Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
velaktigt, då det icke ens varit regeringen möjligt att
uppnå sådant tillstånd beträffande oljeutvinningen,
vilken är den ojämförligt viktigaste grenen inom
landets bergsbruk.
Under tiden torde Rumäniens regering ha erfarit,
att den icke kan genomföra sin nationaliseringspolitik
beträffande den inhemska oljeindustrien gentemot
utlandskapitalets behärskande ställning utan att skada
landets egna intressen. Den rumänska staten erhåller
nämligen omkring hälften av sina inkomster från
oljan och måste komma i svårt finansiellt trångmål,
om denna produktion ytterligare sjunker. Regeringen
tycks därför ha gjort det utländska kapitalet vissa
medgivanden, vilka lett till delvis framgångsrika
försöksborrningar i Bukowina, Moldau och Karpaterna,
E. R—s.
Litteratur
Metallpriserna visa sålunda ett maximum under år
1937.
Tabellerna i publikationen äro enkelt och
överskådligt anordnade och alltsammans ger en komplett bild
av världskonsumtionen och världsproduktionen under
den tidsperiod som denna volym omfattar.
E. R—s.
Notiser
Statistische Zusammenstellungen iiber Aluminium,
Blei, Kupfer, Zink, Zinn, Kadmium, Nickel,
Queck-silber und Silber. 40 årgången 1929—1938, XV + 125
sidor, Metallgesellschaft Aktiengesellschaft, Frankfurt
am Main, 1939.
Detta viktiga tabellverk behandlar förbrukning och
produktion av samt priser på ovan angivna metaller
företrädesvis under år 1938, men de statistiska
uppgifterna omfatta åren 1929—1938.
Av redogörelsen framgår att den industriella
framställningen av metaller och metallprodukter i hela
världen ökat 75 % från 1932 till mitten av år 1937.
Den tidigare högsta produktionen år 1929
överträffades under år 1937 med ca 20 :%.
Under hösten 1937 inträffade i Förenta staterna en
försämring av konjunkturerna, som även spred sig till
England, Frankrike och Belgien. Denna återgång
gjorde sig även märkbar under våren 1938, varför
tonnaget framställda metaller och metallvaror
minskade med ca 6 ’%, den första sänkningen under fem
år. I Tyskland stegrades emellertid tillverkningen
under 1938 och början av 19 39.
Följande tabell visar metallkonsumtionen i hela
världen under åren 1939, 1937 och 1938.
År Aluminium Bly Koppar Zink Tenn
1 000 ton
1929 ..... 269,6 1 708,1 1 761,1 1 442,5 184,3
1937 _____ 499,6 1 732,4 2 069,1 1 605,6 192,5
1938 ..... 515,1 1 607,3 1 912,4 1 426,7 164,6
Endast beträffande aluminium kunde en ökning i
världsförbrukningen konstateras trots minskningen i
Förenta staterna. Produktionen av aluminium i
denna stat jämfört med resterande aluminiumproducenter
i världen framgår av följande tabell.
Världsproduktion av aluminium
i 1000 ton
1929 1937 1938
U. S. A................. 103 133 130
övriga världen .......... 179 360 450
Totalt 282 493 580
Följande prisnoteringar på Londonbörsen ären 1936,
1937, 1938 och första halvåret 1939 bifogas.
1936 1937 1938 F«rst^’àret
i per long ton
Bly ......... 17,0 23,3 15,3 14,6
Koppar ..... 43,1 60,8 46,3 48,7
Zink ........ 15,0 22,3 14,i 13,8
Tenn ....... 204,0 242,3 189,6 219,5
Utvidgningsprogram för den grekiska
bergshanteringen. I samband med de stora ekonomiska
upp-byggningsarbeten, som skola göras i Grekland under de
närmaste åren, kommer man även att försöka erhålla
ett bättre utbyte av de ansenliga mineraltillgångar som
finnas i landet och troligen kommer man även att
upprätta en egen järnindustri. I motsats till den rådande
uppfattningen att Grekland överhuvud taget ej äger
några kolförekomster, kan meddelas att på grundval av
de nyaste forskningarna kolfrågan skall finna
åtminstone en partiell lösning genom inhemska koltillgångar.
F. n. brytes i Grekland eocena glanskol på ön Eubea
(Aliweri, Kumi) samt skifferartade matta brunkol i
Makedonien (Serres och Pangeonbergen).
Greklands nuvarande årliga brunkolsuppfordringar
torde utgöra 250 000 ton och den årliga importen av
stenkol ca 1 mill, ton.
Senare undersökningar under medverkan av prof.
Kegel (Freiberg) hava även visat, att Grekland
ingalunda är ett så kolfattigt land, som man hittills antagit.
Man kunde tvärtom upptäcka betydande kollager, vilka,
när de väl en gång exploaterats kunna bespara landet
bekymmer vad beträffar kol för lång tid framåt. Ett
särskilt gynnsamt framtidsområde, som innehåller flera
hundra mill. ton brunkol ligger 70 km nordväst om
Olympia, i en dal väster om Vermionbergen, mellan
Ko-sani, Kailaria och Florina. Här rör det sig
uppenbarligen om vidsträckta kolfält, vilka torde medgiva brytning
i dagbrott. Kolet härifrån motsvarar i typ ungefär det
skiffriga brunkolet från Geiselthal. Norr om Olympia
uppträder väster om Katherini en glanskolsfyndighet på
ca 2 mill. ton med ett ungefärligt värmevärde av 5 000
Kal. Vidare synes en betydande kolfyndighet förefinnas
30 km väster om Olympia. För övrigt har just under
den sista tiden en betydande grekisk-amerikansk grupp
förelagt järnvägsministeriet en plan för utvinnande av
brunkolsfyndigheterna i västra Makedonien.
Vad järnmalm beträffar äro huvudfyndorterna öarna
Seriphos, Kythnos och Kea. Andra viktiga
malmförekomster ligga i Makedonien och på södra Peloponnesus.
Järnmalmsuppfordringen har ökat betydligt under de
sista åren och var t. e. redan 1936 dubbelt så stor som
1934. Ännu kraftigare är till följd av efterfrågan
exporten till andra länder (Tyskland, Nederländerna, Polen
och Storbritannien). Större betydelse liar även
svavel-kisbrytningen erhållit. Denna brytes i stora mängder
på ön Chalkidike. Liksom vad beträffar järnmalmen är
Tyskland även för svavelkisen den bästa kunden. Den
yngsta och framgångsrikaste grenen inom det grekiska
bergsbruket är bauxitutvinningen, som huvudsakligen
äger rum i Parnassusbergen, Eleusis och på ön
Amor-gos. På de första uppfordringsmängderna om ca 10 000
ton år 1935 följde 1936 redan en utvinning av 86 000 ton,
alltså en av inga andra bauxitländer uppvisad ökning av
ca 800 % på ett år. Bauxitreserverna, vars lerjordhalt
i genomsnitt utgör 58—60 %, uppskattas till 40 mill. ton.
Bauxitutvinningen torde redan nu vara den viktigaste
grenen inom det grekiska bergsbruket. Bland de tunga
metallernas malmer kan nämnas blyzinkmalmen, vilken
brytes på flera platser i landet, därefter nickelmalm,
vars produktion nu går till Tyskland.
Hermann Reitzer.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
