Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
en färglös flamma blir spektrum fritt från
kontinuerliga bakgrundssvärtningar.
I anknytning till dessa allmänna metoder komma
en rad viktiga faktorer, som äro av avgörande
betydelse för den analysnoggrannhet man kan erhålla vid
metodernas praktiska tillämpning. Vid ett
spektrums uttydniug och utmätning är exempelvis
linjevalet av allra största betydelse.
De tillsatslinjer och grundsubstanslinjer som
utväljas vid uppmätning av intensiteten böra vara i
samma joniseringstillstånd. Måste man emellertid på
grund av ogynnsamma svärtningsförhållanden välja
annan linje, får man genom serieförsök utröna, hur
Fig. 4. Lundegårdhs
"atomizer" för
finfördelning av
provlösningen vid analys
med gaslåga.
emulsion är av större betydelse än en plåt med korta
exponeringstider. En förstärkt känslighet vid
våglängder på 2 200 Å. E. och därunder erhålles genom
att stryka ett fluorescerande skikt av paraffinolja
eller vaselin på plåten. Efter exponeringen borttages
detta skikt med aceton eller bensin före
framkall-ningen.
Ovan redogjorda metoder torde vara de mest
allmänna. Många fler metoder ha dock utarbetats av
skilda forskare och av dessa är bl. a. metoden med
intermittent båge enl. Pfeilsticker av stor betydelse.
Förfarandet avser att komma från de största
olägenheterna med vanlig ljusbåge. Den vanliga
likströms-bågen brinner utan avbrott, många gånger
medförande en överhettning av elektroderna. Tandningen av
likströmsbågen sker vanligen genom kortslutning
dvs. ett hastigt sammanförande av elektroderna.
Detta ger en viss osäkerhet åt injusteringen av
elektroderna. Pfeilsticker övervinner de nämnda
svårigheterna genom att tända ljusbågen med en
likströmmen överlagrad högfrekvensgnista. Med en
roterande strömavbrytare kan bågen tändas och släckas
med lämpliga tidsintervall. I Zeitschrift für
Elek-trochemie1 finnes metoden utförligt beskriven av
uppfinnaren själv. — I en uppsats av Landergren2 finnes
ett kopplingsschema över anordningen.
För undersökningar av lösningar på alkalier och
negativa joner såsom Cl, Br, J och S04 är professor
Lundegårdhs metod med gaslåga särskilt lämplig.
Lågan ger en emission av låg temperatur, 1 000—
3 000°, till skillnad från båge med sin temperatur från
3 000—6 000°, och gnista, möjliggörande ändå högre
temperaturer.
En schematisk skiss återges här, visande
anordningen för finfördelning av lösningen (fig. 4).
Pressluft tillföres "atomizern" (A) och acetylen tillföres
brännaren (B). Trycken kunna noggrant regleras så
att en mycket jämn emission åstadkommes. Genom
1 Zeitschrift für Elektrochemie und angewandte
physi-kalische Chemie; bd 43, nr 8, aug. 1937.
2 Tekn. tidskrift 1939, häfte 36 o. 41. Bergsvetenskap
9 o. 10. Om spektrala metoder och deras användning vid
malmundersökningar och malmprospektering.
Fig. 5. Spektrum har uppdelats i tre intervall
av olika intensitet medelst ett trestegsfilter
placerat omedelbart framför spektrografspalten.
linjen varierar i förhållande till sin jämförelselinje.
Det är sålunda möjligt, sedan intensitetssambandet
noggrant fastställts, att kunna använda ex. en
neutral atoms linje och en joniserad atoms linje till ett,
linjepar.
Linjer som visa tecken till självutsläckning böra
undvikas. Sådana linjer igenkännas som en diffust
svärtad linje med en fin genomskinlig linje i sin
mitt. Effekten är att söka i en absorbering av en del
av ljuset i en kallare del av metallångan. Finner man
emellertid att för vissa försöksdata en i
våglängds-tabeller med självutsläckning markerad linje ej visar
denna effekt, beror detta ]Dclj ätt självutsläckningen
kommer fram endast för vissa emissionsförhållanden.
Linjen kan således användas vid de försöksdata som
ej gåvo någon självutsläckning.
De linjer som
användas vid utmätningen
enligt ovan måste vara grå
till sin svärtning. I en
del fall kunna
svårigheter uppkomma genom
att ett ämne endast ger
några få starka linjer.
Det kan därvid inträffa,
att de till jämförelse
utvalda linjerna ej
komma att båda vara grå
till sin svärtning.
Genom att t. e. sätta ett
stegfilter, med känd
ge-nomsläpplighetsgrad för
ljuset, framför spalten kan emellertid den starkare
linjen försvagas, så att den blir jämförbar med de
linjer, som utan dylik intensitetsreducering äro grå.
Fig. 5 visar en upptagning med ett dylikt tredelat
filter. Mittdelen släpper igenom ljuset helt och de
båda yttre 25 resp. 75 % av ljuset. På detta sätt
kan man överspänna större koncentrationsområden
med samma linjepar. Liknande effekt erhålles med
en roterande stegsektor.
Fig. 6 visar en stegsektor. Denna monteras upp
framför spektrografspalten och bringas att rotera med
Fig. 6. Stegsektor för stegvis
intensitetsreducering av
provspektrum.
68
14 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
