Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
tenförande. Den genom borrningarna konstaterade
tektoniken hos urberget och variationen i sandstenens
vattenförande förmåga satte i viss mån denna plan
ur spel. Hydrologiskt och topografiskt sett borde
sandstenen kring Huskvarnaåns mynning innehålla
rikligt med vatten. Borrhål nr 4 visade, att så icke
var fallet. Det gav ett av de sämsta resultaten av alla
proven med länspumpning vid en kapacitet av 1,2
m3/tim. Förklaringen till detta förhållande är, att
borrhålet ligger på eller åtminstone nära toppen av
en antiklinal. Borrhål nr 6 befinner sig också på en
antiklinal men har givit ett betydligt bättre resultat
vid provpumpning, nämligen 8 m3/tim. vid en
sänkning av vattenytan av ca 20 m, dock icke tillräckligt
för att f. n. motivera en brunn i närheten.
Vattentillgången i brunnen, borrhål nr 3, har tidigare
omnämnts. De tvenne observationshålen närmast norr
därom äro lika givande. Borrhål nr 5, beläget ca
440 m norr om brunnen, genomtränger en rikligt
vattenförande sandsten och har vid provpumpning
lämnat 9 m3/tim. vid en avsänkning av 4,7 m och 10
m3/tim. vid en avsänkning av 5$ m. Det är att
märka, att provborrningen avbröts mitt i ett rent
och relativt grovkornigt sandstenslager och att man
hade anledning att här vänta ännu bättre resultat
med ökat djup.
Det vid norra stadsgränsen nedslagna provhålet,
nr 7, är av ungefär samma kvalitet som hålet vid
Kruthuset, vilket var oväntat. Av den geologiska
profilen framgår, att det ligger på sidan av en
antiklinal. Djupet är 125 m, varav 120,4 m i sandsten.
Vid provpumpning lämnade hålet 6,5 m3/tim.
samtidigt som vattenytan sänktes 12 m. Ej heller denna
plats är f. n. lämplig för en brunn.
Ett av de bästa resultaten har nåtts med provhålet
i "Mjölkafållan". Dess djup är 106,15 m, varav 79 m
i sandsten. Vid provpumpningen sänktes vattenytan
endast 2,3 m för en uppfordring av 10 m3/tim. Hålet
synes ha gått genom bottnen på en synklinal (se
%-3). .
Den brunn, som är under arbete strax norr om
provhål nr 5 och som betecknas med nr 9, har
prov-pumpats vid olika borrningsdjup. Vid ett djup av
60 m och en uppfordring av 6 m3/tim. länsades
brunnen; detsamma var förhållandet vid ett djup av 80 m
och en uppfordring av 10 m3/tim. Vid ett djup av
100 m och en uppfordring av 15 m3/tim. sänktes
vattenytan 21 m, vid ett djup av 120 m och samma
uppfordring 11 m och vid ett djup av 140 m och samma
uppfordring 9^2 m. Resultaten ha bekräftat den i
provhålet nr 5 konstaterade goda vattentillgången.
Borrningsarbetet fortsättes, och det finns anledning
förvänta ytterligare ökad tillrinning. Med hänsyn till
att det i detta terrängavsnitt befintliga magasinerade
grundvattnet till största delen tagits i anspråk av
försöksvattenverket synes den nya brunnen komma
att giva minst lika mycket vatten som brunnen vid
"Kroatorpet".
Brunnen i "Mjölkafållan" har också givit ett
mycket gott resultat. Tillrinningen har fr. o. m. ett djup
av 46 m oavbrutet ökat med ökat borrningsdjup. Vid
50 m sänktes vattenståndet 21 m vid en uppfordring
av 18 m3/tim., och vid 155 m var sänkningen vid
samma uppfordring 6,:2 m. Det har konstaterats, att
såväl arkosen som det starkt förvittrade övre partiet
av urberget innehålla avsevärda mängder vatten,
vilket icke var fallet i borrhålen n:ris 4 och 6.
Provpumpning gav bl. a. vid handen, att sandstenslagret
mellan 46 och 51 m djup lämnade mycket vatten.
Det är av intresse att i detta sammanhang anteckna,
att nämnda lager vid analys av slamproven visade sig
innehålla 83 % korn med en storlek överstigande
0,01 mm och 17 % korn med en storlek understigande
0,01 mm. Ifrågavarande siffror karakterisera en ren
och relativt grovkornig sandsten. Jag skall
sedermera närmare beröra sambandet mellan dessa båda
företeelser.
Provpumpningen av borrhål nr 11 i södra maden
slutligen gav det hittills sämsta resultatet med
länshållning vid en uppfordring av 0,6 m3/tim.
Vattentillgången söder om Huskvarnaån synes därför icke
vara så riklig, att den kan utnyttjas för vattenverkets
räkning. Möjligen skulle en provborrning mellan hål
nr 11 och Kvarnbron kunna giva ett bättre resultat;
en undersökning på denna plats kan framdeles bliva
motiverad.
Sannolik grundvattentillgång.
Allmänna synpunkter.
Grundvattnet i berggrunden går fram på olika sätt
alltefter bergartens natur. I urberget söker sig
vattnet fram i sprickor, skiktfogar och skolar, under det
att det i sandstenen dessutom fyller hålrummen mellan
de korn, varav sandstenen är uppbyggd. Som en följd
därav är det gynnsammare att söka efter vatten ur
sandsten än i urberg. Sandstenen vilar på urberget.
Det vatten, som strömmar fram i urbergets diskreta
sprickor och fogar, uppsamlas av sandstenen i
kontaktytorna och fördelas över hela dess volym. I detta
sammanhang må erinras om, att den huvudsakliga
strömningen i sandstenen sker parallellt med
stup-ningsplanet, främst med hänsyn till att
genomsläpp-liga lager växla med mindre genomsläppligt.
Givetvis förekommer även en viss strömning i vertikalled.
Sandstenen uppsamlar därför också en del av det i
de överliggande lösa jordlagren infiltrerade vattnet.
Den är närmast att betrakta som en jättestor
lågreservoar. Den rikligaste vattentillgången påträffar
man i de trågliknande bildningar, som ha uppkommit
genom jordskorpans veckning, de s. k. synklinalerna.
För vattentillgången spelar sandstenens kornstorlek
och renhet en stor roll. Ju grovkornigare och mera
fri från lera och fina sandkorn den är, desto mindre
blir den vid vattnets strömning alstrade friktionen
och det kapillära motståndet, och desto lättare har
vattnet att rinna fram (se ovan). Kornstorlekens
betydelse får emellertid icke överskattas. Det har
visat sig, att finkorniga sandstenar stundom lämnat
mer vatten än grovkorniga under i övrigt samma
betingelser. Dylika finkorniga sandstenar förete då i
allmänhet en rik sprickbildning. Sprickvolymen kan
vara större än porvolymen. Även om så icke är
fallet, leda sprickorna vattnet mycket lättare än
porerna och äro på den grund av större betydelse för
vattentillförseln än porerna. En av orsakerna till den
rikliga vattentillgången i synklinalernas lågpunkter
kan vara, att veckningsprocesserna i jordskorpan
åstadkommit sprickor i sandstenen i synklinalerna.
I antiklinalerna torde samtidigt i konsekvens härmed
sprickor ha bildats i sandstenens övre skikt, under
det att dess undre skikt hoppressats. I de förra
sprickorna rinner vattnet fram under starkt tryck
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
