Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
m mo m mo ms
Fig. 2. Diagram över elektriska olycksfall vid SJ.
punkt hade varit önskvärt. Kvistar, som haka fast
sig på ledningsdetaljer, kunna vålla synnerligen
besvärliga störningar genom att giva upphov till
intermittenta kortslutningar, vilka framför allt nattetid
kunna vara svåra att lokalisera.
Störningar på grund av sot- och saltbeläggning på
isolatorerna kunna uppträda, om icke isolatorerna äro
av tillräckligt kraftig typ och om de icke i rätt tid
rengöras. Sotbeläggning uppstår dels vid blandad
ång- och elektrisk trafik, dels i närheten av större
industrianläggningar. I vissa fall har man att räkna
med stark halt av svavelgaser i atmosfären och dessa
äro ofta lika störande som saltet vid Västkusten.
Periodisk rengöring av isolatorerna kan under alla
förhållanden giva bot.
Till störningar i elektriska driften torde också de
elektriska olycksfallen böra räknas. Sedan driftens
igångsättning på Riksgränsbanan år 1915 hava till
dato ca 130 elektriska olycksfall inträffat på
tågdriftsanläggningarna. Av dessa hade i runt tal 50 %
dödlig utgång.
Tidigare var fördelningen av olycksfallen så, att
huvuddelen låg på rullande materielen. Numera
inträffa flertalet olycksfall på näten vid arbeten
därstädes. Utomstående hava hela tiden i mycket ringa
antal förolyckats.
I sammanhang med driftstörningar torde böra
nämnas, att i de flesta fall ett tillfälligt nedläggande av
driften i en matarstation icke fullständigt lamslår
trafiken. Den kan, om än stundom med vissa
restriktioner, upprätthållas genom att den störda stationens
matningsområde övertages av intilliggande
matar-stationer. Matning på ända upp till 170 km har
förekommit.
Lokalisering av fel på kontaktledningsnätet utföres
genom successiv provning av delar av den störda
matningszonen enligt vissa regler. Därvid
erforderliga manövrer utföras manuellt av närmast
tillgänglig personal t. e. ban- och trafikpersonal. Detta
system medför dels en ofta betydande tidsutdräkt,
dels en viss osäkerhet. För personalbesparing köras
trafikstationerna obevakade i stor utsträckning och
det kan därför vara förenat med svårigheter att få
manövrer i högspänningsnäten utförda. På senaste
tid har man därför uppbyggt och tagit i drift
fjärrstyrning av kontaktledningsavskiljare kombinerad
med viss automatisk sektionering vid kortslutningar
så att ett stort antal nätenheter avskiljas utan
medverkan av personal, om bestående kortslutning
uppträder på dem. Det synes sannolikt, att detta system
kommer att vinna större utbredning, om det visar sig
pålitligt, då härigenom en betydande minskning av
störningstiderna bör vara möjlig att uppnå.
TJnderhållstjänsten.
För underhållet är nätet uppdelat i s. k.
underhållsområden, som delvis sammanfalla med de ovan nämnda
matningsområdena men av administrativa skäl icke
överallt göra det. Matarestationerna äro centraler
jämväl för underhållet, men det förekommer alltså,
att en sträcka tillföres energi från en
omformarestation men tillses och underhålles av en annan.
Nätet inspekteras mer eller mindre regelbundet och
i medeltal en gång per vecka. Dessa inspektioner
utföras från cykeldressin eller motordressin samt på
större bangårdssystem, delvis även på linjerna, till
fots. I medeltal två gånger per månad kontrolleras
strömavtagningen och ledningens läge relativt
ström-avtagarnas slitskenor genom inspektion från tåg.
Därutöver kunna speciella inspektioner anbefallas vid
sådana tillfällen, då anläggningarna äro utsatta för
särskilt svåra påfrestningar. Så kan vara fallet vid
synnerligen stor nederbörd, storm, isbark etc. Dessa
här nämnda inspektioner äro alltså avsedda att
närmast avslöja defekter, som omedelbart hota
driftsäkerheten.
För underhållet ordnas särskilda inspektioner, som
avse att mera i detalj kontrollera anläggningens
tillstånd, nödvändiga arbeten och deras insättande,
såsom rostskyddsmålning, reparation av fundament,
riktning av stolpar etc.
I stort sett undergår anläggningen en grundlig
undersökning per år, den s. k. årsrevisionen, varvid
såvitt möjligt alla detaljer noga granskas, defekter
avhjälpas, förslitna delar ersättas med nya och
erfarenhetsmaterial samlas för bedömande av kommande
åtgärder.
Beträffande underhållet må följande nämnas:
Stolpar o. d.
Statens järnvägar använda uteslutande järnstolpar
och i de fall antal och belägenhet av spåren göra det
nödvändigt s. k. ledningsbryggor uppburna av
järnstolpar. Trästolpar användas endast för spår av
mindre betydelse t. e. till grusgropar o. d. med
kontaktledning av enklaste utförande. Betongstolpar
användas icke för själva ledningarna men väl för att
uppbära skyddsportaler, som vid korsning mellan
elektrifierat spår och väg skall förebygga, att på
vägen passerande fordon med för höga laster komma
i närheten av högspänningsledningarna.
Det förekommer, att stolpar ändra läge bl. a. genom
tjälskjutning, överbelastning o. d. Dessa måste
rättas, om lägesförändringen överskrider vissa gränser.
Alla järnkonstruktioner kräva rostskyddsmålning.
Vid Statens järnvägar användes ganska obetydligt av
galvaniserade detaljer. För rostskyddet av järnet
användes uteslutande grundfärg av blymönja med två
strykningar av blyvitt som täckfärg. Vid noggrant
arbete synes denna behandling giva skydd inne i
landet upp till 10—15 år. Vid Västkusten och
annorstädes, varest påfrestningarna äro större, måste
om-målning ske mycket tidigare med en revisionsperiod
av ända ned till 3—4 år på vissa punkter. På de
västra delarna av näten har revisionsmålning i stort
sett satts in vid ett målningsvärde av 6—7, i vissa
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
