- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
36

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

text, och man känner sig ibland frestad återgå till det
gamla "per", liksom engelsmän och amerikanare
skriva "revs" utan angivande av tidsenheten. Må så
vara! När emellertid teleteknici komma med i spelet,
måste "perioder" över huvud taget slopas, då
sammanställningen "kiloperioder" etc. är allt för stötande.
Vid valet mellan "hertz" och "cykel" ger jag företrädet
åt den förstnämnda, men anser i motsats mot dr
Wennerberg, att den liksom beteckningarna Y för voit,
A för amp. osv. bör skrivas med stor bokstav Hz, i
enhetlighetens intresse. Den kan lika lätt som voit
och watt förses med erforderliga prefix kHz, MHz osv.
"Kilocykel per sekund" synes mig däremot föga
smakligare än "kiloperioder".

J. Körner.

Notiser

Avsättningsmöjligheter för den elektriska industrien

i Bulgarien. Bulgarien söker med jättesteg nå
anslutning till den västerländska civilisationen. Särskilt
ägnas stor uppmärksamhet åt landets elektrifiering.
För ernående av önskvärd enhetlighet i de talrika
elektrifieringsprojekten har det visat sig nödvändigt
att uppgöra en allmän elektrifieringsplan, genom
vilken den fortsatta energiutvinningen övervakas av
staten och ledes på riktiga vägar samt de
förhandenvarande kraftkällorna utnyttjas på rationellt sätt. Sä
utvecklar sig nu Bulgariens elektrifiering efter en
sedan 1935 gällande lag, genom vilken landet har
blivit indelat i olika elektrifieringsområden.
Anläggningsarbetena inom varje område överlämnas till
företag, som kunna vara av såväl statlig som enskild eller
blandad ståtlig-enskild karaktär. De statliga företagen
föredragas likväl.

I det följande lämnas en överblick över
elektrifieringsplanens huvuddrag med därav betingade
leveransmöjligheter.

Helt naturligt har elektrifieringen i området Sofia,
som sträcker sig ända till gränserna i väster och söder,
fortskridit längst. Genomförandet av arbetena
övertogs här av det statliga kolgruveföretaget "Pernik".
Strömmen alstras delvis av bergverkets egen central
och köpes delvis av staden Sofia och
"Granitoid"-bo-laget, som äger en vattenkraftcentral i Rilabergen.
Sammanlagt står för området Sofia ca 80 000 hk till
förfogande, vilket är fullt tillräckligt för
förbrukningen. Likväl förutsättes även här anslutning till vissa
planerade stamlinjer.

En intensivare utbyggnad fordrar
elektrifieringsområdet PMlippopel, där de nödvändiga arbetena
överlämnats till syndikatet "Watscha". Detta företag
förfogar för närvarande över ca 17 000 hk, som alstras
av två kraftverk, ett ångkraftverk och ett
vattenkraftverk. De båda centralernas kapacitet är emellertid
inte tillräcklig för att säkra elektrifieringens fortsatta
utveckling. Parallelldrift med de angränsande
elektrifieringsområdenas centraler har därför förutsetts.
Här erbjuda sig många leveransmöjligheter.

Liknande är läget i elektrifieringsområdet
Stara-Zagora. Arbetet övertogs här av det statliga
kolgruveföretaget "Maritza", som redan byggt en ångcentral
med en effekt av 10 000 hk. Genom en luftledning
ledes strömmen mot öster ända till Nova-Zagora och
Jambol.. Man planerar emellertid att föra denna
ledning över Balkanbergen, närmast till industristaden
Gabrowo, och att eventuellt använda
Maritza-centra-lens energi för elektrifiering av en del av
Nordbulgarien. På detta sätt blir Maritza huvudcentralen,
genom vilken en stor del av Bulgarien förses med

energi. Samtidigt utnyttjas härigenom detta
bergverks tämligen underhaltiga kol, som endast innehåller

2 500 kalorier. Maritzacentralen behöver fortfarande
mycket betydande mängder elektrisk materiel.

