över
Fischer-Tropsch-syntesen.
Ver luste 175IVB
630WE
88
16 nov. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
