- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

Fig. 4.

sin ursprungliga hållfasthet,
medan motsvarande värden
för kortfibrig glasull är 85—
95 %. Asbestband av
"Un-derwriters’ Grade" hade
bibehållit 54 % av
ursprungsvärdena, och bomull hade blivit så
fullständigt förstört, att
dragprovning ej längre var möjlig.

Vid vanlig rumstemperatur
ha olika glasullsband i
oimpregnerat tillstånd en
brotthållfasthet, som är 2—5
gånger större än för motsvarande
band av bomull och 4,5—10
gånger större än för
motsvarande asbestband.

Nötningsmotståndet. Det är mycket svårt att
siffermässigt få en sann bild av nötningsmotståndet för
vanliga textilier eller andra högmolekylära ämnen.
Atkinson har gjort ett enkelt försök, som möjligen
kan tjäna som ledning för bedömandet av denna
storhet.

Han fastspände ett band på en stålplatta och lät en
stålvikt gnida fram och tillbaka längs bandet.
Vikten vägde 2,5 kg och var till sin nedre del utformad
som en sfärisk kalott med 12,7 mm krökningsradie.
Antalet rörelser räknades, tills elektrisk kontakt
erhölls mellan vikten och plattan. Därvid visade det
sig, att ett oimpregnerat band av glasull var
jämbördigt med ett liknande asbestband men underlägset
bomullsband. En serie liknande försök gjordes med
impregnerade band, och nu var glasullen överlägsen
såväl asbest som bomull.

Utmattning genom böjning. Av
isolationsmateria-len kräves ofta förmågan att motstå upprepade
böjningar. Detta gäller dels under
tillverkningsprocesserna, dels under normala driftförhållanden.

Atkinson har även gjort en serie undersökningar
av glasullsfibrers förmåga att motstå böjningar. Vid
dessa försök fästes ena änden av ett 430 mm långt
prov i en vridbar back, fastsatt vid kanten på en
remskiva med en diameter av 330 mm. Den andra
änden av provet fästes i en fast back under
remskivan. Denna back var fästad så, att när den rörliga
backen befann sig på största avståndet från den fasta,
fattades det 25 mm i att bandet var sträckt.
Remskivans rotationshastighet var 300 r/m.

I denna maskin provades band av ändlösa
glasullsfibrer i oimpregnerat tillstånd. Brott inträffade efter
i genomsnitt 26 500 böjningar. Även impregnerade
band av bomull och glasull provades såväl före som
efter åldring vid förhöjd temperatur. Siffervärdena
framgå av tabell III.

I ett fall äro emellertid glasullsfibrer i
böjningshänseende underlägsna bomulls- och asbestfibrer. Det är

Tabell III. Utmattning genom böjning. Provets
dimensioner 0,25 X 2,5 X 430 mm.

Antal böjningar
[-Bomullsband gul-lackerat Glasullsband gul-lackerat-]
{+Bomulls- band gul- lackerat Glasulls- band gul- lackerat+}

Glasullens struktur i förstoring jämförd med natursilke. Glasull till vänster,
silke till höger. Foto Liljeholmens kabelfabrik.

vid böjning över en egg eller annan skarp kant. Till
och med om en skarp kant pressas mot en härva,
lindad med glasullsisolerad tråd, kan brott inträffa på
glasullsfibrerna. Detta är ett förhållande, som noga
måste beaktas och som måhända är
glasullsisolatio-nens allvarligaste nackdel.

Vissa åtgärder, såsom tvättning av glasullstextilier
för att höja isolationsmotståndet (se nedan), kan även
nedsätta förmågan att motstå upprepade böjningar.
Glasullens struktur framgår av fig. 4. Det är givet,
att om oljan, som påförts fibrerna vid dragningen,
avlägsnas, spänningsfördelningen mellan de
individuella fibrerna vid bandets böjning blir ojämn och
orsakar bristning inom trådknippena. Försiktighet
måste därför iakttagas med behandlingsmetoder, som
avlägsna denna olja.

Nedan behandlas isolationsmotståndets beroende
av luftfuktigheten. För att vid alla förhållanden få
högsta isolationsmotstånd är det av intresse, att
im-pregneringsmedlets ’penetrationsförmåga är så hög
som möjligt. Härvid måste emellertid beaktas, att
förmågan att motstå böjningar sjunker, ju bättre
vidhäftningen är mellan impregneringsmedlet och
glasullsfibrerna.

I detta sammanhang förtjänar också påpekas ett
förhållande, som vållat vissa svårigheter vid lindning
med glasullsband. Till följd av gasullsfibrernas
sil-keliknande yta vilja trådarna lätt glida inbördes och
på det lindade föremålet. Ett sätt att undvika detta
är att impregnera bandrullarna med polymeriserbar,
flytande konstharts. Bandrullarna värmebehandlas,
men endast till ofullständig härdning. Den slutliga
härdningen sker först sedan lindningen är fullbordad.

Kemisk beständighet.

Glasullen har i sig själv förmågan att motstå
praktiskt taget alla kemiska angrepp utom av
fluorvätesyra. I impregnerat tillstånd är givetvis även
impregneringsmedlet att räkna med. Numera finnes
emellertid tillgängliga elektriskt högvärdiga
konst-hartser, vilkas kemiska beständighet är lika stor som
glasullens. Tyvärr äro de dock termoplastiska,
varför de ej lämpa sig vid högre temperaturer.
Härdbara konsthartser äro emellertid kemiskt beständiga
i tillräckligt hög grad för de flesta tekniska behov.

Elektriska egenskaper.

Genomslagshållfastheten. Enligt Gemant och
Glassow är genomslagsspänningen för glasullstexti-

91

Obehandlat............................................, 2 100 2 700

Efter 24’’ 138 °C ................................! 12 000 j 72 000

Efter 2" 177 °C ................................! 4 500 80 000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free