Området Burgas, som vad beträffar arealen är
betydligt mindre än de förut omnämnda områdena, har
övertagits av det privata "Adree"-bolaget, som i egen
central vid sina kolgruvor i närheten av Burgas
förfogar över 10 000 hk. Dess effekt är tillräcklig för
det nuvarande behovet. Större utbyggnader förestå
här icke inom överskådlig tid.

Genom dessa centraler äro grundlinjerna för de
förestående elektrifieringsarbetena i Sydbulgarien
fastlagda. Man måste emellertid inom den närmaste
tiden räkna med upprättandet av förbindelseledningar
mellan dessa centraler, genom vilka ett energiutbyte
mellan vattencentralerna och ångcentralerna vid
bergverken skall uppnås. I detta sammanhang kan man
vänta stora entreprenader.

I jämförelse med Sydbulgariens rätt framskridna
elektrifiering har Nordbulgariens kraftförsörjning
hittills varit mycket efterbliven. Här finnes varken
vattenkraft eller bergverk. I de båda största städerna
Warna och Russe finnas visserligen ångcentraler med

3 000 och 2 000 hk effekt, genom vilka dessa båda
städer och deras omgivning erhålla energi. Man
planerar numera byggandet av en ångcentral i Plewen,
genom vilken fyrkanten Plewen—Tscherwen Breg’—
Lewetsch—Lewsky skulle elektrifieras. Beslut härom
förestår redan nu. Det är dock inte uteslutet, att
elektrifieringen av detta område kommer att övertagas
av överlandscentraler på så sätt, att företaget
förlänger sin 60 000 volts ledning från Gabrowo ända till
Plewen. Båda projekten behandlas för närvarande av
de statliga myndigheterna, vilka även ha att fatta de
erforderliga besluten.

I samband med elektrifieringen av den västliga
delen av Nordbulgarien bygger nu staden Sofia en
ledning på 35 000 voit från Sofia till Botewgrad.
Ledningen skall sannolikt därifrån förlängas till Mesdra
och Wratza över Balkanbergen för att förse de
kringliggande områdena med ström. Men detta betyder
endast en tillfällig lösning. Först när de statliga
kolgruvorna i Lom vid Donau utbyggts och tagits i
bruk, skall där byggas en ny ångcentral, som skall
övertaga elektricitetsförsörjningen för området väster
om Mesdra och Bela Slatina ända till gränsen.

Ytterligare ett stort arbete utgör det planerade
bygget av en stamlinje på 60 000 voit, som skulle föra
ström från Sofia till Philippopel, Maritza, Stara
Za-gora, Gabrowo, Plewen, Mesdra och Sofia och skulle
förbinda de där redan förhandenvarande
kraftanläggningarna med varandra.

Alla städer, som inte äro anslutna till
överlandscentraler, förses tills vidare med ström från små
vattenkraftcentraler på några hundra hk.
Strömförsörjning av detta slag för enstaka städer kan
emellertid nu anses som ett avslutat kapitel. Den fortsatta
elektrifieringen skall i varje fall ske med hjälp av
ovannämnda överlandscentraler.

Elektrifieringens utveckling framgår av följande
siffror. Ända till år 1934 fanns i Bulgarien endast
1 700 km kraftledningar. Vid slutet av år 1938 voro
redan 3 700 km ledningar i drift. Ledningsnätens
vidare utbyggnad kommer emellertid i framtiden att ske
ännu snabbare, då de över hela landet utströdda
industriföretagen så enhetligt som möjligt skola förses
med ström.

I Bulgarien kan man alltså ännu under en följd av
år räkna med betydande elektrifieringsarbeten. Dessa
arbeten komma till största delen att ordnas i form av
entreprenader.

H. Reitzer.

36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free