Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Den vid försöken använda maskinen.
Fig. 3. Rotor till maskinen fig. 2.
För viss aktiv effekt, dvs. för ett visst från wattmetern
tillfört moment, får man alltså vid jämvikt mellan
momenten och vid givet yj ett däremot svarande värde
på I eos ß. Är vinkeln ß liten, har man till och med
proportionalitet mellan den aktiva effekten och
strömmen I, och det i första hand uppställda önskemålet att
få en mot effekten proportionell växelström är
uppnått. Likriktas denna ström i en torrlikriktare, har
man nått sitt slutmål att erhålla en mot en aktiv
växelströmseffekt proportionell likström.
Momentet får, oberoende av värdet på tp, ett
maximum för /? = 45°. Det är endast maximets storlek,
som är beroende av yj. Vid konstant ß får momentet
likaledes ett maximum för yj — 45°. Eftersom
momentets derivata med avseende på vridningsvinkeln
ändrar tecken från positivt till negativt värde för
ß = 45°, måste man för att erhålla ett vid belastning
växande moment arbeta med värden på ß, som ligga
mellan 0 och 45°.
Det praktiska utförandet av maskinen framgår av
fig. 2. Såväl wattmetern som den andra apparaten,
som i fortsättningen benämnes momentmeter, ha
utförts av tvåpoliga likströmsmaskiner med laminerade
fält. Luftgapsdiametern är 45 mm och plåtlängden
= 50 mm. Statorringarna, som äro inbyggda i samma
kåpa, kunna vridas relativt varandra och fastlåsas med
hjälp av de muttrar, som äro synliga på översidan.
Fig. 3 visar den rotor, som användes från början. Den
var som synes försedd med sneddade spår runt om.
Eftersom endast två spår på varje rotor användes för
lindningen, har det med hänsyn till det magnetiska
motståndet visat sig lämpligare att använda en rotor,
som är helt ospårad med undantag för ett rakt spår
på var sida, och de nuvarande rotorerna äro utförda
på detta sätt. Förutom att magnetiska motståndet
blir mindre, är det mera oberoende av vridningsvinkeln
än i det förra fallet, om sneddningen ej är exakt.
Rotoraxeln, som är ca 5 mm grov, är lagrad på kullager.
Maskinernas lindningsdata angivas i det följande.
Wattmeterns spänningsspolar äro förlagda på
statorn, emedan det ansågs fördelaktigt att strömmen i
dessa, som får anses relativt konstant, arbetar på en
magnetisk krets, vars motstånd är oberoende av
rotorns vridningsvinkel. Spänningslindningen utgöres
av två seriekopplade spolar, vardera med 575 varv
0,3 mm tråd. Dess motstånd är 80 Q.
Rotorlindningen måste i princip utföras med ett i förhållande
till statorlindningen ringa antal varv, för att den
inducerade spänningen skall bliva liten. För att dock
tillräckligt moment skall erhållas, måste lindningen
föra relativt stor ström. Vid den inställda effekten
bör rotorlindningen ligga så centralt som möjligt i
luftgapet för att ytterligare reducera den inducerade
spänningen. Lindningen är utförd med 50 varv 0,6
mm tråd. Anslutningen till den yttre strömkretsen
har skett genom att draga ut trådarna genom axeln,
på vilken monterats strömspiraler. Motståndet i
lindningen inklusive tilledningsspiraler är 2 Q.
För alstrandet av flödet i momentmetern användas
seriekopplade magnetspolar med samma data som för
wattmetern. Dessa anslutas till ett nät med konstant
spänning och frekvens för att erhålla ett konstant
fält. Varierar spänningen, kan man inkoppla en
järntrådslampa i serie med lindningen, eller också kan
man använda en synkron motorgenerator som
spänningskälla. Rotorlindningen består av 400 varv 0,20
mm tråd, vars motstånd tillsammans med spiralerna
är 46 ü.
Eftersom spåren på de bägge rotorerna ligga mitt
för varandra, och enär enligt vad som förut sagts det
är lämpligt att den inducerade spänningen i
wattmeterns rotorlindning är liten, ha statorringarna gjorts
vridbara i förhållande till varandra. Man kan på
detta sätt ordna så, att när momentmeterns lindning
vrider sig mellan 0 och 45°, vrider sig wattmeterns
lindning mellan + 22,5°.
För att systemet vid variation av effekten snabbt
skall ställa in sig i sitt nya jämviktsläge, är
apparaten försedd med en enkel dämpningsanordning som
framgår av fig. 2. En på axeln fästad vinge får röra
sig i en behållare obetydligt bredare än vingen och
fylld med olja.
Den fullständiga kopplingen av såväl wattmeter som
Fig. 4. Inkoppling av wattmeter och
momentmeter.
momentmeter framgår av fig. 4. För att wattmetern
skall giva ett moment proportionellt mot den aktiva
effekten, måste strömmen i spänningsspolen ligga i
fas med spänningen och strömmen i strömspolen i fas
med huvudströmmen. På grund av
spänningslind-ningens stora induktans skulle, om inga åtgärder
vid-toges, strömmen i lindningen bliva fasförskjuten
relativt spänningen. För att kompensera detta införes
kapaciteten C, som varieras till dess resonans erhålles.
Det har även visat sig, att induktansen är något
beroende av den påtryckta spänningen. För att göra
det eventuellt uppkommande reaktiva spänningsfallet
litet gentemot det ohmska, införes dessutom ett stort
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
