- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
34

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Årskostnad för reaktiva förluster vid tariff 3:
h = P„ (P3 + c312) + Px f\ (p, + c3 tk2) (8)

Årskostnad för kompensering av en transformators
reaktiva förluster:

Som förut nämnts är det i allmänhet förmånligare
att insätta faskompensator än att betala reaktiv
effekt och energi vid tariff 3. Det blir därför mera
sällan man har anledning- att beräkna kostnaden
enligt ekv. (8). I stället blir det årskostnaden för den
kompensator, som motsvarar transformatorns
maximala reaktiva effektförbrukning, som man har att
beräkna. Årskostnaden för denna blir





+ V c {Pi + c

itø]

O. Transformatorns kapitalvärde.

Då det vid inköp av en transformator gäller att
göra jämförelser mellan offerter på transformatorer
med olika anskaffningskostnader och med olika
egenskaper, ligger det nära till hands, att dessa
egenskaper omvärderas i pengar. Om man sålunda
kapitali-serar förlusternas årskostnader och lägger dessa till
anskaffningskostnaden erhålles transformatorns s. k.
kapitalvärde, som kan sägas vara ett mått på
trans-formeringskostnaden under amorteringstiden, evad
det gäller anskaffnings- och förlustkostnader. För
en transformator med årskostnaden k för förlusterna
och med anskaffningskostnaden S blir kapitalvärdet

K = S + R • k.

Genom insättning av förutberäknade värden på
årskostnaderna enligt ekv. (6), (7), (8) och (9)
erhållas följande kapitalvärden.

Kapitalvärde vid tariff 1 och 2:
K, = S + a0P0^akPkf^

01 wk>

>>

(9)

Tariff 3:

b^(p3 + c3t2)R (17)

K = (P3 + c3tk2)R (18)

För faskompensering i samband med tariff 3:

bc = c-\-p0a0 (19)

Ovan angivna specifika kostnader för förlusterna
äro karakteristiska för varje anläggning och
bestämmas av de med hänsyn till driftförhållanden
beräknade drift- och belastningstiderna samt kraftpriserna.
De behöva därför ej uträknas för varje transformator
utan kunna oftast bestämmas en gång för alla och
tillämpas för varje anläggning så länge
driftförhållandena och kraftpriserna äro desamma.

De tidsvärden och övriga storheter som ingå i ekv.
(13)... (19) äro approximativt beräknade i
appen-dix enligt ekv. (21) ... 25) och framgå i övrigt av
nedanstående sammanställning.

För tariff 1 och balanserad tariff 2:

För tarifferna 2 och 3:

, 1 — h

1—tu

†J

t„ eller

Pi —Pi

c2 — c1
hi

(10)

Kapitalvärde vid tariff 1 och 2 kombinerad med
tariff 3:

K2 = S + a0P0 + ak Pk f\ + bu Pa ^ bx Px f\ (11)

Kapitalvärde vid tariff 1 ocli 2 ökat med
kapitalvärdet av kostnaden för kompensering av
transformatorns reaktiva förluster:

K, = S + a0 P0 + ak Pk f\ + bc (Pu + Px f\) (12)

I ekvation (10—12) ingå följande specifika
kapitalvärden: a,

vid balanserad tariff 2 enligt ekv. (5).

’T^rjr

fö = ~ vid tariff 2,
"i

= 1 —( ~fu) iPl vid balanserad tariff 2

t,. Co

enl. ekv. (5)

fb =–––- vid tariff 3.

tg <Pi

bx och bc beräknade per kW
eller kVAr av de aktiva och reaktiva tomgångs- och
belastningsförlusterna. Med tillhjälp av
kapitalise-ringsfaktorn R i fig. 1 samt ekvation (6)... (8)
erhålles följande uttryck.

Tariff 1:

= + (13)

a* = {Pi + cx tk) R (14)

Tariff 2:

= {Pi + Ci h + c212) R (15)

a* = (Ps + c, tkl + c2 tk2) R (16)

Tariff 2, balanserad enligt ekvation (5) och (5 a):

«. = (Pi + Ci td)R (13)

ak = {Pi + ct tk) R -—^{pi—p2){^—fb2—fb){l& a)

Yid balanserad tariff 2 erhålles som synes ungefär
samma värden på a0 och ak som vid tariff 1.
Tom-gångsförlusterna värderas helt efter bottentariffen
och behandlas sålunda som en bottenbelastning.
Samma gäller i huvudsak även värderingen av
kopparförlusterna, men dock med en effektavgift minskad

från p1 till pt — ~ (px — p2) (2 — f\ — fb). Ehuru

förlusterna till sin natur måste betraktas som en
toppbelastning bli de dock i detta fall i huvudsak
värderade som om de tillhörde bottenbelastningen.

Äj enligt ekv. (10) är den form för kapitalvärdet,
som i stora flertalet fall kommer till användning.

I de mera sällsynta fall, då reaktiv
energidebitering enligt tariff 3 förekommer, beräknas
kapitalvärdet enligt ekv. (11) eller (12). Av dessa torde K2
enligt ekv. 11 mycket sällan komma till användning,
då en rätt avvägd tariff 3 alltid kommer att giva till
resultat, att det blir billigare att anskaffa
kondensatorer än att betala för den reaktiva förbrukningen.

34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free