- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
13

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

Fig. 4. Stark- och svagströmskablar med Al-mantlar.

Med en i fig. 3 visad press ha en del av kablarna i
fig. 4 tillverkats. Denna press är en ombyggd blypress
och alltså blott ett försöksutförande.
Specialkonstruerade pressar äro under arbete.

Mer än 10 km kabel av olika typer ha tillverkats,
och dessa hålla nu på att provas i praktiken. En
jämförelse mellan Al-kablarna och normala blymantelkablar
är av stort intresse. Viktminskningen är avsevärd,
åtminstone för oarmerade kablar, fig. 5. Al-kablarna ha
utförts med två olika tjocklekar på manteln, dels samma
som blymantelns, dels 25 °/0 tunnare. Draghållfastheten
hos den tunnare manteln av raffinal är 150 % större än
hos blymanteln. Böjproven visa praktiskt taget samma
siffror för bly och för raffinal.

Aluminium har som bekant den egenskapen, att den i
luft överdrager sig med ett skyddande oxidskikt. Detta
är mycket motståndskraftigt och angripes ej av sulfat,
nitrat och karbonat, däremot av klorider, kalk, cement
m. m. Al med större renhet angripes betydligt mindre
än vanligt Al. Om de praktiska proven skulle utvisa
stor risk för korrosion, finnes möjligheten till speciell
behandling av manteln för åstadkommande av ett
särskilt motståndskraftigt oxidskikt (eloxalmetoden).

Al som material för kabelmantlar har säkert
framtiden för sig, användningen kommer nog att överleva
både kristider och valutabrist. (Hanff, Hosse, Deisinger,
Siemens Z., aug. 1939.)

E. L.

blank armerad ■
20 par 1

Telefonkabel

Trafiksignalanläggning i öst-väst-axeln. Den nya

öst-väst-axeln i Berlin har försetts med en
centralmanövre-rad trafiksignalanläggning; körperioderna äro förskjutna
längs axeln, och tidsföljden kan avpassas efter den
ändrade trafiktätheten vid regn och halka. Signalernas
cykliska följd är grön-gul-röd-grön osv. Gult betyder alltså
entydigt förestående stoppsignal; gult ljus före körsignal
har slopats för att undvika ett för tidigt framkörande.

Signalerna äro uppställda på 2 à 3 m höjd vid
trottoaren eller mitt i banan; de äro försedda med
proppanslutningar, så att de lätt kunna tas bort vid
parader eller liknande tillfällen.

Den gemensamma regleringen sker från tre
synkroniserade styrcentraler. Varje signal är förbunden med
sin styrcentral över en dubbelledning; alla kopplingar
ske med reläer vid en spänning av 60 V.
Trafikprogrammet inställes genom val av ett tresiffrigt nummer;
således kunna vid full utbyggnad ända till 1 000 korsningar
övervakas; den första siffran betecknar distriktet och
den andra och tredje siffran signalställena. Vid
behov kan även varje signal manövreras för hand.

Vid korsningar med ojämn trafik påverkas
signalerna av kontakter, som äro vattentätt infogade i
körbanan. De placeras i tvärgatorna ca 30 m före
korsningen och koppla in den gröna körsignalen för sin
riktning. På samma sätt äro kontakter inkopplade i
spårvägens luftledning. (ETZ nr 36, 1939.) sah.

Vid transformatorberäkningar brukar man som
bekant uppdela det totala flödet i huvudflöde och
läck-fiöden. Hur denna uppdelning skall ske är inte
självklart. Först på senare tid har visats att denna
uppdelning i viss mån är godtycklig, i det den
sammanhänger med omsättningstalets definition.

Man kan också vid beräkningen införa begreppen
självinduktion och ömsesidig induktans men
räkningarna bli då ganska omständliga även för enkla
problemställningar.

I den här refererade uppsatsen föreslås, att man helt
skall lämna den fysikaliska verkligheten och endast
betrakta transformatorn som en "mångpol". Det visar
sig, att man kan bilda ett ersättningsschema för en
sådan mångpol genom att koppla ihop ett bestämt
antal impedanser. Detta antal bestämmes endast av hur
många klämmor som mångpolen har.
Ersättningsschemat blir mer komplicerat när klämmorna äro
många, men man ernår en förenkling, när man först
tänker sig den ena sidan av alla lindningar
ihopkopp-lade. Vidare kan man uppnå en förenkling genom
omsättningstal. Komplexa impedanser kunna endast
ersättas av komplexa omsättningstal, men genom
lämpligt val blir approximationen obetydlig även vid
användning av reella tal.
A Enligt det föreslagna förfarandet erhål-

ler man användbara ersättningsschemor
för transformatorer med två till fem
lindningar. Man tar härvid hänsyn till
tom-gångsströmmen samt spänningsfallet vid
belastning.

I ett senare arbete kommer att visas att
man med den föreslagna metoden lätt kan
undersöka även likriktaretransformatorer.
(Ostendorf, ETZ, h. 28, 1939.) E. L.

i
»I

Litteratur

blank armerad - Kabel med sektor- Kobel med Oljekabel

formade ledare I fre mantlar, I /x 95 mm7,

M par \4*Mmirfm,orm.\3*mmiif,Mkv,anri nskVarm.

Kraftkabel

Fig. 5. Jämförelse mellan vikterna hos kablar med bly- och Al-mantlar.
Streckade partier ånge mantelns andel i kabelvikten. A. kablar med
vanlig blymantel. B. kablar med Al-mantel med samma tjocklek. C. kablar
med Al-mantel, tjockleken minskad med 25 %.

Svenska telegrafverket. Historisk
framställning. Tredje bandet. Den optiska
telegrafens historia i Sverige lid!,—1881.
Elanders boktryckeriaktiebolag. Göteborg 1938.
312 sid.

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free