- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
21

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

Fig’. 12. Bestämning’ av spännkraften i en profiltråcl med
tillhjälp av dragspänningsväg.

hastighet. I varje ögonblick måste det av dessa
faktorer bestämda aktionstrycket motsvaras av ett lika
stort, av ledningen levererat reaktionstryck, vilket
bestämmes av ledningens spännkraft och massa.

Ju hastigare fordonet framföres och strömavtagaren
sålunda rör sig, dess större bli strömavtagarens
tröghetskrafter och oftast även lufttryckets inverkan.
Anspråken på ledningen ökas därmed. Punkter, i
vilka ledningen ovilligt ger efter, bliva mer och mer
framträdande, i det att de vålla gnistbildning, ojämnt
trådslitage och i ogynnsammaste fall störningar i
strömavtagningen.

Sådana punkter förefinnas oftast i ledningens
upp-hängningsanordningar, vilka åstadkomma en
diskontinuitet i den massa, som representeras av den för
strömavtagarens upptryck elastiskt eftergivande
profiltråden. Härtill komma vid många
ledningskonstruktioner de i kurvor uppträdande vertikala
kraft-komposanterna, vilka addera sig till
fästanordningarnas tyngd på sätt som åskådliggöres i fig. 13.

För att motverka sådana förhållanden går man
tillväga på olika sätt. För ledningens vidkommande
strävar man efter att avlägsna alla diskontinuiteter
i form av tyngande, med profiltråden fast förenade
konstruktionsdelar. En viss utjämning kan också
erhållas, om profiltråden mellan stolparna gives
para-bolisk underhängning, såsom regel är på SJ ledningar.
Utliggarnas stötverkan blir härigenom i det närmaste
eliminerad, åtminstone vid hastigheter intill 100 km
i timmen.

Vid större hastighet får man stundom tillgripa
mera radikala medel. Ett sådant står till förfogande
i de s. k. tillsatsrören, vilka äro relativt lätta och
inplaceras på sådant sätt, att brytpunkterna i
ledningen icke medföra nedåtriktad kraftkomposant

(fig. 14).
Tillsatsröret kan
utformas på
flera sätt. En
särskild
fördel erbjuder
den s. k.
låsleden, vilken
förlänar
tillsatsröret bärkraft, samtidigt som den
till tillsats-

Fig. 14. Kontaktledning med tillsatsrör på BJ.

röret överför den uppåt riktade rörelse, som
utliggarnas horisontalrör erhåller, om detta rör
kombineras med Y-upphängning.

Analogt med tillsatsröret verkar
kontaktlednings-upphängning med spiralfjädrar (fig. 15), insatta vid
utliggarna. Metoden, som försöksvis blivit tillämpad
i Tyskland, synes dock icke vara ägnad att allmänt
införas.

Några resultat, uppnådda med nu antydda
anordningar, visas i diagram (fig. 16), upptagna med
apparat, registrerande strömavtagarens rörelser.

I Tyskland synes man på senare tid mer och mer
hava övergått till fast avspända helelastiska
ledningssystem, vilka påstås medföra gott resultat ännu
vid tåghastigheter av 140 km i timmen och däröver.
SJ, som icke sträva efter att uppnå så extrema



Fig. 15.

Kontaktledningsupphängning med spiralfjäder,
system Steurer.

21

Fig-, 13. Exempel på kraftfördelning i
ut-liggare i kurva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free