- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

fall vid målningsvärde 4—5, beräknat enligt de
normer, som uppställts av I. V. A:s korrosionsnämnd.
Revisionsmålningen synes i medeltal kosta omkring
2 kr. per m2, om icke förhållandena äro alltför svåra.

Upphängningspunkter.

I upphängningspunkterna tilldraga sig isolatorerna
mesta intresset. Utliggarnas stödisolatorer äro i
princip av den typ, som infördes vid Riksgränsbanans
elektrifiering med tvenne hopcementerade mantlar.
Den äldsta typen med helt släta mantlar har på
senare år övergivits och ersatts med en typ med rillor
på mantlarnas undersidor. För linjer med mycket
stora påfrestningar på isolationen användes en
isolator av samma utförande men med dimensioner, som
framför allt i radiell led ökats, varjämte rillorna äro
betydligt större. I en hel del av de äldre
leveranserna har elastiskt skikt saknats i fogen. De visa
stor avgång, uppåt 4—5 % per år. Om de senare
leveranserna har man ännu icke så stor erfarenhet,
men de isolatorer, som insatts i Göteborgslinjen och
äro försedda med elastiskt skikt, stå sig fortfarande
bra med en avgång av endast ca 0,2 % per år.

Isolatorerna drevades tidigare på bultarna med
hampdrev och blymönja. Senare har man använt
tjärdrev och på sista tiden asbestgarn. Den äldre
metoden gav den mekaniskt stabilaste lösningen, men
drevet fortares så småningom.

På linjer, som äro utsatta för påverkan av sot,
svavelgaser eller salt eller bägge delarna, är periodisk
rengöring av isolatorerna ofrånkomlig, såvida icke
den på isolatorytorna lagrade materian är
vattenlös-lig och tillräcklig nederbörd faller med icke alltför
långa intervall.

De äldre avspänningsisolatorerna hava på grund
av mindre goda mekaniska egenskaper övergivits för
en isolator av hängkedjetyp. I den första tidens
leveranser användes blyingjutning av kläppen. Då detta
har visat sig olämpligt, har man nu övergått till
ce-mentingjutning.

För undersökning av isolatorerna användes endast
okulär besiktning och kontroll av klangen, då man
lätt slår på mantlarna med en träklubba. För
undersökning av hängisolatortypen användes Siemens’
mätstång, där så är möjligt.

Upphängningspunkternas övriga detaljer giva icke
mycket arbete. Vissa klämmor av metall hava visat
svagheter, framför allt bultarna av mässing.
Bär-trådsklämmorna kräva kontroll, då de kunna lossna
och då såväl klämmorna som bärtrådarna äro utsatta
för betydande slitage på hårt trafikerade linjer.

Ledning.

Kontaktledningens läge måste kontrolleras såväl i
spårets längdaxel som vinkelrätt däremot, i höjd och
sida. Övergången från en höjd till en annan måste
ske tillräckligt mjukt och avstånden mellan
kontaktledningen och korsande ledningar hållas vid stadgade
värden. Underhängningen på spännen har tendens
att avtaga och måste med tjänliga medel bringas
åter till normal storlek, för att strömavtagningen
skall ske oklanderligt och profiltråden skonas.
Profiltrådens tillstånd måste alltid noga kontrolleras.
Det förekommer stundom, att de slaglodlödda skar-

varna i trådmaterialet gå upp och att fibrer slitas lös
i slitytan samt att tråden åsamkas en mångfald av
skador av strömavtagarna.

Profiltrådsslitaget har gynnsamt påverkats av de
modifikationer ifråga om upphängningen, som införts
på senare år. Dock är det tydligt, att noggrann
uppmärksamhet måste ägnas detta problem.
Upphäng-ningssystemet är bland annat beroende av
tåghastigheten och underhängningen kan icke vara densamma
på en sträcka med högre medelhastighet som på en
med lägre medelhastighet. Den äldre 8-formade
tråden är mycket känslig för såriga slitskenor, då den
minskats till under 70 mm2 area. Den numera
uteslutande använda tråden av svensk standard är i
detta hänseende mycket överlägsen. På huvudlinjer
monteras hädanefter profiltråd av 100 mm2 area, som
bland andra fördelar även synes giva en livslängd åt
tråden, som är minst dubbelt mot den äldre.

Avskiljare m. m.

Avskiljare o. d. med tillhörande detaljer
behandlas enligt de regler, som allmänt gälla för dylika
apparater. I svåra driftförhållanden t. e. i atmosfär,
som är starkt förorenad av svavelgaser, är det i regel
rationellast att 1 à 2 gånger per år byta detaljer och
taga isär de ur nätet avlägsnade för rengöring och
reparation. För övrigt är tillsyn en gång per år
tillfyllest. På hårt belastade linjer måste särskild
uppmärksamhet ägnas alla kontaktytor i vilka
överhettning kan riskeras.

På grund av de för underhållsarbeten på
anläggningarna m. m. utomordentligt gynnsamma
konsekvenserna av förläggandet av matarledningar o. d. i
jordkablar har framför allt från den sista stora
elektrifieringsetappens början betydande kvantiteter av
högspänningsjordkablar kommit till användning.
Erfarenheterna hava från första början varit mycket
goda med praktiskt taget 100 % driftsäkerhet.
Uteslutande oljefyllda änd- och skarvmuffar användas.
Huvudsakligen de förra kräva någon tillsyn samt
underhåll. Därvid kontrolleras packningar,
anslutningar och isolatorer med stickprov på oljans
kvalitet och där så behöves påfylles olja.

Av transformatorer finnas i själva
kontaktledningarna endast sugtransformatorerna. Dessa, äro alltid
försedda med expansionskärl och kräva föga
underhåll frånsett rostskydd, oljekontroll samt rengöring
utvärtes. Undersökning av alla anslutningar,
isolatorer och tätheten hos förekommande packningar och
ventiler är självklar.

Återledning m. m.

Återledningen är praktiskt taget underhållsfri.
Alla anslutningar till transformatorer, avskiljare samt
till jord måste givetvis kontrolleras. För
matarledningar, förbigångsledningar etc. har man dessutom
isolatorerna att undersöka samt avstånden till
korsande ledningar, byggnader osv.

Jordförbindningar, skydd m. m.

För kontaktledningsnätet tjäna rälerna som jord.
Särskilda jordplåtar användas icke. På grund av
högspänningsledningarnas närhet till alla arter av

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free