- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Bergsvetenskap /
38

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Ljusutbyte för några Luma-lampor.

Fig. 9. Anordning för uppmätning av
lystrådens böjning under tyngdkraftens
inverkan.

Man kan dock ej öka förhållandet mellan
spiralkärnans och trådens diameter hur mycket som helst
utan risk för ojämna avstånd mellan varven och
därmed lokal temperaturstegring eller t. o. m.
kortslutning mellan närliggande varv. Redan kort tid efter
Langmuirs uppfinning av de gasfyllda
spiraltråds-lamporna föreslogs det därför att lystråden skulle
lindas till en dubbel spiral (30). Någon praktisk
användning kunde ej komma i fråga förrän man lyckats
framställa volframtråd som behåller sin form vid hög
temperatur (31). Det är viktigt att dubbelspiralen
ges en mycket regelbunden form. Ett sätt att uppnå
detta är att linda den primära spiralen på en kärna
av hårdsmält metall, t. e. molybden, och att låta
denna kärna sitta kvar under den sekundära
spiraliseringen på en kärna av samma material (32). Efter
en glödgning vid tillräckligt hög temperatur för
avlägsnande av spänningarna i volframtråden avlägsnas
båda kärntrådarna samtidigt genom upplösning, t. e.
i en blandning av koncentrerad svavelsyra och
salpetersyra. Den så erhållna dubbelspiralen (fig. 10)
är färdig att monteras i lampan. Denna lystrådsform
ställer ytterst höga fordringar på volframtrådens
formbeständighet. De kunna uppfyllas genom
speciella tillsatser och genom en noggrann kontroll
av-hela tillverkningsprocessen.

För att åskådliggöra hur lystrådens form och
lampans gasfyllning inverka på ljusutbytet, ha vi
sammanställt några uppgifter för Luma-lampor. Tabellen
ger ej direkt ljusutbytet för de saluförda typerna.
Ljusutbytet växer, som vi förut framhållit, i hög grad
med lystrådens temperatur. En hög temperatur
betyder en kortare total bränntid på grund av den
oundvikliga sublimeringen av volfram. Lamporna
tillverkas för en viss genomsnittlig bränntid, som ej är lika
för alla typer. I den här givna tabellen har
ljusutbytet omräknats till en och samma bränntid, 1 000
timmar, för samtliga typer, och endast lampor för
220 voit ha medtagits.

Dessa ljusutbyten behöva knappast någon
kommentar, möjligen med ett undantag. Man kan fråga sig,

av vilken orsak en vakuumlampa med
spirallys-tråd har bättre ljusutbyte än en raktrådslampa av
samma storlek. Spiraltrådens strålning kommer ju,
på grund av upprepad reflexion, att närma sig mera
till en svart kropps strålning, och metallens goda
strålningsegenskaper komma därför att göra sig
mindre gällande. Denna ogynnsamma effekt övervinnes
därigenom att den genomsnittliga utstrålningen per
ytenhet är mindre för spiraltråden. Den måste
därför göras tjockare och längre. Samtidigt blir
avdunstningen av metall från dess inre yta betydligt
förminskad. För samma totala bränntid kan således
temperaturen höjas så mycket att ljusutbytet
faktiskt blir märkbart förbättrat. Ju tätare spiralen
lindas desto bättre blir ljusutbytet (33). Spiralen
kan, även med modern vid hög temperatur
formbeständig volframtråd, lindas tätare om kärntråden
har jämförelsevis liten diameter.

Den nu beskrivna utvecklingen av volframlystråden
från den sprutade raka tråden till nutidens dragna
och vid hög temperatur formbeständiga tråd har
grundats på ett omfattande forskningsarbete. Yid
detta har man i stor utsträckning tillgodogjort sig
rent vetenskapliga resultat. Ett av de stora
framstegen, upptäckten att vissa tillsatser ge
volframtråden formbeständighet vid hög temperatur, har
dock något av tillfällighet över sig, och man saknar
t. o. m. ännu en tillfredsställande teoretisk förklaring
av deras verkningssätt. Det är dock uppenbart, att
vetenskapliga synpunkter varit av stor betydelse även
för den mera empiriskt tekniska forskningen, även
om en opartisk utomstående vid studiet av
patentskrifterna kanske kan få det intrycket, att mycket

Fig. 10. Enkelspiral och dubbelspiral. Förstoring 25 X.

Raktråd ................ 25 watt 20 dekalumen 8 lumen/watt
........ 60 „ 54 9
25 „ 23 9,i
Ar + N2 60 „ 62 10,3
2 000 „ 4 000 20
Dubbelspiral ............ 56 „ 65 11,6
• • • • t* 109 „ 150 13,7
............ Kr + N2 40 „ 50 12,6

38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:23:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940b/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free