- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
30

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

byggnadsverk, det relativt stora antalet
upphäng-ningspunkter etc. är antalet jordförbindningar
synnerligen betydande och de kräva ett avsevärt mått
av tillsyn och underhåll för att vidmakthållas i
betryggande tillstånd, så mycket mera som hänsynen
till dessa ledningar ingalunda blivit allmän i den
personalgrupp, som har sin verksamhet förlagd till spår
och byggnader.

I spårsystem på bangårdar äro insatta s. k.
tvärförbindningar mellan rälssträngarna över alla
elektrifierade spår till skydd mot spänningsdifferenser,
vilka annars skulle kunna uppstå vid defekter i
rälsskarvarna. Särskilda rälsskarvförbindningar
användas som bekant icke för returströmmen från
elektro-loken. Yid lastspårsområdena finnas särskilda
förbindningar till rälerna för skyddsj ordningen av
kontaktledning inom området. Alla dessa förbindningar
liksom ytterligare en del andra kräva tillsyn och
underhåll regelbundet en eller två gånger per år.

Till de detaljer, som kräva underhåll, måste också
räknas skyddsnät, skyddsräck etc., vilka äro
anordnade som beröringsskydd på platser, varest personer
annars skulle kunna komma i beröring med
högspän-ningsledning. Varningsskyltar och övriga anslag äro
heller icke underhållsfria. Skyddsportalerna vid
vägkorsningar höra även till denna grupp. På
betongstolparna för de sistnämnda hava i vissa fall en del
defekter uppträtt i det att sprickor uppstå i betongen
och armeringen kryper fram. Skyltarna kräva
rostskyddsmålning.

Kostnader.

På grund av att linjerna ifråga om ålder, standard
och driftförhållanden äro varandra synnerligen olika,
bliva driftkostnaderna mycket varierande. År 1938
förbrukades för drift och underhåll av
kraftöverföringsanläggningarna för den elektriska tågdriften
ca 1,6 mill. kr., varav för kontaktledningsunderhållet
ca 0,6 mill. kr. Den senare kostnaden motsvarar för
Malmbanan ca 200: — kr. per km elektrifierat spår
och för övriga linjer ca 100: — kr. per km elektrifierat
spår.

En minskning av underhållskostnaderna är att
emotse genom införandet av en del förbättringar på
de senast elektrifierade linjerna. En allmän ökning
av samma kostnader torde följa av ökad belastning
och ökad tåghastighet. De högst betydande
kostnaderna för rostskyddsmålning belasta ännu endast
ett ringa antal linjer. När fortfarighetstillstånd
inträder i detta hänseende torde man hava att räkna
med en ökning av underhållskostnaderna av uppåt
50: -— kr. per km och år och även däröver. En del
åtgärder såsom genomgripande ombyggnader, utbyte
av svaga isolatorer, utbyte av försliten profiltråd etc.
utföras med medel från förnyelsefonden och sänka
omedelbart driftkostnaderna för de linjer på vilka
åtgärderna utförts. En ökning av årskostnaderna för
det södra systemets underhåll till i medeltal ca 200: —
kr. per km elektrifierad spårlängd synes icke
osannolik även med föga förändrade driftförhållanden och
oförändrad prisnivå.

Val av transformatorer med hänsyn till
utnytt-ningstid, energikostnad m. m.

Av KNUT LAVÉN, Västerås.

Inledning.

Då man för ett visst kraftbehov skall anskaffa en
transformator, gäller det att välja denna av sådan
storlek och med sådana egenskaper, att den med
hänsyn till strömkostnaden och en efter förhållandena
avpassad amortering giver de lägsta årskostnaderna.

Med begreppet kraft avses i denna artikel både
elektrisk energi och effekt. Ett visst kraftbelopp
antages nämligen vara kvantitativt bestämt av både
energiförbrukningen i kWh per år och
maximaleffekten i kW, uppmätt enligt gällande överenskommelse.

Betydelsen av i artikeln använda
bokstavsbeteckningar framgår av nedanstående sammanställning.

P — tillförd aktiv medeleffekt (t. e.
kvarttim-meseffekt)

P1 = s. k. maximaleffekt, nämligen
maximalvärdet av P, beräknat enligt gällande avtal
Pq = tillförd reaktiv medeleffekt
Pql = s. k. maximalvärde av Pq, beräknat enligt

gällande avtal
Ps = märkeffekt (kVA)
P0 = aktiva tomgångsförluster

Pk =z aktiva belastningsförluster vid märkeffekt

(kopparförluster)
Pß — reaktiva tomgångsförluster
Px = reaktiva belastningsförluster vid
märkeffekt

Pb = subtraktionsgräns = övre effektgräns för

bottenkraften (tariff 2)
Pt = Pj — Pb = toppeffekt (tariff 2)
pc — faskompensatorns aktiva förluster per kVA
px — effektavgift för P1 vid tariff 1 eller för

Ph vid tariff 2
p2 — effektavgift för Pt vid tariff 2
p3 ■= effektavgift för reaktiv effekt, som
överstiger subtraktionsgränsen vid tariff 3
eos <p = effektfaktor vid effekten P
eos (f i = effektfaktor vid effekten P1
td = drifttid per år = total inkopplingstid per år
W1

tu = — utnyttningstid för P1

P i

tk ~ ekvivalent belastningstid, dvs. den tid som
åtgår vid belastningen P1 för att alstra
samma förluster som under tiden td med
belastningen P

30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free