Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Stripa Stripa Stripa
l:ma malm 2:da malm svartmalm
FeO ...... 5,4 0/0 5,02 % Fe2Os 2,02 e/c
FeoO:! ..... 65,6 54,15 „ Fe304 89,05 „
MnO ...... 0,15 „ 0,15 „ MnO 0,31 „
Si02 ...... 23,85 „ 32,15 „ SiOa 7,09 „
AloOa ..... 1,14 „ 2,57 „ AI2O3 0,67 „
CaO ...... 1,90 „ 2,25 „ CaO 0,90 „
MgO ...... 1,7 5 „ 2,05 „ MgO 0,83 „
P2O5 ...... 0,0-17 „ 0,025 „ P2O5 0,027 „
S ......... 0,005 „ 0,014 „ S 0,007 „
Glödgn.-förl. 0,1 „ 1,18 „
Total 99,912 „ 99,559 „ Total 100,994 „
Fe ........ 50,1 „ 41,77 „ Fe 65,91 „
Mn ....... 0,115 „ 0,12 „ Mn 0,24 „
P ......... 0,0075 „ 0,011 „ P 0,012 ,, j
Malm i
i
Fig. 3. Flack veckaxel, 310 ra avv.
Tab. I. Analys av Stripa-malmer.
Gråberg
erhållits ca 4 000 000 ton malm. Fig. 4 visar
de senaste årens brytningskvantiteter.
Per 1 januari 1939 beräknades att i
Huvudmalmen ovan 310 m avv. fanns sannolikt
4 000 000 ton malmhaltigt berg, som med
nuvarande utvinningsförfarande kunde giva 2 400 000
ton prima malm och 1 200 000 ton sekunda malm eller
sammanlagt 3 600 000 ton säljbar vara.
Parallellmalmen ovan samma nivå innehöll sannolikt 1 700 000
ton malmhaltigt berg, som i ett anrikningsverk
beräknades kunna giva 850 000 ton slig med ca 65 % järn.
Att bedöma gruvans storleksordning efter blottade
malmareor är vanskligt på grund av den flacka
stup-ningen. På de valda utfraktsnivåerna har också
malmarean visat synnerligen växlande värden mellan
5 500 och 16 000 m2.
Gruvbrytningens utveckling under äldre tider visar
i stort sett samma drag, som de flesta gamla svenska
gruvor. Redan under åren 1901—1907 utfördes den
första avsänkningen av det nuvarande vertikala
uppfordringsschaktet, Lundborgs schakt, i dimension
3,8 X 5,2 m. Efter nuvarande förhållanden är
schaktets läge ej så lyckligt, och ej heller är dess
inbyggnad så praktisk. Den senaste avsänkningen från 290
till 342 m avv. utfördes år 1937. Det gamla
fick-systemet kompletterades. Mellan 135 och 335 m avv.
finnas nu intill schaktet 12 fickor för malm
rymmande sammanlagt 6 000 ton berg, varav 2 000 ton
under den nuvarande lägsta brytningsnivån 260 m
ligheter, som finnas för att tillämpa olika
brytningsmetoder.
För en huvudorientering i gruvan har använts
benämningarna Norra skänkeln, Stora vecket och Södra
skänkeln. Den sistnämnda delen består av
Ottes-gruvan och Smedjegruvan. Norra skänkeln visar på
djupare nivåer en brantare sidostupning, i en etage
nästan vertikal. Södra skänkeln har på de djupare
kända nivåerna en genomgående donlägig
sidostupning, i allmänhet omkring 20°. De senaste
månaderna har på 310 m avv. omböjningen blottats med
en synnerligen flack veckaxelstupning. Överallt
visar dock omgivande leptit en god hållfasthet vid
malmernas uttagande, vilket i någon mån
kompenserar donläget.
Huvudmalmen, vars mäktighet varierar mellan några
meter upp till 17 m och i omböjningen ännu mer,
består till största delen av en blodstensmalm, med
relativt hög järnhalt och "oartsfri". Den i vissa veck
och veckförkastningar förekommande svartmalmen är
kvantitativt betydligt underlägsen. På grund av sin
synnerligen goda kvalitet är denna svartmalm en
efterfrågad järnmalm vid svenska järnbruk.
Norr om Huvudmalmen på 50—120 meters avstånd
från norra skänkeln finnes ett annat malmlager, som
benämnts Parallellmalmen. I denna blodstensmalm
är järnhalten lägre på grund av de större
inlagringarna av ofyndigt berg. Malmen står
relativt brant. Omgivande bergarter visa något lägre
hållfasthet.
Innevarande höst påträffades med ett borrhål från
dagen på ca 50 meters djup en i södra skänkeln
kvar-lämnad malm av helt annan typ. Denna malm är,
efter vad borrkärnorna visa, en grönskarnsmalm med
ca 48 % järn. Fosfor- och svavelhalterna äro liksom
i de stora malmerna mycket låga.
Stripa-malmens kemiska karaktär framgår bäst av
nedanstående av Stockholms bergkemiska
laboratorium utförda analyser på prima och sekunda malm
i en leverans, vardera omfattande tvenne båtlaster
samt på ett generalprov av svartmalmen.
Med stöd av bergmästarerelationer från äldre tider
kan beräknas, att vid Stripa från 1600-talets mitt till
och med 1938 brutits ca 6 000 000 ton berg, varav
Fig. 4. Bergbrytning åren 1901—1938.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
