- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
57

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

loken, vilka ombesörja trafiken även på den norska
sidan, är otillräcklig för en tillfredsställande start
vid Halden, där den skarpa stigningen börjar
omedelbart utanför stationen. Med anledning härav
användes som regel här ånglok för påskjutning.

Transformatorstationen, vilken tillhör Norges
Statsbaner, är avsedd att behållas även framdeles för
eventuellt utbyte av reservkraft mellan de båda banorna vid
inträffande avbrott i den normala krafttillförseln.

Av visst intresse äro de anordningar, som träffats
för avkoppling av den norska sektionen vid
inträffande kortslutningar. Det första uppslaget var att ordna
selektiv utlösning mellan huvudbrytaren i Mellerud
och brytaren i Kornsjö, men detta visade sig av flera
orsaker mindre lämpligt. Dels skulle skillnaden i

ströminställning bli alltför liten för att verka
pålitligt, dels och framför allt, var brytaren i Mellerud så
betydligt snabbare, att man måste räkna med att den
under alla förhållanden skulle öppna först, därest
strömrusningen överskred dess inställning. Av denna
anledning ordnades i stället så, att Mellerud alltid får
ombesörja första brytningen, medan Kornsjö-brytaren
öppnar i efterhand med hjälp av nollspänningsrelä.
Då brytaren i Mellerud efter några sekunder
automatiskt går in på nytt, visas spänning i Kornsjö, om
felet ej är på svenska sidan, och den norska vakten
kan då omedelbart börja felsökning på norsk sida.
Visas ingen spänning, är felet på svensk sida, och
felsökning där kan igångsättas. Denna anordning har
visat sig fullt motsvara behovet.

Analys av seriemotorers avstörning medelst
vissa kondensators kydd.

Av E. T. GLAS.

A. Mätresultat för småmotorer med kondensatorskydd
samt försök till beräkning av avstörningstalet r/ (100

—1 500 kc/s).

De båda huvudtyper kondensatorskydd, som bruka
användas därför att praktiken redan har ådagalagt
deras goda egenskaper, visas i fig. 1. Huvudtyperna
omfatta var och en tvenne varianter, vilkas
alternativa användning föreskrives av
säkerhetsbetingelser, nämligen "dubbelkondensator med direkt
mittpunktsanslutning" samt "dubbelkondensator med
mittpunktsanslutning över
beröringsskyddskondensa-tor". Som lämpligt erfarenhetsvärde på
dubbelkon-densatorn har antagits 2 X 0,1 (iF.
Beröringsskydds-kondensatorn är 0,005 |MF. Kondensatorerna ha
samtliga pappersisolation samt vicklar med dubbelsidig
isolationssträcka mellan stanniolbeläggen (dvs. de äro
icke "induktionsfritt" utförda utan av vanligt
standardutförande).

Enligt fig. 1 använda vi följande beteckningar:

Koppling 1: 2 X 0,1 fiF över motorns borstar med
direkt mittpunktsanslutning.

Koppling 2: 2 X 0,1 ßF över motorns borstar med
0,005 ßF beröringsskyddskondensator.

Koppling 3: 2 X 0,1 ßF över motorklämmorna med
direkt mittpunktsanslutning.

Koppling 4: 2 X 0,1 ,«F över motorklämmorna med
0,005 ßF beröringsskyddskondensator.

Första huvudtypen (kopplingar 1 och 2) skiljer sig
med hänsyn till impedansförhållandena högst avse-

Tab. 1.

i Motorstommen innesluten i ett extra isolerat metallhölje.
Detta förhands under mätningarna galvaniskt med
motorstommen.

värt från andra huvudtypen (kopplingar 3 och 4).
Undersökta motorer ha alla symmetriskt kopplade
magnetiseringslindningar M, och deras data framgå
av tab. 1.

Vid samtliga mätningar valdes motorstommen som
A. S.-pol.2

Fig. 1 a visar störningsskyddskopplingarnas
grundschema, fig. 1 b ekvivalent impedansnät med
bortseende från motorns naturliga tvärimpedanser (Z12, Z23
och Z81 enligt det allmänna schemat), fig. 1 c
impedansnätet kluvet i ett symmetriskt (S. S.) och ett
asymmetriskt (A. S.) nät samt slutligen fig. 1 d den
yttersta förenklingen. Denna medger tillämpning av
de vanliga strömgreningslagarna.

Följande beteckningar ha därvid införts:
Zr = rotorns impedans, borstarna inräknade.
Zm — en enda magnetiseringsspoles impedans.
Z0 = impedansen mellan rotorlindning och
motorstomme (mellan rotorlindning och stomme
finnes alltid en viss bestämd kapacitet, som utgör
huvudparten av kapaciteten mellan hela
ma-skinlindningen och stommen).
Zs = impedansen hos motorns anslutningsledning
(sladden e. d.).

Z’

= impedansen hos en av dubbelkondensatorns

Ci

halvor.

Z" — impedansen hos beröringsskyddskondensatorn.

När kondensatorskydd användes, så är i alla
förekommande fall /Z’/ S jZr/, /2 Zm/, /Z,/ och /4 Z"/.
Bortses från speciella resonansfenomen, som skulle
förorsakas av reaktans hos Z’, leda
strömgrenings-ekvationerna till enkla uttryck på avstörningstalet rj.

2 Se T. T. Elektroteknik 1938 sid. 167—172. E. T. Glas:
Radiostörningars principiella uppmätning. Det allmänna
underlaget för detta arhete återfinnes i den tidigare artikeln.

[-Spännings-art Spänning-]

{+Spän- nings- art Spän- ning+} V [-Varvtal-] {+Varv- tal+} vpm Undersökning utförd vid
Motor nr Effekt W Poltal [-Spännings-art-] Spän-
Belastning ning V ! —
1 15 ls/vs 9,9,0 9, 4 500 vs 220 1/1
21 330 ls/vs 220 2 12 000 vs 220 1/1

57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free