- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Automobil- och motorteknik /
98

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

, 75 lii. 9«ftgs;sko(:

kMNRRBRI

Fig-, 7. Ved- och kolförbrukningar enligt KAK:s gengastävling 21—22 sept.

len och under officiell kontroll. De måste tillmätas
större betydelse än uppgifter baserade på enstaka
prov. Den exakta överensstämmelsen mellan olika
aggregattyper pekar på en verklig teknisk realitet
och elimierar möjligheten av tillfälligheter.

Enligt uppgift från
Bilägarnas inköpsförening var
minutpriset vid tidpunkten
för tävlingen kr. 6: 00 för
gengaskol och kr. 3: 25 för
gengasved.
Bränslekostna-naden blir alltså per 100
tonkm kr. 4:50 med kol
och 1: 90 med ved.

Yedaggregatens
tillförlitlighet är det väl ingen,
som betvivlar längre. En
del barnsjukdomar
förekommo nog i början, men
de äro nu övervunna i de
flesta konstruktionerna. I
KAK:s
tillförlitlighetstävlan startade 49 vedaggregat, varav 36 fullföljde
tävlingen. 10 st. eller nära 20 % kommo fram
prickfria. Denna kvot är avsevärt bättre än för de under
identiska förhållanden medtävlande
träkolsaggre-gaten.

Kr. 4.50

Några utblickar över motorbränsleområdet.

Av civilingeniör HILDING HÅKANSON.

(Forts. fr. sid. 89.)

Lysgas och koksugnsgas som motorbränsle.

Till sist några ord om användning av andra
gasformiga motorbränslen än sådana som framställas av
träkol, ved, antracit o. d. i generatorer direkt
monterade å fordonet.

I förordet till 10:de förordningen för 4-årsplanens
genomförande i Tyskland anförde Göring bl. a.:
"Inom 4-årsplanews ram tillmäter jag en snabb
övergång till gasdrift av motorfordon den största
betydelse."

Resultatet avläses i följande tabell.

1936 4 000 st. gasdrivna vagnar med 15 000 ton gas-

bränsle

1937 12 000 „ „ „ „ 50 000

1938 22 000 „ „ „ „ 150 000

1939 —

1910 (ber.) 50 000 „ „ „ „ 340 000

Nu äro ju förutsättningarna för en sådan
övergång synnerligen stora just i Tyskland. Vid
krack-ning och hydrering erhålles, som tidigare påvisats,
stora mängder gas, som antingen kan polymiseras,
förbrännas eller ock upptagas i tryckflaskor och som
flaskgas användas för motorfordon eller
hushållsändamål. Vidare äro tillgängliga överskottskvantiteter
koksugnsgas, som i och med den energiskt och
skickligt genomförda kalorijakten vid koksverken blivit
fria för andra ändamål; 140 m3 pr ton förkoksat kol
frigjord gasmängd motsvarar under normala
förhållanden ca 5 milliarder m3. Det är bekant hurusom
man från Ruhrdistriktet framdragit grova
rörledningar till västra, södra och mellersta Tyskland efter
mönster från den amerikanska naturgasdistributio-

nen, och serverar koksugnsgas i st. f. lysgas för
industriella och domestika ändamål. Till en början var
avsikten att nedlägga driften vid de 1 200 tyska
kommunala gasverken, men efterkrigsårens propaganda
för stegrad gasförbrukning har framkallat en sådan
användning (1935 = 8 milliarder m3) att tanken icke
kunnat realiseras. När därtill kommer att gas, som
påvisats, mer och mer finner användning för drift av
motorfordon, så kommer i st. följden att bli, att snart
nog alla produktionsmöjligheter till det yttersta
ansträngas.

Därjämte tillvaratagas gaser vid schwelning av
stenkol och brunkol.

Som synes äro alla dessa gaskvaliteter primära
eller sekundära industriella produkter beroende på
förädling av fasta bränslen. Mindre lyckligt lottat
är Tyskland med avseende på naturgasförekomster.
På ett par ställen tillvaratages dock naturgas för att
inmatas i kommunala gasnät (t. e. Hamburg).

På andra ställen i Europa (Polen, Rumänien m. fi.
länder där bergolja tillvaratages) utvinnas
avsevärda mängder naturgas, som efter föregående
avbensi-nering användes för olika ändamål, bl. a. för
motordrift.

I Amerika har efter det förra världskriget ett
planmässigt tillvaratagande och nyttiggörande av
naturgas genomförts. I första hand för att utvinna den
med gasen medföljande bensinen, samt för
tillvaratagande av sådana gassorter däri, som av den kemiska
industrien användes för olika ändamål. Den
återstående gasen, som naturligtvis kännetecknas av en
synnerligen hög halt metan finner användning inom
industri och hushåll som bränsle. Av helt naturliga
skäl har man i Amerika ännu ej ställts inför
problemet att använda gasen för motorändamål.

98

21 dec. 1940

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940am/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free