Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
%
Fig. 4 c. Impedansens amplitud och
fasvinkel för magnetiseringsspole till motor
nr 2. Likströmsmotstånd 6,9 ohm,
impedans vid 1 k<Vs 320 ohm (+ 77°).
Heldragen kurva anger amplitud, streckad
kurva fasvinkel.
Tab. 3.
rnoxfi
Fig. 4 d. Ekvivalent induktans ——SiD V
æ
och kapacitet–.–-.- för normalt
m |Z| * sin <p
monterad magnetiseringsspole till motor
nr 2. Utan järn: induktans 5,7 mH,
egenfrekvens 240 kc/s, egenkapacitet 78
v kc/s I 2’ lä a i coC fi Anm.
100 200 400 600 800 1000 1200 1 400 15 7.2 2,8 0,5 2.3 5 7 9 16 10 4 2,7 2 1,6 1,3 1,2 [-resonans-(-] {+resonans- (+} område
är den ofullkomliga kondensatorn däremot något
bättre, betraktad som lågohmig shunt. Impedansen
Z" kan utan vidare behandlas som negativ reaktans,
emedan en så pass liten kondensator som 0,005 fiF har
sin resonanspunkt vid en åtskilligt högre frekvens än
1 500 kc/s.
För att avstörningstalet rj skall’ kunna beräknas
med ledning av tab. 2 och de beskrivna
impedansmätningarna måste vissa nödvändiga förutsättningar
vara uppfyllda:
1. Emk får ej förändras genom kondensatorernas
inkoppling.
arg Z’
*90°
2. Klyvning i S. S. och
A. S. skall gå för sig.
3. Motorns
tvärimpedan-ser Z12, Z23 och Z31 få ej spela
för stor roll.
4. Gniststräckans
impedans-får ej inverka för
mycket.
Följande beteckningar
införas nu:
rj1 avstörningstal lika med
kvoten mellan två vid viss
frekvens uppmätta
spänningar,
avstörningstal beräknat
enligt tab. 2 av
impedansmätningars resultat.
Både rj1 och rj2 anges i dB.
Om t. e. 20 • (10 log ^ —
—10 log rj2) < 0, betyder detta
sålunda, att beräkningen med
stöd av impedansmätningarna
givit för gynnsamt resultat.
Om 20 •10 log ^ < 0,
förvärras störningen av det
störningsskydd, som provas.
En granskning av tab. 4
och rj1 leder till följande slutsatser för det
konden-satorskydd, som undersökes (nominellt 2 X 0,1 [iF
resp. 2 X 0,1 + 0,005 uF, se fig. 5 beträffande
huvud-kondensatorerna):
Koppling nr 3 är mycket överlägsen nr 1 på
långvåg. I synnerhet för S. S. blir dock skillnaden mellan
de båda kopplingarna mindre och mindre, allteftersom
våglängden minskar.
En beröring sskyddskondensator försämrar koppling
nr 3 (nu nr 4) betydligt mera än nr 1 (nu nr 2). När
man närmar sig 1 500 kc/s, kan man i vissa fall få
samma resultat vid båda placeringssätten.
Det största avstörningstal, som observerats för
optimalkopplingen nr 3, är vid belastning 52, i tomgång
72 dB, vilket motsvarar upp till 4 000 ggr. Å andra
sidan kan störningen i någon mån förvärras av
koppling nr 1, när det vill sig illa (emk påverkas
ogynnsamt).
Av stort intresse är jämförelsen mellan uppmätta
och beräknade ^-värden i tab. 5. De kolumner, inom
vilka man med hänsyn till mätnoggrannheten (felen
dB öupr fyul/
!20
m K/s
Fig. 5. Impedansens amplitud och fasvinkel hos
störnings-skyddskondensator. Nominell kapacitet 2 X 0,1 ^F.
500 lOOO !500kC/s
Fig. 6. Störspänningar för motor nr 1
utan störningsskydd.
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
