Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 2.
Blandningsventil med
injektorverkan.
pa ut det vatten, som står över. våtrenarens nivåkran.
Vid avtappningen av vattnet följer askan i
våtrenarens botten med; ett mycket enkelt och smärtfritt sätt
att bli av med den.
Från kondensorn strömmar gasen till "torrfiltret",
där kvarvarande kondensatdroppar avskiljas.
Torrfiltret utgör även en säkerhetsanordning, som
förmår taga hand om hela reningen för den händelse
våtrenaren skulle vara tillfrusen eller av misstag
skulle torrköras.
Gasen från torrfiltret är fullkomligt färglös och
har en mycket svag lukt. Den brinner med svagt
blå-lysande i kanten ljusröd låga. Stofthalten är mindre
än 10 mg per m3, dvs. mindre än i den normalt insug-
na luften. Luften invid permanentbelagda vägar och
gator håller i allmänhet omkring 40 mg per m3 och
luftrenarnas separeringsgrad torde sällan överskrida
75 %.
Alla gasgeneratorer ha relativt höga
strömningsmotstånd, vilket innebär, att luften strömmar in i
blandningsventilen med större hastighet än gasen. En
god blandningsventil bör därför konstrueras enligt
inj ektorprincipen, Sel cltt hastigheten hos
luftströmmen får hjälpa till att dra in gasströmmen. Motorn
drar bäst vid ca 10 % luftöverskott. Vid fetare
blandning går gärna en del koloxid och metan igenom
oförbrända och motorn förlorar i effekt. Bästa
ekonomi erhålles vid ännu något högre luftöverskott.
Någon vidare skillnad i motorns gång märker man
knappast mellan teoretisk luftmängd och omkring
15 % luftöverskott.
Blandningsförhållaiidet regleras för hand med
tillhjälp av ratt och skala på instrumentbrädan. Man
konstaterar maximum och minimum för ostörd drift
hos motorn och ställer sedan in något under
interval-lets mittpunkt. Sedan man en gång konstaterat
lämpligaste inställning för en viss vagn, behöver man
i allmänhet icke ändra. Blandningsventilen är
mekaniskt hopkopplad med trottelspjället och sköter
själv om, att blandningsförhållandet hålles konstant
inom hela belastningsområdet.
Vedgasen har ingen förstörande inverkan varken
på metaller eller på andra ämnen. Oljan i motorn
förstöres ej av gasen men tunnas naturligtvis ut av
startbensinen och måste bytas regelbundet.
Stockholms bryggerier och Mjölkcentralen i Göteborg,
som båda ha ett stort antal bilar i drift använda
samma plan för oljebyte för såväl bensin som vedgas
och kolgas. Shellbolaget har utfört ingående
undersökningar men ha ej funnit sig föranlåtna att
rekommendera olika bytesplaner för de olika bränslena.
Fig. 3. Vedgasaggregat monterat på lastvagnschassi. Fig. 4. Montaget sett från kylarsidan.
96
21 dec. ,1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
