Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
med en föravgnistning tills intensitetskonstans
uppnåtts, detta huvudsakligen med tanke på att
tillkommande komponenter visat sig påverka
intensitetsändringen i högre grad i början av en avgnistning än
då denna pågått ett tiotal sek./mm2.
Liksom vid analys av aluminiumlegeringar kan
även här två legeringar ofta analyseras under samma
försöksformer.
Ett exempel utgör
750
i. 500
leg. b. Al 10 %
Mn 0,5 %
––-’ Koppar och bronser ––-Specialmässingar —x—x Zinkleqerinqar
/ i /
’i ■ "T
leg. a. Al 10 %
Ni 4 %
Fe 4 %
Mn 0,5 %
Föravgnistningen utgör för båda 8,5 sek./mm2.
Samma standardkurva användes för Al och Mn för
båda legeringarna. De erhållna värdena korrigeras
enl. Zeiss’ formel för avvikande grundsubstanshalt.
De korrigerade värdena visa god överensstämmelse
med kemisk analys. Felet i spektrografiska
bestämningen ligger på ca ± 3 à 4 % av totala halten.
Då en undersökning avser en kvantitativ
bestämning av föroreningar i ett material, ställes man ofta
inför svårigheter beträffande metodvalet. Tabeller
över homologa linjepar ha uppställts och publicerats
för många föroreningar i olika metaller och
legeringar. Allt för ofta finner man dock att antalet är
alldeles otillräckligt, eller att vissa för tillfället
önskvärda koncentrationsområden saknas. Man får då
övergå till standardprov även för föroreningarna.
Dessa standardprov med olika halter av elementet
ifråga spektrograferas tillsammans med analysproven,
och uttydning eller uppmätning sker på förut
beskrivet sätt. Ett förfarande som synes komma till
allt större användning är analys enligt "låt gå"- och
"icke gå"-principen. Dvs. ett standardprov med
maximalt tillåtna halter av föroreningar för en
legering eller legeringsgrupp spektrograferas
tillsammans med analysproven. Med blotta ögat avgöres
sedan i de uppförstorade spektra om föroreningarnas
halter i analysproven ligga över eller under de
till-låtna. Detta förfarande tillämpas exempelvis här på
zinklegeringar. I en legering med ca 3 % Cu och
4 % Al bestämmes dessa komponenter med
standardprov med övre och undre gränser av Cu och Al
genom fotoelektrisk intensitetsmätning och
standard-kurvor. Föroreningar såsom Sn, Cd, Fe, Pb och en
mindre tillsats av Mg bestämmas i samma
upptagning enligt "låt gå"— "icke gå"-principen.
De kvalitativa undersökningarna, vilka utföras
med hjälp av våglängdstabeller och uppletande av
"raies ultimes" i spektrum, kunna något förenklas. Yid
uppletandet av linjerna har den förenklingen gjorts,
att ur våglängdstabeller och i enstaka fall på grund
av egna iakttagelser de linjer uttagits, vilka med full
säkerhet kunna läggas till grund för påvisande av
de olika elementen i legeringar med olika
grundsubstanser. Dessa "säkra linjer" (1 à 2 st. för varje
element) ha inritats på en kartongremsa i den
skalstorlek som erhålles vid uppförstoring av ett spektrum
i Zeiss’ spektrallinjeprojektor. Förutom dessa säkra
linjer har för vanligen förekommande
grundsubstanser, såsom Cu, Zn, Al, införts ett större antal linjer,
valda så att de utefter hela bandet på ca 3 m längd
återkomma med 3—4 dm mellanrum. Kartongremsan
orienteras in till ett uppförstorat spektrum på proji-
I
I 0
^ A. 5. O. N. D. 2 F. M. A. M. J. J. A. 5. O. A.
1936 mg
Fig. 14 a. Kurvorna visa, att allt flera legeringar som
tidigare analyserats kemiskt, efter hand ha kunnat analyseras
spektrografiskt.
A. 5. 0. N D. 1 F. M. A. M. J. 2 A. S. O. N.
1938 1939
Fig. 14 b. Kurvorna visa, att antalet bestämningar kraftigt
ökats för varje månad i huvudsak beroende på att metoder
utarbetats för analys av legeringar, som förut analyserats på
kemisk väg. Den heldragna kurvan visar totala antalet
bestämningar per månad, och den streckade kurvan visar
antalet bestämningar som hänföra sig till aluminium och dess
legeringar. Skillnaden i antal bestämningar mellan de båda
kurvorna fördela sig på olika legeringsgrupper, såsom
framgår av fig. 14 a.
ceringsskärmen, genom att en karakteristisk
grund-substanslinje på kartongbandet får falla mitt för
samma linje i nämnda spektrum. Nu utläses
omedelbart eventuella föroreningar och tillsatser genom att,
där en linje på kartongbandet finner sin
motsvarighet i spektrum, ett mot linjens våglängd svarande
grundämne måste förekomma i provet.
Arbetsnoggrannheten är av största betydelse vid
utförande av samtliga spektralanalytiska operationer.
Här bör nämnas några till synes självklara saker i
arbetets gång, vilka dock icke kraftigt nog kunna
poängteras. Bristande noggrannhet i någon av dessa
arbetsoperationer innebär nämligen att den mest
väl-utformade analysmetod kan ge dåliga analysresultat.
a. Elektrodytan tillfilas omsorgsfullt och dess
storlek mätes med en lupp med 8 X förstoring och
millimeterskala. I rutinarbetet fördröjer ej detta
nämnvärt, ehuru det kanske förefaller som en
tidsödande operation.
12 okt. 1940
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
