Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Mineralproduktionen i Malajstaterna 1934—38.
1934 1935 1936 1937 1938 Medeltal 1934-38 Medeltal 1929-33
Tenn ......... . , ton 33 919 42 319 66 703 77 192 43 374 52 701 47 624
£ 7 584 124 9 193 978 13 134 051 17 901 544 7 912 951 11 145 329 7 601 124
Järnmalm ..... 1 135 648 1 411 635 1 654 996 1 560 828 1 616 099 1 475 841 752 322
£ 582 519 696 042 752 837 851 702 871 798 750 979 510 581
Kol ........... , ton 321 888 392 178 520 799 628 951 477 962 468 356 426 252
£ 180 650 223 326 302 700 387 443 376 526 294 129 286 795
Guld .......... ton 32 822 30 644 38 610 34 653 40 794 35 505 29 364 ,
£ 218 548 215 026 248 513 222 789 364 444 253 864 139 254
Fosfat ........ . , ton 128 831 147 929 161 440 162 568 159 859 152 126 96 902
£ 255 515 293 393 320 189 322 427 300 0001 298 305 210 215
Volframmalm . .. ton 1 603 1 634 1 639 1099 891 1 373 716
£ 194 294 215 279 212 392 193 354 130 2601 189116 42 164
Byggnadssten . . . ton 545 263 717 728 829 785 1 062 851 1 020 947 835 335 399 527
£ 63 614 83 735 96 808 124 011 115 610 96 756 46 611
Bauxit ........ ton — — 36 12 627 55 751 13 683 —-
£ — — 21 7 366 32 521 7 982 —.
Manganmalm . .. ton 18 649 28 045 36 777 32 793 31 970 29 649 16 948
£ 21 325 30 561 39 511 34 085 31 310i 31 358 15 811
Ilmenit ........ , ton — 2 431 10 331 6 252 6 462 5 095 —
£ — 860 3127 1 566 1 8851 1488 _
Porslinslera , . 307 96 121 293 1153 394 384
. £ 812 277 353 838 1 0781 672 915
Summa £ 9 433 130 11 349 273 15 520 118 20 621 598 10 909 556 13 566 735 | 9 011 434 ;
1 Approximativt.
llmenit från Travancore, Indien. Ilmeniten, som
medelst magnetisk separation vunnits ur sand från
trakten av Quilon, Travancore i sydvästra Indien,
håller den högsta halten av TiOo bland alla hittills på
världsmarknaden försålda ilmenitprodukter. En typisk
genomsnittsanalys är följande: TiOa = 60,35 ’%, Fe =
= 22,09 ’%, Si02 = 0,41 %, S = 0,01 % och P ;= 0,03 %.
Den snabba produktionsökningen av ilmenlt inom detta
område beror på den starka efterfrågan av denna
produkt för framställning av titanvitt. Numera går även
en stor del till framställning av ferro-titan.
Vad beträffar framställningen av titanfärger i
Förenta staterna försåldes år 19 37 omkring 12 6 000 ton
TiOo, av vilken mängd % användes direkt till färg,
resten till papper, gummi, läder,
golvbestrykningsmas-sor etc.
Intill början av år 1939 hade mer än 900 000 ton
ilmenit utvunnits i Travancore. E. R—s.
Mangannialmeina vid Postmasburg, Sydafrika.
Manganmalmen finnes inom Postmasburgområdet 1)
utefter Gamagara-åsen, 2) i en serie åtskilda småberg
innefattande höjdsträckningen Klipfontein, 3) i
små-höjder utgörande utlöpare från de två förstnämnda
höjdsträckningsområdena. Den tredje gruppen utgöres
endast av små irreguljära malmlinser liggande långt
från varandra och av liten ekonomisk betydelse. De
mest betydande förekomsterna ligga vid Gamagara och
Klipfontein.
Två malmtyper finnas här: dels en kiselsyrehaltig
malm, uppträdande i breccior och mest inom den östra
eller Klipfonteinzonen, dels en järnhaltig malm, vilken
mestadels håller järnoxid i form av föroreningar
förekommande mest inom de västra delarna eller
Gama-garazonen.
Undersökningsarbeten ha visat att malmkropparna
äro mycket oregelbundna både till form och storlek.
Malmen uppträder som en serie av dessa malmkroppar
liggande utan direkt samband med varandra med
storlekar från centimetertjocka skivor eller fickor upp till
stora massor, vilka vid brytning kunna lämna upp till
1 000 ton eller mer av rik malm.
Med hänsyn till fysiska och kemiska egenskaper
kunna malmerna uppdelas dels i en derb (massiv) typ
i huvudsak bestående av psilomelan med variabla
halter av mangan, dels i en kristallin typ närmast
liknande de indiska kristallina typerna och utgöres
kemiskt sett av en blandning av kristallina mineral.
Malmen är vanligtvis av god kvalitet och håller från
44 till 52 % Mn. Analysen varierar dock betydligt
mellan olika punkter. För de järnhaltiga typerna
varierar halten av Si02 från 2—4 % och halten av Fe
från 8 % upp till 25 !% eller ännu högre. De
kisel-syrehaltiga typerna åter ha en halt av SiOo varierande
från 2 upp till 10 % eller ännu mer och halten av Fe
från 4 upp till 8 •%.
Säkert kända tillgångar taxeras till ca 5 000 000 ton
men reserverna kunna öka detta belopp högst väsent-
ligt. E. R—s.
Metallnoteringar
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
* Ferrokrom 1 % Cd/d ....................£ 1/1%/-
* „ 2 % Cd/d ....................£1/0%/-
2/4 % C d/d ■....................£ —
t „ 4/6 % C d/d ....................£ 40
6/8 % Cd/d ....................£ 40
Ferromangan export fob ....................nom.
(hemma) ...........£ 17/11/- £ 12/1/-
* Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri
6/-Ferrofosfor 20/25 % d/d ... . £ 25 d/d
‡ Ferrokisel basis 45 % cif ................£ 19 nom.
„ „ 75 % cif ................£ 29 nom.
§ Kiselmangan 65/75 % cif..................6% d.
Ferrotitan 20/25 % .............. £ 93 £ 94
* Ferrovolfram 80/85 % ............ 5/1
* Ferro vanadin 35/60 % ........................15/6
.? Kiselmangan 65/75 % cif..................£ 30
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 10
* Volframpulver 98/99 % ........... 5/2%
* Per ib. Alla övriga per ton. † Parti om 3 ton oeh
däröver, under 2 ton £ 2 1/4 extra. ‡ Parti om 10 ton och
däröver. § Med 15 s. avdrag.
The Me tal Bulletin den 26 juli 1940.
72
14 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
