Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
klämmorna i fig. 1 d. Dessa klämmor äro i själva
verket shuntade med kapacitiv reaktans, varför
antagandet är mycket rimligt.
Det ligger nära tillhands att tänka sig
avstörnings-kopplingen nr 1 förbättrad genom att shunta relativt
små kondensatorer till magnetiseringsspolarna.
Härigenom skulle man dels sänka inducerad
störspänning överlag, dels flytta resonansen "till vänster" i
kurvorna. I ogynnsam riktning inverkar emellertid
på samma gång, att magnetiseringsspolarnas
spärrverkan i allmänhet avtar genom att Zm minskar. Ett
Det är dock tydligt, att man på detta sätt inte på
långt när kan få så goda resultat som med koppling
3 utan småkondensatorer.
Man frågar sig: kan koppling 3 ytterligare
förbättras med småkondensatorer, som shuntas med
magnetiseringsspolarna? En ny mätserie på motor nr 2 med
koppling enligt fig. 14 a (praktiskt taget ekvivalent
med 14 b) gav till resultat, att ingen förbättring kunde
konstateras men väl försämring upp till 15 dB vid
1 500 kc/s. För en motor, där
magnetiseringsspolarnas spärrverkan för högfrekvens i och för sig själv
är obetydlig, är det naturligtvis inte alls
säkert, att detta resultat har någon tillämpning.
Att småkondensatorerna C inte göra nytta vid
koppling 3 sammanhänger med, att
huvudkon-densatorerna dämpa den inducerade
extraspän-ningen.
1200kC/s
Fig. 12. Uppmätning av inducerad "störspänning" i
magnetiseringsspole. Motor nr 2, blandad mätkrets. E" — 1 voit konstant.
C. Allmänt om maskinkonstanternas inverkan
på avstörningen.
optimum måste därför finnas. På motor nr 2
anbragtes som störningsskydd en dubbelkondensator
2 X 0,1 uF i koppling nr 1, och
magnetiseringsspolarna shuntades vardera med kondensatorn C enligt
fig. 13.
Tab. 9. Motor nr 2.
c fiF Symmetriska fallet Asymmetriska fallet
150 kc/a 1 500 ko/s 150 kc/s 1500 kc/s
fi V dB dB fi V dB fi V dB
0 210 000 0 140 0 70 000’ 0 720 0
0,001 85 000 8 670 — 14 11000 16 500 3
0,003 45 000 14 1100 — 18 4 100 24 1400 — 6
0,025 7 500 29 1400 — 20 750 39 450 4
0,1 | 3 000 37 1 600 — 21 300 47 450 3
Tab. 9 sammanfattar mätresultaten (Z6 = oc) vid
olika C-värden och frekvenser. /uF-värdena äro vid
försöket uppmätta värden, dB-värdena ånge
avÆtör-ningstalets ökning genom småkondensatorernas
inkoppling (alltså i förhållande till koppling nr 1). Vid
150 kc/s kan man genom att göra C tillräckligt stort
till större delen kompensera dB-skillnaderna i tab. 5,
på grund av att inducerad störspänning i
magnetiseringsspolarna oskadliggöres. Men vid 1 500 kc/s, där
den "direkta" störspänningen dominerar, försämra
shuntkondensatorerna i stället resultatet j>åtagligt för
symmetriska störspänningen.
Fig. 1 d anger direkt, att vid
optimalkopplingen nr 3 \Zr 2 ZTO| och |ZJ böra vara så stora
som möjligt. Detsamma gäller för oskyddad motor.
Litet Zsj är också nyttigt.
Vid maskinkonstruktionen kan Zm| i viss mån
påverkas genom ändamålsenligt utförande av
magnetiseringsspolarna, vilkas högfrekvensimpedans beror
av lindningssätt och uppställning i förhållande till
maskinstommen.
Att öka Z0 går för sig genom att förse motorn
med ett från motorstommen isolerat metallhölje. I
den mån kapaciteten mellan stomme och hölje är
liten, införes ju härigenom en avsevärd seriereaktans,
som sänker A. S. genom spänningsdelning. Det
yttersta höljet skall nämligen uppfattas som asymmetrisk
pol (uttag 3 i fig. 1). Tillvägagångssättet är detsamma
som vid avskärmning och har liksom
beröringsskyddande isolering av motorstommen den praktiska
fördelen, att man kan använda koppling nr 3 i stället för
den ur avstörningssynpunkt ogynnsammare nr 4
(kapacitiv ström vid beröring begränsas utan
berörings-skyddskondensator).
Minskning av |Zsj är snarast en montagefråga.
Anslutningssladden fungerar ju som ett slags
tvär-kondensator, vilken kan påverka S. S. gynnsamt vid
höga frekvenser.
Förestående mätningar ha utförts på
Telegrafstyrelsens radiobyrås laboratorium av författaren i
samarbete med civilingenjörerna P. åkerlind och R.
Berglund under år 1937. En för avstörningsarbetet
viktig praktisk fråga synes därmed ha uppklarats och
ett gammalt tvistefrö vara ur världen.
_ /QQQCv
ren
—Ib-
OJ
Fig. 13—14 a och b. Små shuntkondensatorer till magnetiseringsspolarna som tillsatsskydd. Lb = dämpningsspolar.
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
