- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
44

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

vändas samtidigt, med antalet samtidigt tröskande
verk, om man vill räkna med att stötarna inträffa
samtidigt, och med i motsvarande mån lägre
multi-plikator, om man vill räkna med sammanlagring.

Förlusterna vid tröskning.

Det ligger i sakens natur, att man vid projektering
av ett landsbygdsnät vill sträva att som regel hålla
tillgängligt W2max åtskilligt större än 20 kW. Å
andra sidan kan det ej undvikas, att man stöter, på
gränsfall, där det gäller att välja mellan att ansluta
en eller flera gårdar till en relativt avlägsen
transformator eller för dessa anordna en egen
transformatorstation. Det kan därför vara av intresse att se, huru
stora förlusterna äro vid gränsfallet W2max= 20 kW.
Detta låter sig lätt göra genom att man ur
asynkrondiagrammet beräknar såväl utvecklad effekt W2 som
tillförd effekt W1 vid den punkt, där påtryckt
spänning är konstant. I fig. 6 har på diagrammets högra
sida angivits W2 och W1 som funktion av
eftersläpningen s vid 415 voit tomgångsspänning, 50 kVA
transformator, 1 000 m 16 mm2 ledning och 30 hk
motor för 380 voit. Därjämte har även angivits den vid
motorns klämmor tillförda effekten. På diagrammets
vänstra sida har inritats en antagen
varaktighetskurva för W2 under 1 h med ett maximivärde av 20 kW
och ett timmedelvärde = 10 kW. Genom
kombination av kurvorna på sätt, som fig. 6 visar, får man
förlusternas varaktighetskurva. Förlusternas
medelvärde blir i motorn 1,43 kW och i ledning -f
transformator (exkl. transformatorns tomgång) 2,43 kW.
Motorns medelverkningsgrad blir således =

= 87,5
2,43

%, och leverantörens

21,3 % av såld kraft eller

förluster

2,43

11,43
bliva

/400 m

Fig. 4—6. Maximaleffekt m. m. vid överföringsanordning,
bestående av 50 kVA transf., 25 resp. 35 hk motor och 16,25
resp. 35 mm2 ledning för 380 V.

sökt den gräns, vid vilken tröskning under i övrigt
normala förhållanden ännu är möjlig, samt beräknat
det W2max, som erhålles vid denna gräns.
Resultatet har blivit, att vid W2max = 18 à 20 kW tröskning
med bossfläkt och halmfläkt ännu är möjlig. T. o. m.
vid W2max = 16 kW har tröskning visat sig möjlig,
men då måste matningen ske med en viss
försiktighet. Tröskverkets storlek synes enligt hittills
gjorda rön ej spela så stor roll, om det ligger inom de
vanliga gränserna 2l/2—3y2 fot.

De gjorda undersökningarna äro givetvis ej
uttömmande och det vore önskvärt, om de kunde
kompletteras med iakttagelser på andra håll.

Beräkningsnormer.

I anslutning till det ovan anförda skulle
beräkningsnormerna helt enkelt bliva, att man
dimensionerar transformator, motor och ledningar så, att
man vid varje tröskpunkt enligt formel 1 har ett
W2max > 20 kW. Skulle transformatorn och någon
del av ledningen användas för två eller flera tröskverk
samtidigt, får man taga hänsyn härtill genom att
multiplicera motstånd och reaktanser i de delar, som an-

Il,43 *’" 11,43+ 2,43

— 17,5 % av bruttovärdet. Förlusterna bliva således
betydande men torde kunna tolereras, då det ju här
är fråga om ett gränsfall. Vid det stora flertalet
tröskpunkter bliva förlusterna vid tröskning vida
mindre. För lantbrukets övriga förbrukning med
mindre maximieffekt bliva också förlusterna i
motsvarande mån lägre. Även om man för enstaka
trösk-gårdar kan få förhållandevis stora
tröskningsförluster, behöver således ej den genomsnittliga
förlustsiffran bliva orimlig. Med hänsyn till
tröskbelast-ningens korta varaktighet torde det i allmänhet också
vara ekonomiskt fördelaktigare att tolerera
förhållandevis stora förluster vid tröskningen än att bygga
dyrbara överföringsanordningar, som kräva
förräntning och amortering året om.

För beräkningarna hava använts nedanstående data
för motorer (380 voit, 1 500 r/m):

hk ri r2 xl x2 b g Jm

ohm/fas ohm/fas ohm/fas ohm/fas ohm/fas ohm/fas amp.

25 0,20 0,25 0,81 0,81 0,038 0,0062 35
30 0,167 0,208 0,675 0,675 0,046 0,0075 42
35 0,143 0,18 0,58 0.58 0,053 0,0087 49
Siffrorna avse att motsvara ett normalfabrikat och
äro så valda, att märkeffekten avgives vid 4 %
eftersläpning, dvs. 1 440 r/m. Då de måste innehållas
vid den temperatur, som motsvarar märkeffekten,
bliva de vid tröskning, då kontinuerlig fullbelastning
ej kan ifrågakomma, något lägre och giva således ett
resultat något på säkra sidan.

44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free