Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
det i många fall skulle visa sig lönande ined målning
i sluten krets samt begynnande separering redan vid
relativt grova kornstorlekar samt med cirkulering
belt eller delvis av härvid uppkommande stora
mängder halvkorn i kvarnkretsen, eventuellt i
kombination med särskild ommalning av de finaste
halv-kornsprodukterna.
I den mån de tekniska och ekonomiska
förutsättningarna härför icke anses vara tillräckligt klarlagda
synas dessa böra bli föremål för fortsatt
forsknings-ocli utredningsarbete såsom Fredenberg1 redan
föreslagit. Uppgifter för uppfinnararbete saknas heller
icke. Härvid är det dock icke endast siktproblemet
— siktning av finmalda produkter samt
fingodsav-skilj ningen över huvud taget — som bör stå på
dagordningen utan separationsproblemet i hela dess vidd
och kanske främst frånskiljandet av stora mängder
halvkorn.
Ju fullständigare denna separation kan drivas,
desto mer nytta ur rationell krossningssynpunkt
medför den cirkulerande belastningen.
1 J. K. A. 1939 tekn. disk.-möte, s. 297.
De synpunkter, som här framförts, äro icke nya.
De talrika litteraturhänvisningarna bära bl. a. vittne
härom. Det väsentliga finnes redan angivet i ett
föredrag av Lundgren1 i teknologföreningen 1920
med efterföljande diskussion, i Löwenliielms2
diskussionsinlägg vid Jernkontorets diskussionsmöte 1930
samt vid förf:s motsvarande anförande 1934.3 I
föreliggande uppsats har förf. därjämte sökt påvisa de
principiella olikheter och likheter, som råda mellan
järnmalmsanrikningen och den vanligaste
flotations-anrikningen för att med ledning därav underlätta
bedömandet av vilka erfarenheter från
malningsmeto-diken vid flotationsanrikningen, som kunna tänkas
vara av nytta för järnmalmsanrikningen. I
anslutning härtill åskådliggöras grafiskt och schematiskt de
olika faktorer och förlopp, varmed anrikningen i
allmänhet arbetar —. sett ur renkrossningssynpunkt —
samt påvisas det inbördes sammanhang, som råder
dem emellan vid rationell utnyttning av den s. k.
slutna kretsen.
1 Tekn. tidskr. Bergsv. 1926, s. 53, 65 och 72.
2 J. K. A. 1930 tekn. disk.-möte, s. 128.
3 J. K. A. 1934 tekn. disk.-möte, s. 232.
Rumäniens gruvbrytningsindustri.
Rumänien är trots alla bemödanden från
statsledningens sida att industrialisera landet fortfarande ett
utpräglat jordbrukarland, vilket tydligt framgår
därav, att av dess befolkning på 19,4 mill. människor
78 % äro sysselsatta inom lånt- och skogsbruket och
endast 7,7 % inom gruvdriften och industrien. Dessa
siffror visa, att den första med undantag för
oljeutvinningen f. n. ej är av någon utslagsgivande
betydelse för landets ekonomiska liv. Detta kan bl. a. ha
sin grund däri, att landet är förhållandevis fattigt på
kol och järnmalm, vilka mineral utgöra det viktigaste
villkoret för en bärkraftig industri. Vad beträffar
kol äro landets tillgångar endast 43 mill. ton
sten-och 2,7 mill. ton brunkol. Visserligen
konstaterades år 1935 i komitatet Solay i Siebenburgen nya
vidsträckta fyndigheter av ett svavelfritt kol, vilket
kom rumänierna att hoppas på upptäckten av
ytterligare fyndorter.
Vad beträffar landets försörjning med järn är denna
ej mycket bättre än med kol, ty landets förråd av
denna malm uppskattas endast till 26 mill. ton med
en järnhalt av 30 till 50 %. Av dessa uppfordrades
1937 i runt tal 110 000 ton. Den ojämförligt största
delen av den rumänska järnmalmen påträffas i
Hune-doara-Revier. Här lär säkert ha påvisats ungefär 17
mill. ton brytvärd brun järnsten, vartill dessutom
kommer 4 mill. ton malm i reserv. De rumänska malmerna
förhyttas dels med träkol, dels med importerad koks,
emedan det inhemska stenkolet ej kan förkoksas. Det
användes därför i järnvägsdriften. För industrien och
huseldningen i Rumänien användes knappast kol.
Inom industrien brukas nästan uteslutande olja som
bränsle och för husuppvärmningen ved. Ehuru
vedpriset är högt, har kolet hittills ej kommit till
användning som bränsle för hushållsändamål. Rumäniens
behov av utländsk koks för metallurgiska ändamål
uppgick år 1937 till knappt 49 000 ton
representerande ett värde av 42,8 mill. lei. Man gör stora
ansträngningar för att göra sig oberoende av dessa köp.
1 sammanhang därmed har man till synes lyckats
framställa en för metallurgiska ändamål ägnad
blandning av petroleumkoks, kolavfall, paraffin och
tjär-rester. Då dessa avfallsprodukter förekomma i
rikliga mängder, ställer man stora förhoppningar på
denna uppfinning.
I Rumänien finns även manganmalm.
Tillgodogörandet av dessa fyndigheter påbörjades först 1932.
Uppfordringen detta år, 5 050 ton, har emellertid
stegrats till ca 50 000 ton år 1937, varav ungefär 1/3 går
till de inhemska masugnarna. Malmens manganhalt
växlar mellan 14 till 36 %. Då uppfordringen
överstiger Rumäniens behov, exporteras överskottet.
Avnämare. härför ha hittills varit Tyskland, f. d.
Österrike samt Polen. Tyskland har år 1936 tagit nästan
hela uppfordringen uppgående till 38 800 ton. De
mest betydande manganförekomsterna äger Rumänien
i Bukowina vid Jacobeni och Jorna-Vatra. Dessa
förekomster äro emellertid svåra att bryta, och de
ligga på en höjd av 1 000 m, vilket fördyrar
utfrak-ten av malmen. Fackmän anse att ej endast
utsikterna till utvinning av manganmalm äro
gynnsamma utan detta gäller även den övriga rumänska
bergshanteringen, då de mena, att landets
malmtillgångar ännu ej helt och hållet utforskats och därför
flera okända fyndorter kunna förefinnas. På senare
åren ha visserligen nya fyndorter konstaterats i
Bukowina såväl som Banatet. Emellertid lär
regeringen undertrycka sådana upptäckter, emedan den
vill behandla landets malmförråd skonsamt, troligen
på grund av försvarspolitiska skäl.
Såsom för några år sedan fastställdes äger
Rumänien även ansenliga tillgångar av kopparmalm,
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
