Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
I anslutning till den teoretiska penetreringen av
ämnet ha utförts en del undersökningar på Tekniska
högskolans elektriska laboratorium, vilka måhända ej
givit så mycket av positivt värde, som i förhållande till
tyngden av den teoretiska framställningen varit
önskligt. Den intressanta frågan om
isolationstillstån-dets bedömning med ledning av de dielektriska
förlusterna är sålunda ännu icke tillnärmelsevis klarlagd.
Det ligger också i sakens natur, att härför erfordras
ett vida mer omfattande erfarenhetsmaterial, än som
under en relativt kort tid kan uppbringas på ett
laboratorium. Det teoretiska arbetet har utan tvivel ett
betydande värde som ledning vid fortsatt forskning,
vilket av lätt insedda skäl till väsentlig del måste
bedrivas hos tillverkande firmor och anläggningar i drift.
J. Körner.
Föreläsningar i elektromaskinlära vid Tekniska
högskolan. Avd.- F. Speciella maskiner, av prof. E. Alm.
Tekn. högsk. studentkårs kompendiekommitté samt
allm. bokhandeln. Pris kr. 9: 50.
Prof. Alm har som bekant i "De tekniska
vetenskaperna" utövat ett omfattande skriftställeri på det
elektromaskinella området. De inom denna ram
utkomna banden omfatta "Generell behandling av de
elektriska maskinernas teori och beräkning" (1926),
"Transformatorns teori, driftegenskaper och
beräkning" (1927) samt "Asynkronmaskinens teori,
driftegenskaper och beräkning" (1931). De bl. a.
återstående "speciella maskinerna", dvs. enankareomformare
och växelströmskommutatormaskiner, som måhända ej
kunna påräkna så stort allmänt intresse, att en
anslutning till Bonniers stora verk av förlagsekonomiska
skäl skulle motiveras, ha i stället under ovanstående
titel utgivits i kompendieform.
Kompendiet omfattar ca 150 sidor, av vilka ungefär
en tredjedel vardera ägnas åt enankareomformare,
en-fasiga kommutatorer samt trefasiga
kommutatormotorer inkl. kaskadkopplingar. Framställningen
kännetecknas av samma omsorg och fullständighet som de
tidigare i bokform utgivna arbetena, vilkas innehåll
i samband med studiet av det föreliggande får anses
vara i huvudsak bekant.
I fråga om enankareomformaren behandlas det
principiella verkningssättet, samband mellan växel- och
likspänning i tomgång och vid belastning,
ankarreaktion, den resulterande ankarströmmen, förluster
och verkningsgrad, kommutering, spänningsreglering,
startning, infasning och parallelldrift m. m.
Under kapitlet enfaskommutatormaskiner redogöres
som sig bör för vissa gemensamma karakteristika i
fråga om kommutering och faskompensering, varefter
följer en framställning av olika slag av enfas
seriemotorer, repulsionsmotorer utan och med
kompensering samt enfas shuntmotorer.
Avdelningen om trefas kommutatormaskiner
inrymmer behandling av shuntmotorer av olika typer,
seriemotorer samt kaskadkoppling av trefas asynkronmotor
och kommutatormaskin, några olika typer av
trefasmatare, frekvensomformare,
Lydall—Scherbius-maski-nen m. m. Vidare kaskadkopplingar för
faskompensering med och utan kombination med
hastighetsreglering.
Boken ger en god allmän orientering över alla dessa
områden. Några smärre detaljanmärkningar kunna
måhända framställas till förf:s benägna övervägande.
Betr. den trefasiga shuntmotorn med
regleringslindning i statorn angivas Winter och Eichberg som
uppfinnare, medan, såvitt recensenten erinrar sig rätt,
denna motor härrör från la Cour. Se t. e. T. T.
Elektroteknik 1913, sid. 109. Eichbergpatentet, som i
likhet med så många andra av de beskrivna
kopplingarna numera tillhör det elektrotekniska museet, avsåg
hastighetsreglering genom hjälptransformator.
Scher-biusmotorn beröres under kapitlet kaskadkopplingar.
Ur pedagogisk synpunkt synes emellertid av visst
intresse att behandla dess princip redan i samband med
den allmänna framställningen av
trefaskommutatormotorn för att ställa mot varandra de båda
huvudmetoderna för hastighetsreglering av sådana maskiner:
tillämpning av likströmshuntmotorns princip å ena
sidan (Scherbius) och reglering genom
tillsatsspänning i ankarkretsen (den s. k. nollreaktansprincipen)
å den andra. Med hänsyn till hastighetsregleringens
natur kan här påvisas den karakteristiska skillnad,
att den förstnämnda typens är oberoende av poltalet,
medan den senares är bunden till området omkring
synkronism. Vid behandlingen av enfasmotorerna av
repulsionstyp kunde möjligen Latours typ med dubbla
borstsatser ha nämnts, då den onekligen erbjöd vissa
fördelar framför den av såväl Eichberg som Latour
ävenledes angivna typen med enkel borstsats och på
sin tid var föremål för intresse även från svenskt håll.
Dessa detaljer ha givetvis i och för sig ej stor
betydelse och förringa på intet sätt värdet av
framställningen i dess helhet.
J. Körner.
Elektricitetsværkerne 1936—1937 samt 1937—
1938. Danmarks statistiske meddelelser, utgivet av
det statistiske Departement. Köbenhavn 1938 resp.
1939. Pris per häfte kr. 1: ■—.
über die Berechnung der Kapazität bei der
Messan-ordnung von Drude—Coolidge, von Hilding Slätis.
Meddelande från Åbo Akademi’s fysikaliska institut
N:o 21. Åbo 1938. 52 sid.
über die Berechnung der Absorbtion bei der
Mess-anordnung von Drude—Coolidge, von Hilding Slätis.
Meddelanden från Åbo Akademis fysikaliska institut
N:o 25. Åbo 1939. 43 sid.
Notiser
Tre nya sjöradiofyrar ha tillkommit i Sverige under
år 1939. Två av dem äro statliga och ha anordnats
genom lotsstyrelsens försorg, den ena vid Holmögadds
fyrplats i norra delen av Bottenhavet och den andra
på Östersjöns pärla — Gotska Sandön. Den tredje
radiofyren är uppställd vid Grönviksudde strax norr
om Vänersborg och har bekostats av Venerns
segla-tionsstyrelse, ett företag, som enligt särskild
överenskommelse med staten ombesörjer fyr- och lotsväsendet
i Vänern.
Radiofyrarna vid Holmögadds och Gotska Sandöns
fyrplatser äro cirkulära och ingå i den snart 10 år
gamla utbyggnadsplanen för det cirkulära
sjöradio-fyrnätet i norra Europa. Vid bägge platserna sker
strömförsörjningen från ett lokalt, råoljemotordrivet
kraftverk med 110 V ackumulatorbatteri, som för
ändamålet anordnats. Samtidigt ha fyrljusen elektrifierats
och elektrisk belysning installerats i fyrpersonalens
bostäder. Vid Holmögadd blev därjämte den
gammalmodiga och i drift mycket dyrbara mistsignaleringen
med knallsignaler indragen och ersatt med elektrisk
nautofonsignalering. Anläggningen på Gotska Sandön
omfattar även en radiofyr för luftfarten, som
installerats genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
(luftfartsmyndigheten) försorg.
Grönviksuddes radiofyr är av den riktade typ, som
kan leda ett fartyg längs den en gång för alla inställda
kurslinjen utan hjälp av pejlapparat ombord; man be-
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
