Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Tabell 11.
% % olefiner
Gasformiga kolväten (Gasol) .... 8 50—55 ;
(propån, butan, propylen, butylen)
Lättolja (200 °C kpt) ............ 60 30—35
Dieselolja ....................... 22 5— 6
Fast paraffin (smpt 20—100 °C) .. 10 —
Man har dock i sin hand att avsiktligt leda
processen åt ena eller andra hållet. Det bör omnämnas att
Fischer och Tropsch energiskt arbetat på att utfinna
betingelserna för att få så låg halt fasta paraffiner
som möjligt, men numera, efter order från högsta ort,
arbetar man åter på att säkerställa bildandet av så
mycket fast paraffin som möjligt.
Katalysatorfrågan är ett synnerligen intressant och
för processens ekonomi viktigt kapitel som dock i
detta sammanhang icke kan mer än beröras.
Mycket mer skulle kunna sägas om dessa båda
förfaranden för bensin- resp. oljeframställning med kol,
koks eller brunkol som utgångsmaterial men dels
räcker tiden inte till och dels har jag förmånen att
kunna referera till den ingående beskrivning av
åtminstone Fischer—Tropsch-förfarandet, som prof.
Riesenfeld lämnade i sitt i Tekn. tidskrift 1937
tryckta föredrag i teknologföreningen.
Prof. Riesenfeld, som synes ha fått några
informationer ang. svenska förhållanden, förordar i sitt
föredrag att Fischer—Tropsch skulle kunna användas
här. Tanken har tagits upp i intresserade kretsar och
t. o. m. i urtima riksdagens protokoll införts som ett
önskemål i samband med Sösdalamossens exploatering.
Även i Danmark har intresse funnits för
framställning av syntetisk bensin. Men i referatet av ett
föredrag härom i D. Pol. För. gavs omedelbart
dödsstöten åt detta förslags realiserande, m#ed hänvisning
till de befarade höga kostnaderna. (Forts.)
Ett svenskt oljefilter för bilar.
Av professor EVERT NORLIN.
Redan vid bensindrift kommer smörjoljan i
bilmotorer som bekant så småningom att bliva så
förorenad, att den måste bytas, och i handböcker med
anvisningar om bilars skötsel och drift uppges, att
oljebytet skall ske efter viss körsträcka, längre på
sommaren och kortare på vintern.
Sedan numera drift av bilar med gengas, antingen
kolgas eller vedgas, blivit allmänt införd, har frågan
om smörjoljans förorening och utbyte blivit
synnerligen aktuell, enär de reningsanordningar, som
anbragts på gengasdrivna. bilar, ofta rena gasen
otillräckligt, så att sot, askpartiklar, tjärämnen samt
kondensvatten inkomma i motorn och därmed i
vevhus-oljan. Ehuru den tillgängliga erfarenheten härom
ännu är ringa, tyder allt på att smörjoljan i
gengas-drivna bilar i allmänhet förorenas snabbare och
mycket mera än i bensindrivna bilar. Vid stark
förorening av oljan kunna följderna bliva ödesdigra för
motorn med hastig förslitning av cylindrar, kolvringspår
och kolvringar samt skärning eller fastnande av lager.
De olika föroreningarna i oljan torde inverka på
följande sätt; sot eller kolstoft är nog mjukt och ganska
finfördelat, varför det i och för sig ej torde framkalla
direkt förslitning. Men om för mycket därav
kommer in i oljan kan dels oljan bliva så tjockflytande,
att smörjningen blir ofullständig, och dels kan
stoftet sätta igen smörjkanaler eller bidraga därtill.
Mineralämnen eller askpartiklar, särskilt om de utgöras
av fint sandstoft, verka direkt slitande och äro
farliga för motorns bestånd. Trasiga filterdukar i en
kolgasdriven bil kunna på kort tid medföra svåra
skador på motorn, därigenom att sådana rivande
mineralämnen släppas igenom. Vid vedgas är det
kondensvatten och flyktiga tjärämnen, som särskilt
kunna försämra smörjoljan. Kondensvatten med däri
lösta sura eller alkaliska ämnen — kolsyra löser sig
alltid i vattnet i cylindrarna — kan ge upphov till
frät-skador genom korrosion både i cylindrarna och på
andra ställen i motorn. Tjärämnen framkalla jämte
sot avsättningar och kunna i svåra fall medföra
fast-beckning av ventiler saint kolvringar i
kolvringspå-ren. Allt detta gör, att smörjoljan och smörjningen
vid gengasdrivna bilar måste ägnas större
uppmärksamhet och kontroll än vid bensindrivna bilar.
Oljorna måste bytas oftare och de erhållna, avtappade
spilloljorna bliva betydligt svårare att regenerera.
I samband med de undersökningar över använda
motorsmörjoljors återvinnande och andra åtgärder
för smörjoljebesparing, vilka utförts av förf., har även
frågan om oljereningsfilter i bilar underkastats
utredning, se Teknisk tidskrift 1940, Automobil- och
motorteknik h. 1 och 2. Genom användande av
effektiva oljefilter kan man dels avsevärt förlänga
körsträckan mellan oljebytena och dels kan man minska
motorns förslitning genom att den alltid smörjes med
ren olja och genom att alla fasta ämnen, som kunna
inkomma i motorn samt metallstoft, bildat vid
slitningen, snabbt avlägsnas ur oljan. De filter, som
användas, rena oljan från fasta partiklar genom rent
mekanisk filtrering genom fibermaterial och väv samt
■MM
Fig. 1. Litet filter.
■■i
Fig. 2. Stort filter.
16 nov. 1940
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
