- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Tabell IV. Genomslagshållfasthet för oimpregnerade
band av bomull, asbest och glasull. Bredd 25 mm.
Nominell tjocklek 0,38 mm för glasull och asbest,
0,28 mm för bomull.

Tabell V. Genomslagshållfastheten för lackerade
glasullsband jämförda med varnish cambricband efter
upphettning i 2 tim.

Obehandlade Tvättade
[-Tjocklek-]
{+Tjock- lek+} mm kV/mm [-Tjocklek-] {+Tjock- lek+} mm kV/mm
Bomull ................................ 0,31 3,7 0,40 3,5
Asbest ................................ 0,38 2,3 0,51 2,0
Ändlös glasull.................... 0,43 3,7 0,34 3,8
Kortfibrig glasull ............ 0,41 3,6 0,39 3,9

Fig. 5.
Genomslagsspänningens max. värde som
funktion av
isolationstjock-leken.

50 100 200 300 C

Fig. 6.
Genomslagsspänningens beroende av
temperaturen.

lier vid växelström obetydligt högre och vid
likspänning något lägre än för en luftspalt av samma bredd
som glasullsmaterialets tjocklek, förutsatt att detta
är oimpregnerat. Fig. o visar detta förhållande för en
glasullsväv med en täthet av 430 g/m2.

Detta förhållande förklaras av följande.
Glasulls-isolation är sammansatt av seriekopplade luftspalter,
åtskilda av tunna glasskikt. Fältfördelningen
kontrolleras vid växelström av dielektricitetskonstanten
för glas resp. luft. Vid likström är fältfördelningen
däremot beroende av ledningsförmågan hos de båda
komponenterna. Förhållandet mellan
dielektricitets-konstanterna är omkring 5, mellan
ledningsförmågorna säkerligen större.

Förbättras glasullsytans renhet genom tvättning
växer genomslagsspänningen med omkring 3 %.
För bomull minskar den med ca 6 % och för
asbest med ca 12 %. Det är möjligt, att detta beror på
vattenabsorption hos textilfibrerna, men en
bidragande orsak är säkerligen den tjockleksökning, som
orsakas av textilfibrernas krympning. Se tabell IV.

Tabell V visar en jämförelse mellan
genomslagshållfastheten hos kommersiella varnish cambricband
och lackerade glasullsband enligt Atkinson. Samma
lack användes till både bomulls- och glasullsbandet.
Den i tabellen omtalade vikningen utfördes så, som
man falsar papper mellan tummen och pekfingret, när
man önskar riva det. Vikningen utfördes först åt
ena och sedan åt andra hållet. Elektroderna
placerades mitt över det vikta stället.

Kilovolt per millimeter
[-Tjocklek-]
{+Tjock- lek+} mm [-Obehandlade-] {+Obe- hand- lade+} Efter 2/( vid 121 •c Efter 1h vid 177 °C Efter 1h vid 232 "C

Gult isolationslack
Bomull ........................ 0,21 36 38,5 38,5 42
Glasull ........................ • 0,25 40 45 50 58 5
Svart isolationslack
Bomull ........................ 0,27 51 54 48 43,5
Glasull ........................ 0,24 51,5 53,5 54 55
Efter vikning
Gul bomull ................ 0,24 23 16,6 15.8 17,3
Gul glasull ................ 0,25 22 21 26.5 26
Svart bomull ............ 0,26 20,5 21 4,8 4,8
Svart glasull ............ 0.24 24,5 36,7 18,2 15,7

Efter lackeringen, men innan de undergått någon
annan behandling, är det en liten skillnad mellan
genomslagsspänningen för glasulls- och bomullsband.
När banden under 2 tim. undergått upphettning till
121°, 177° resp. 232°C ha glasullsbanden högre
genomslagsspänning än motsvarande bomullsband.
Förklaringen torde vara, att glasullens
genomslagsspänning enligt fig. 6 (Gemant & Glassow) minskas
endast obetydligt, under det att lackets
genomslagsspänning, som länge varit känt, under kortvarig och
måttlig värmebehandling ökas. Bomullsfibrernas
genomslagsspänning nedsattes däremot mycket kraftigt
genom fibrernas förkolning. Vidare visar tabell V,
att gult lack är mera värmebeständigt än svart.
Detta framgår tydligast av vikningsprovet, som i
övrigt tydligt visar betydelsen av glasullens
värmebeständighet, om glasulltextilier efter impregneringen
utsättas för böjningar.

Tabell VI visar genomslagsspänningen för
glasullsband, impregnerade med olika slags isolationslack.
Prov 1—4 har impregnerats genom doppning i tunt
lack av resp. typer, nr 5 och 6 äro kommersiella band.

Lufttryckets inverkan på genomslagsspänningen
hos oimpregnerade glasullsband framgår av fig. 7.
Vid växelström ligger vid normalt lufttryck
genomslagsspänningen för glasullsbandet något högre än
för en luftspalt av samma tjocklek. Mellan 1 och 2
ata skära glasulls- och luftkurvorna varandra.
Ökningen med trycket sker praktiskt taget lineärt men
betydligt långsammare än för luftspalten eller t. e.
papper.

Isolationsmotståndet. Enligt Littleton och Mo-

Tabell VI. Genomslagshållfastheten för
glasullsband impregnerade med olika isolationslacker efter
uppvärmning till 177°C under 140h.

l 2 3 4 5 6

[-Impregneringsmedel-]

{+Impregnerings- medel+} Klart
luft-torkande lack Klart
ugnslack Klart
ugnslack Lack på
alkyd-harts-bas Gult cambric
isolationslack Svart cambric
isola-tions-lack
Tjocklek mm 0,17 0,27 0,19 0,15 0,19 0,19
Genomslags-
hållfasthet
kV/mm .... 46 44 63 61 54 49

92

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free