Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 3
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J. A. ROTHELIUS
UTGIVEN AV SVENS KA TEKNOLOGFÖRENINGEN
9 MARS 1940
INNEHÅLL: Principerna för svensk järnmalmsanrikning — synpunkter på några aktuella problem, av
bergsingenjör Sture Mörtsell. -— Sandstens- och kalkstensområden som grundvattentäkter för städer och
samhällen. — Föreningsmeddelanden.
Principerna för svensk järnmalmsanrikning
punkter på några aktuella problem.
syn-
Av bergsingeniör STURE MÖRTSELL.
Varje nedkrossad malm, som skall anrikas, kan
med hänsyn till kornstorleksfördelning och
ren-krossning åskådliggöras av ett diagram av den typ,
som fig. 1 utvisar.
De olika kornklasserna representeras av lika höga
staplar, vilkas bredder äro proportionella mot
respektive kornklassers procentuella vikter. Inom varje
kornklass angivas dessutom proportionerna mellan
renkrossade malmkorn (rutad yta), renkrossade
gråbergskorn (vit yta) och halvkorn (streckad yta). I
figuren tänkas intervallerna mellan de olika
kornklasserna ligga så tätt, att gränserna mellan
renkrossade korn och halvkorn övergå till kontinuerliga
begränsningslinj er.
Den rutade ytan DBCG representerar sålunda ren-
av mycket olikartade utseenden med hänsyn till
fördelningen av renkrossade korn. Kornfördelningen
påverkas även av nedkrossningsgraden. Fig. 2 visar
ett exempel på en längre driven nedkrossning av den
i fig. 1 åskådliggjorda krossprodukten, och i fig. 3
antages nedkrossningen hava fortskridit så långt, att
produkten kan anses vara praktiskt taget renkrossad.
Krossningen har här drivits till under 0,5 mm, varvid
huvuddelen blivit finare än 0,1 mm. Samtidigt hava
även de i fig. 1 påvisade redan renkrossade kornen
mellan 0,5 och 10 mm krossats ned. Ytorna längst till
höger i fig. 3 mellan 0,1 och 0 mm representera en
icke obetydlig övermålning.
Yid rationell anrikning strävar man efter — ehuru
det ofta icke är praktiskt genomförbart — att succes-
0 50 100^
Viktsprocent av produkten
Rutad yta = renkrossade malmkorn. Streckad yta = halvkorn.
Vit yta = renkrossade gråbergsmineral.
Fig. 1. Ej renkrossad malm.
krossade malmkorn, ytan ABCF renkrossade
gråbergskorn och ytan EABDH halvkorn. Fig. 1 ger,
som synes, ett exempel på en produkt, som är långt
ifrån renkrossad. Renkrossningsgränsen ligger vid
ca 0,5 mm. Å andra sidan visar figuren, att i det
antagna exemplet avsevärda mängder såväl
malmmineral som gråbergsmineral äro renkrossade redan
vid betydligt grövre kornstorlekar. Olika malmer
och olika krossningsförfaranden giva givetvis diagram
Omm .
50 100^
Viktsprocent av produkten
Fig. 2. Ofullständigt renkrossad malm.
sivt och på ett så tidigt stadium som möjligt avskilja
redan renkrossade korn. Se vi exempelvis på fig. 1,
innebär detta, att de tre kvaliteterna: renkrossade
malmkorn, renkrossade gråbergskorn och halvkorn, i
första hand böra särskiljas, varefter halvkornen
krossas vidare för att återigen separeras osv. Allt efter
malmens typ, anrikningsförfarandet och sligéns
fortsatta metallurgiska behandling äro fordringarna på
en dylik behandling mer eller mindre framträdande.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
