- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Bergsvetenskap /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergsv etenskap

ningen i borrsmedjan kostade komplett med arbete
och material 13 000 kronor.

Uppvärmningen för smide sker med en
effektbelastning av 12 kW, varvid förbrukats 22 kWh per 100
borr. För härdning hava motsvarande värden
uppmätts till 10 kW och 11 kWh.

Borrsmidets kapacitet var enligt utförda
arbetsstudier förut 115 vässade och härdade borrskär per
man och skift. Efter nybyggnaden kan erhållas en
effekt av 400 borrskär per skift med 1 smed och
1 hantlangare.

(Forts.)

Marmorbrytningen på Nordvästgrönland.

De geologiska undersökningarna och diamantborrningarna härför, ekonomiska och
allmänna betingelserna, anläggandet samt driften.

Det väldiga landet Grönland — cirka 5 gånger så
stort som Sverige — är till omkring 90 % av sin yta
täckt av den upp till 3 km tjocka inlandsisen. Endast
kusten är blottad. Men trots att berget här nästan
överallt är kält, är särskilt västkusten relativt litet
geologiskt undersökt. Ostkusten däremot är — fastän
endast segelbar någon månad av året — rätt väl
utforskad genom Lauge Kochs med flera expeditioner.
Av de cirka 17 000 innevånarna på Grönland bo
15 500 på västkusten, vilken har betydligt mildare
klimat än landets östra sida, där ishavsströmmen med
sina mängder av is och isberg stryker fram tätt efter
hela kusten. Danmark har haft mycket arbete med
koloniseringen av det stora landet, och några
malmfynd har icke hörts av från grönländernas sida,
därjämte är västkusten som till största delen består av
prekambriska gnejser och liknande bergarter,
ytterligt fattig på geologiska malmindikationer. Dessa
omständigheter liksom den besvikelse, som man redan
på 1600-talet erfor i Danmark, då en skeppslast med
något som man trodde vara guldmalm, befanns
utgöras av svavelkis, och som skapade en kraftig
misstro mot grönländska fyndigheter över huvud taget,
ha varit föga ägnade att uppmuntra till geologisk
forskning. Emellertid ha på senare år en del
gynnsamma händelser inträffat, som kommit intresset i
Danmark att stegras, så att planerna på en rationell
undersökning av Västgrönland nu ha begynt att taga
fastare former. Sålunda upptäcktes i Ivigtut under
sista hälften av 1800-talet en kryolitgruva, som
inbringat Danmark millioner. Vidare började man
under de första åren av innevarande århundrade att
bryta flera kolflötser av Höganäs-ålder där uppe för
landets behov, och slutligen ha nu vissa praktiska
resultat erhållits av de malmgeologiska
undersökningar, som jag de sista fyra åren har utfört i
Nordvästgrönland. De bergsvetenskapliga och
malmgeologiska forskningar på Ostgrönland, som jag
verkställde för Lauge Kochs räkning åren 1933 och 1934,
hava även bidragit till att höja intresset för
malm-geologisk forskning i landet.

Vid undersökningarna på västkusten mellan 70°
och 72° n. br. (se Meddelelser om Grönland, Årgång
1940, författare Olof Eklund) ägnades på Grönlands
styrelses- önskan särskild uppmärksamhet åt vissa
kalksediment. Mellan 71° och 72° ligger ett mäktigt

1 Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens avd. för
Kemi och bergsvetenskap sammanträde den 22 sept. 1939.

sedimentveck av senprekambrisk ålder, mjukt
överveckat, med åt sidorna mellan skiffrar och gnejs
uttunnande skänklar, som är cirka 3 mil långt i fält och
i mitten ungefär 1200 meter mäktigt.
Fältstup-ningen åt nordost och "kärnan" är starkt
ihop-veckad. Det är ett störstadels orent kalksediment
med kalkskiffrar, kvartsiter, svavelkisrika partier
m. m. I den hopveckade kärnan i ett sönderslitet
konglomeratiskt parti förefanns en rätt stor
zink-bly-silvermalm med en del koppar. Efter avsevärda
undersökningar funno vi "mindre" partier marmor, vilka
lågo så och voro omgivna av sådant material, att de
i stor utsträckning undgått de sprickalstrande
tekto-niska störningarna i området. Denna marmor visade
vid provning utmärkta egenskaper: stor
frostbeständighet, stor slitstyrka, vacker poleryta och gott
vitt-ringsmotstånd. Det är en marmorart, som vid
praktiska tekniska jämförelser med de flesta andra kända
marmorslag visat sig vara överlägsen, särskilt som
utvändig beklädnad av hus i kalla klimat, och i städer
där den kemiska vittringen är stark. Där stor
slitstyrka fordras, har den också ett visst företräde.

Fyndigheten blev undersökt med avseende på
sprickor och frostvittringen, som går ned till cirka 6
meters djup och åstadkommer en mängd småsprickor,
vilka ligga parallellt med bergets yta. Vidare äro
kristallfogarna uppluckrade i denna zon och
brotthållfastheten låg. De skikt av kalkpartiet, som vid
skärpningar visade möjligheter för marmorbrytning,

Fig-. 1. Brytningen år 1937. Avsänkningen i gruvan har
endast delvis kommit ned under frostsprängningsområdet.

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940b/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free