- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
37

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Redaktör: JULIUS KÖRNER

HÄFTE 3 utgiven av svenska teknologföreningen 2 MARS 1940

INNEHÅLL: Försämring av värmeledningsförmågan hos generatorisolation på grund av åldring, av R.
Lundholm och E. Briem. — Lågspänningsanläggningar för trösk, av R. Gårding. — Val av transformatorer med
hänsyn till utnyttnirigstid, energikostnad m. m., av Knut Lavén. — Insänt. — Notiser. — Litteratur. —■
Föreningsmeddelanden.

Försämring av värmeledningsförmågan hos
generatorisolation på grund av åldring.

Av R. LUNDHOLM och E. BRIEM.

TekniskTidskrift

ELEKTROTEKNIK

Sammanfattning.

En mångfald undersökningar ha publicerats rörande
de förändringar i egenskaperna hos
generatorisolation, som åldringen medför. En betydelsefull sak
synes emellertid allmänt hava förbisetts, nämligen
att värmeavledningsförmågan hos isolationen i
spåren småningom minskas. Detta åter medför att
generatorn med åren blir betydligt varmare inne vid
kopparn än vad värmeproven vid leveransen utvisa. Vid
Vattenfallsstyrelsen utförda experimentella
undersökningar ha klarlagt storleksordningen på och
orsakerna till detta fenomen.

Inledning.

Allt eftersom en generator åldras, inträder, särskilt
om generatorn varit starkt utnyttjad, så småningom
en förändring av lindningsisolationens struktur genom
den långvariga uppvärmningen och i viss mån genom
de skakningar för vilka den är utsatt. Inne vid
kopparn, där största uppvärmning råder, bli
förändringarna störst, och en viss pulverisering av
isolationen äger rum, delvis i samband med förkolning av
de organiska beståndsdelar (papper, ev. bomull), som
alltid i någon mån ingå i all generatorisolation.
Längre ut, i mika-isolationen, synes bindemedlet
delvis förflyktigas, varigenom tunna gasskikt bildas,
vilket kan märkas därpå att en uttagen gammal härva
ej har den fasta konsistens, som utmärker en ny
härva.

Det ligger nära till hands att antaga, att de
ovannämnda strukturförändringarna försämra
isoleringsskiktets förmåga att bortleda värme från kopparn.
Har en sådan försämring av kylningen börjat,
fortskrider den i allt hastigare tempo, dels på grund av
den ökade temperaturen i och för sig och dels på grund
av att ledarna genom isolationens uppluckring komma
att ligga löst, S£i att de kunna börja vibrera,
varigenom pulveriseringen av isolationen närmast
ledaren sättes i gång. Slutligen uppstår ett allvarligare
lindningsfel.

De ovannämnda strukturförändringarna i isola-

tionen ha iakttagits många gånger vid dissekering
av gamla generatorhärvor. Värmeledningsförmågans
minskning synes däremot hittills icke ha
uppmärksammats. Helt nyligen har den emellertid genom
vid Vattenfallsstyrelsen verkställda försök
konstaterats. Det är om dessa försök och resultatet därav,
som det följande handlar.

Provanordningen och provens utförande.

På en av Vattenfallsstyrelsens större
vattenturbin-drivna generatorer började efter flerårig hård drift
lindningsfel uppträda med så korta mellanrum, att
en brådskande ändring av maskinen blev nödvändig.
Då maskinen ej kunde undvaras så lång tid som
erfordrades för inläggning av ny lindning, beslöts att
byta hela statorn emot en ny. Ekonomiskt
motiverades detta byte även därav att en maskin med bättre
plåt och alltså minskade förluster erhölls, samtidigt
som temperaturstegringen blev lägre. Sedan statorn
utbytts, fick man en gammal stator över, som innan
den skrotades kunde användas för ifrågavarande
experiment.

I denna gamla stator utbyttes i tre av spåren
tillhörande en och samma härvsida lindningen emot
re-servhärvsidor av samma konstruktion som i den
gamla lindningen. Man fick på så sätt en härvgrupp
som till hälften bestod av den gamla, orubbade
lindningen och till hälften av nyinlagd lindning. Genom
att göra värmeprov med likström på denna härva och
mäta koppartemperaturen med termoelement på flera
ställen av såväl den gamla som den nya delen borde
man kunna få ett entydigt svar på den uppställda
frågan om värmemotståndet i den gamla resp. nya
lindningsdelen.

Fig. 1 visar provningshärvan sedd från luftgapet
och fig. 2 visar en sektion genom ett spår med
bred-vidliggande tänder. Av fig. 3 framgår dessutom den
undersökta lindningens data.

För anbringande av termoelement borrades utifrån
luftgapsytan 27 mm djupa hål, dels i lindningen och
dels i tänderna (se fig. 2).

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free