- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
64

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

voit
0.4

0.3

02

0.1

aoo

mo

Fig. 10 a. Uppmätning av inducerad "störspänning" i magnetiseringsspole.
Motor nr 1, symmetrisk mätkrets (S. S.). -77,.’ = 1 voit. konstant.

Fig. 10 b. Uppmätning av inducerad "störspänning" i magnetiseringsspolo.
Motor nr 2, symmetrisk mätkrets (S. S.). E/ — 1 voit konstant.

1400 kC/s

1200 1400K/s

Fig. 11. Uppmätning av inducerad "störspänning" i magnetiseringsspole.
Motor nr 2, asymmetrisk mätkrets (A. S.). E" = 1 voit konstant.

i erforderlig utsträckning kända.
9 får man ju

’ > I Z"

† Z’

Med ledning av fig.

e

s" =

1 +

4 Z,

s" överensstämmer med motsvarande ??-värde i tab.
2, medan s’ måste beräknas från början utgående från
Z„ (tab. 7).

Tab. 8. Motor nr 2.

Uppmätt reduktionstal 20 • ’ °log £1 (felmarginal + 5 dB)
samt beräknat reduktionstal 20 • io]og£2

ke/s Symmetriska fallet Asymmetriska fallet
s,’ dB S2’ dB | Diff. dB dB e2" dB Diff. dB
100 42 56
150 44 49 — 5 59 51 + 8
200 45 51 — 6 52 52 0
300 49 48 + 1 57 55 + 2
500 48 52 — 4 46 60 — 14
700 52 52 0 48 62 — 14
900 48 42 + 6 45 50 — 5
1100 42 36 + 6 44 44 0
1300 38 34 + 4 43 40 + 3
1 500 35 32 + 3 40 37 + 3

Uppmätta reduktionstal betecknas
med fi; av impedansvärdena
beräknade med f2. Jämförelse dem emellan
åsyftas med tab. 8. Avvikelserna äro
nu i stort sett ej större än vad
mätnoggrannheten kan förklara.

Bet är alltså mycket sannolikt, att
de stora avvikelserna för koppling 1
(och koppling 2), som tab. 5
demonstrerar, bero på att starka
störspänningar induceras i
magnetiseringsspo-larna från rotorkretsen.

För att närmare illustrera saken
anslöts en högfrekvensoscillator
(mät-sändare) till rotorn och spänningen
över endera magnetiseringsspolen
uppmättes med rörvoltmeter (kapacitiv
ingångsreaktans motsvarande 8 ßßV
additiv kapacitet). Resultaten bero i
hög grad av j ordningsförhållandena,
emedan dessa bestämma
kapacitetsverkan.

Mätgeneratorns utgångsspänning må
vara Er’ resp. Er".

Spänningen uppmätes över
magnetiseringsspolen, Vm’ resp. Vm", då
man anordnar mätkretsen symmetriskt
(fig. 10 a, b), asymmetriskt (fig. 11)
eller blandat (fig. 12) för motor nr 1
och 2. Mätgeneratorns ena pol jordas
vid samtliga mätningar. Motorn
stillastående.

Kurvor I och II skilja sig blott
genom att olika ändar av den galvaniskt
frånskilda magnetiseringsspole, som
är under mätning, jordas. Koppling I
är friast från kapacitetsverkan och ger
utpräglad resonans för
magnetiserings-spolens egenfrekvens (jfr fig. 4 a, c) i
S. S.-fallet. Rotor ■—
magnetiseringsspole verkar följaktligen mer eller
mindre som en transformator med
(genom egenkapacitet) avstämd sekundärkrets. I
det blandade fallet är kurvan mera komplicerad och
spänningsomsättningen mindre. A. S.-fallet avviker
ytterligare; mätkretsen är ju också arrangerad på ett
schematiskt sätt.

Kurvan III gäller för normalt kopplad motor så när
som på jordningen. Magnetiseringsspolarna ha
sålunda nu galvaniskt förbundits med rotorn.
Skillnaden mellan kurvor II och III är, som man kan vänta
sig, inte alltför stor.

Alla kurvor tyda på förvärring av störningen, i
synnerhet på långvåg, genom den beskrivna
transformatorverkan. Verkliga driftsförhållanden har man
tyvärr icke, och man kan därför inte peka på någon
viss kurva, som under alla förhållanden är giltig. Även
om t. e. avstörningskoppling nr 1 i fig. 1 helt
eliminerar "direkt" störning, är det enligt tab. 8 förklarligt,
att genom induktion rotor : magnetiseringsspole större
delen av störningen ändå kan bli kvar vid relativt
låga frekvenser, som siffrorna i tab. 4 fordra. Man
måste för att kunna godtaga förklaringen också göra
det antagandet, att vid stigande frekvens endast en
viss, allt mindre del av inducerad störspänning i
magnetiseringsspolarna gör sig gällande mellan mät-

64

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free