Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig-, 16. Registrerade rörelser hos strömavtagare vid gång med olika
hastighet under ledningssystem av olikartade utföranden.
hastigheter, torde med gott resultat kunna stanna
vid enklare och billigare anordningar.
Såsom redan blivit nämnt, fungerar den till dato
mest använda svenska standardledningen oklanderligt
ännu vid tåghastigheter av ca 100 km i timmen.
Kompletterad med tillsatsrör och eventuellt i förening
med Y-upphängning, bör ledningen giva goda
resultat, även om hastigheten väsentligt höjes. Yid
Bergslagsbanan emotsedda resultat torde i detta
avseende verka i viss mån klarläggande, då den på
denna bana utförda ledningen erhållit just detta
utförande.
Inom SJ planlagda försök väntas giva mera
uttömmande besked om de inom olika hastighets-
intervall mest lämpliga
ledningsanordningarna.
På Dalslands järnväg har man valt
en medelväg mellan SJ och BJ
normalutförande, i det att Y-upphängning
men icke tillsatsrör kommit till
användning. Ledningen på denna bana är
anmärkningsvärd också i det avseendet,
att densamma till stor del vilar på
trästolpar. Av visst intresse är också ett
för banan utarbetat projekt, enligt vilket
de vanligen inom Sverige använda
stöd-isolatorerna skulle utbytas mot s. k.
stavisolatorer av svensk tillverkning,
(fig. 17). Projektet kom icke till
utförande men har försöksvis blivit utfört
vid BJ.
De problem, som äro förbundna
med kontaktledningssystemets
elektriska funktion, präglas i mångt och
mycket av ledningssystemets inverkan på
svagströmsledningar. Som bekant har
denna inverkan i vårt land medfört i
första hand inkoppling av
sugtransfor-matorer mellan kontaktledning och räls,
senare systemets fullständiga
utbyggnad med en genomgående återledning.
Denna anordning har givit
utomordentligt goda resultat, vilket illustreras icke
minst av det faktum, att
telefonledningar även med högt driven
förstärkning utan olägenhet kunna förläggas i
kabel i de elektrifierade banornas
omedelbara närhet. Anordningens
kompensationsverkan på en sådan
telefonledning bestyrkes av verkställda
mätningar, vid vilka störningsspänningen i
regeln håller sig under 0,15 voit per 100
amp.-km. Utan återledning, med
sug-transformatorerna anslutna till rälsen,
har man att emotse tio gånger högre
värden.
Kopplingsschemat för ett
kontaktled-niiigssystem med sugtransformatorer
och återledning visas principiellt i fig.
18, varav framgår
sugtransformatorer-nas och återledningens anslutningar
samt det vanliga systemet för
lednings-anordningarna vid bangårdar.
Speciella kopplingsanordningar
förekomma även i ganska stor omfattning
på kontaktledningssystem. Särskilt
intresse tilldraga sig i detta sammanhang utförda
fjärr-manöversystem ävensom vid lastområden och
spårvägskorsningar nödvändiga anordningar.
Kopplingsanordningarnas inverkan på ledningsnätets praktiska
utformning kan emellertid i detta sammanhang icke
mera ingående behandlas.
Vid sidan av dessa specialanordningar har det sitt
särskilda intresse att följa utvecklingen av de på
bangårdar använda ledningsupphängningarna. Med
få undantag hava dessa i Sverige gestaltats såsom
fackverkskonstruktioner (fig. 19 och 20), detta
närmast beroende därpå, att en sådan konstruktion vid
måttlig spännvidd ställer sig relativt billig och lätt
att montera. Den erbjuder också goda möjligheter
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
