Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Karta över Huskvarna, utvisande borrhålens läge och en plan över det föreslagna vattenverket.
föreligga, Ytterligare undersökningar i detta ämne
emotses därför med. stort intresse. Man är emellertid
tämligen överens om att sandstenen har bildats före
den sista förkastningen, som gav upphov till
Vätter-gravsänkan. Ett stöd för denna åsikt är den breceia
av granit och sandsten, som påträffats nedanför
nedre Huskvarnafallet.
Sandstenen förekommer ovanpå urberget och under
de lösa jordlagren i Huskvarnadalen och på
strandpartiet i stadens norra del. Den går i dagen i åfåran
omedelbart öster om Kvarnbron och i vattenlinjen vid
stranden intill stadens norra gräns. Däremot saknas
den högre upp på bergssidorna.
Mycket talar för a-tt sandstenen avsatts på bottnen
av ett hav, som fordom täckt hela området. Genom
vittring och erosion har den sedan förstörts på
platåerna på bägge sidor om dalen, under det att det
sandstensparti, som vid förkastningarna följt med
urberget ned i dalen och nedanför branten norrut,
varit mera skyddat mot dessa förstörelseprocesser
och bibehållits i stort sett oförändrat. För denna
teori tala sandstenspartierna vid Stensjön och
Ten-hultssjön ca 10 km sydsydost om Huskvarna. Det
är emellertid också tänkbart, att Visingsöformationen
vid Vättern aldrig sträckt sig synnerligen långt
utanför sitt nuvarande område och att den är en
supra-marin avlagring i ett bäcken, som även det bestämts
av de redan förut befintliga tektoniska linjerna i
närheten av den nuvarande Vättern. Ett stöd för
denna teori kan man möjligen finna i de
böljeslags-liknande märken, som hembygdsforskaren i
Huskvarna, folkskolläraren Georg Sahlström, funnit i den
blottade sandstensytan vid Kvarnbron strax nedom
det nedre fallet i Huskvarnaån (se ovan).
Undersökning av grundvattenförekomsten i sandstenen.
Provborrningar.
Det har länge varit känt, att sandstensgrunden i
Huskvarna och Jönköping är vattenförande. I
Mun-thes och Gavelins "Beskrivning till kartbladet Jön-
köping" i Sveriges Geologiska Undersökning
omnämnes en brunn vid Västra tändsticksfabriken i
Jönköping, som borrats 58,3, m i sandstenen, utan att
urberget påträffats. I Huskvarna har man som regel
endast utnyttjat grundvattnet i de lösa jordlagren.
På ett par ställen ha de grävda brunnarna fördjupats
och nedsprängts i sandstensgrunden, varefter de i
motsats till de övriga gårdsbrunnarna hållit vatten
även under de torraste somrar. Djupare brunnar ha
under de senare åren borrats i både Huskvarna och
Jönköping på enskilt initiativ. I synnerhet synas
industrier och andra företag med stort vattenbehov
vara intresserade av denna metod för
vattenanskaffning. Försöken ha ofta slagit väl ut, och man har
konstaterat, att vattentillgången är riklig. Då behov
icke förelegat att tillfullo utnyttja brunnarna, har
det icke utrönts, hur mycket vatten de egentligen
kunna lämna.
Som inledningsvis nämnts har Huskvarna stad
alltsedan sommaren 1935 bedrivit undersökningar av
grundvattenförekomsten i sandstenen. Hittills ha
utförts åtta 105 mm provhål, n:ris 1, 2, 4—8 och 11,
och en 225 mm brunn, nr 3, och f. n. äro ytterligare
ett 105 mm provhål, nr 12, och tvenne 225 mm
brunnar, n:ris 9 och 10, under arbete. Brunnarna borras
i närheten av provhålen n:ris 5 och 8, som vid
prov-pumpningar utvisat riklig vattentillgång. Den ena,
nr 10, belägen intill provhål nr 8 i "Mjölkafållan",
är i stort sett färdig, den andra, nr 9, torde bli färdig
inom den närmaste tiden. Tidigare ha utförts fem
privata brunnar, betecknade med a—e. Samtliga
borrhål äro till sin belägenhet och med sina
beteckningar angivna på fig. 2.
Ur alla borrhål med undantag av de tre först
utförda (n:ris 1—3) och de privata brunnarna ha
slam-prov av sandstenen upptagits med regelbundna
mellanrum, beträffande borrhålen n:ris 4—8 på var femte
meter och beträffande borrhålen n:ris 9—12 på varje
meter. Den tätare provtagningen måste tillgripas,
emedan sandstenen ofta visat sig vara uppbyggd av
Bergsv etenskap
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
