Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Slutsats.
Den enligt ovanstående formel (5) beräknade
vattenmängden kan kontinuerligt uttagas ur brunnen, så
länge sänkningstratten icke når ned i det egentliga
vattenförande skiktet.
Brunnen vid försöksvattenverket kan sålunda
lämna minst 48 m3/tim. Vattentillgången i de båda
under arbete varande brunnarna torde av
provpump-ningsresultaten att döma (se ovan) vara minst lika
god.
s. meter
60
30
40
50 q-rrf/tim. 60
Fig. 10. Jämförelse mellan
beräknat och observerat
samband mellan uppfordring och
avsänkning i
försöksvattenverkets brunn.
under
10
30
100
200
365
Antal brunnar ............
Största belastning per brunn
under 1 dygn, ms/tim.
3
10
30
„ 100
„ 200
„ 365
38.3
34,7
30,6
27,5
25,1
24.4
49.2
45,1
39.0
36.1
33.3
32,6
49,0
44.7
39.8
36,0
33.7
32.8
43.2
39.5
35,1
31.6
29,9
29.3
46,6
42,5
38,0
34.5
32.6
32,0
23,9 31,9 32,4 29,0 31,7
Beräkning av brunnsavstånd.
Då intill varandra liggande brunnar i viss mån
samarbeta och beröva varandra vatten, måste deras
inbördes avstånd och den därav betingade årliga
medelkapaciteten bestämmas, innan det i ovanstående
tabell angivna antalet brunnar vid olika tidpunkter
med säkerhet kan fixeras.
För en grupp brunnar med artesiskt vatten gäller
följande samband
Q . R
H
In
(6)
Antal brunnar.
Förestående
beräkning synes utvisa, att
den lämpliga
uppfordringen ur brunnarna
icke bör överstiga 50
m3/tim. Det
erforderliga antalet brunnar
bestämmes av maximi-
dygnsförbrukningen. Av
skäl, som i ett annat
sammanhang kommer
att beröras (se nedan),
bör man räkna med en
pumpningstid av 24
timmar per
maximi-dygn.
I nedanstående tabell har angivits den förutsedda
vattenförbrukningen i Huskvarna vid olika tidpunkter
under 40-årsperioden 1940—1980, dels
maximidygns-förbrukningen och dels den största
medeldygnsför-brukningen under olika antal dygn i följd. Vidare
har erforderligt antal brunnar med en kapacitet var
för sig av 50 m3/tim. beräknats ur
maximidygnsför-brukningen vid olika tidpunkter och med ledning
härav bestämts dels den största belastning, brunnarna
komma att utsättas för vid 24 timmars kontinuerlig
pumpning under olika antal dygn i följd, och dels
årsmedelbelastningen.
1940 1950 1960 1970 1980
Maximidygnsförbrukning, ms 2 755 3 545 4 705 5 190 5 590
Största
medeldygnsförbruk-ning
3 dygn ....... 2 495 3 245 4 295 4 735 5 095
2 205 2 875 3 825 4 210 4 560
1 980 2 600 3 455 3 795 4 145
1 810 2 395 3 235 3 585 3 915
1 755 2 350 3 145 3 515 3 840
1 720 2 300 3 110 3 480 3 800
2 Tim k" 1
{Xi_X2......Xn)n
där Q — den på tidsenheten ur brunnarna
uppfordrade totala vattenmängden;
R — radien för depressionsområdet, räknat från
brunnsgruppens tyngdpunkt;
n = antal brunnar;
xv x2,.... xnt=åe olika brunnarnas avstånd
från en given observationspunkt och
z — vattenståndet i observationspunkten över ett
givet nollplan.
Då det för vattentäkter i berggrund ofta ställer sig
svårt att genom prov och med tillämpning av
ekvation (6) bestämma brunnsgruppens kapacitet, synes
följande generella beräkningsmetod, som baserar sig
på observationer av sänkningskurvan vid en
godtycklig uppfordring för en av brunnarna i gruppen,
vara mera ändamålsenlig. Metoden förutsätter, att
det vattenförande skiktet är homogent.
I ekv.
R
[-s—7—ln-2-]
{+s—7—ln-
2+} n k m x
är uttrycket H — z = avståndet mellan den
ursprungliga grundvattennivån och en godtycklig punkt på
sänkningskurvan.
Om H — z?=y, får formeln följande utseende:
V =
q R
–-In—
2yr km x
Bestäm sambandet mellan y och q i en godtycklig
punkt med koordinatan x\
För q = q0 är y = y0.
2,n k m x
y_
Vo
—« .Ifl
%
R
In
y–
R, som är avståndet från brunnen till
depressionsområdets gräns och teoretiskt sett har oändligt stort
värde, kan i detta sammanhang betraktas som
konstant. Ekvationen får följande utseende:
Qo
y — en konstant ■ q ............... (7)
Det råder alltså ett linjärt samband mellan
kapacitet och sänkning i vilken punkt som helst på
sänkningskurvan. Värdet på konstanten är naturligtvis
olika i olika punkter.
Den resulterade sänkningskurvan kan följaktligen
konstrueras ur de enskilda brunnarnas
sänkningskurvor genom en enkel superposition.
Två intill varandra belägna likadana brunnar med
avståndet s0 mellan den ursprungliga vattenytan och
det vattenförande skiktet och med vardera en
kapacitet var för sig av q0 vid en sänkning av s0 få vid
samverkan en kapacitet q, som kan beräknas på
följande sätt. Härvid förutsättes, att vid denna
kapacitet vattenytan likaledes sänkes till det
vattenförande skiktet.
52
13 juli 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
