- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Elektroteknik /
107

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

frekvenser som 30—60 kHz, och det har därför vid
dessa system liksom vid de lågfrekventa systemen
varit nödvändigt att anskaffa speciella apparater för
mottagningen. Vid användning av belysningsnätet för
överföringen blir störningsnivån för hög för att
mottagningen skall kunna anses god.

År 1935 börjades i Tyskland försök med
högfrekvent överföring av rundradioprogram på
telefonledningar med bärvågsfrekvenser, som ligga inom
rundradioområdet. Man hade nu omfattande
erfarenheter från bärvågstelefoni på kablar och från
överföring av television på koaxialkablar att bygga på,
varför redan de första försöken gåvo resultat, som
tydligt visade, att man kunde räkna med goda
framtidsmöjligheter för ledningsbunden
programdistribution i stor skala.

Systemet gör det ju möjligt att ansluta vanliga
rundradiomottagare av godtycklig typ till ledningen,
och de milliontals radiomottagare, som redan finnas,
kunna därför användas utan att några som helst
förändringar behöva vidtagas med dem.

Flera modulerade bärvågor kunna överföras
samtidigt, och mottagningen blir fri från störningar.

Långt ifrån att vara överflödigt skulle ett sådant
system vara ett värdefullt komplement till den
trådlösa programdistributionen, varom man blir fullt
övertygad, om man betraktar fig. 1, som visar, huru
mottagningsförhållandena gestalta sig i vårt land. Endast
de streckade ytorna representera områden, där
radiomottagningen kan anses vara fullgod.

Om man därtill beaktar önskemålet om
dubbelprogram, kommer man till den slutsatsen, att om ett
sådant önskemål skall kunna tillgodoses, torde detta
bliva helt beroende på det högfrekventa
trådradiosystemets utveckling.

Hösten 1936 installerades en försöksanläggning för
högfrekvent trådradio i Karlshamn med 30 abonnenter
anslutna. Försöken med trådradio ha sedermera
utvidgats till att omfatta flera anläggningar, för att
erfarenheter ur såväl teknisk som ekonomisk
synpunkt skulle erhållas från telefonnät av olika struktur.

Erfarenheterna av försöksdriften ha varit sådana,

att telegrafverket ansett det vara motiverat att börja
planera för en betydande utvidgning av de byggda
anläggningarna ävensom att öka antalet
anläggningar. Då riktlinjerna för en sådan utbyggnad nu börja
bli klara, kan tillfället anses vara lämpligt att här
lämna en redogörelse för trådradiosystemets princip
och de erfarenheter, som gjorts under försöksdriften.

Telefonledningarnas inverkan på
trådradio-överföringen.

Principschemat för en trådradioöverföring framgår
av fig. 2.

På telefonstationen uppställes en liten
rundradiosändare eller, om flera program skola sändas
samtidigt, en sändare för varje program. Till denna
sändareanläggning anslutas abonnentledningarna via
filteranordningar, som på vanligt sätt skilja
högfre-kvensöverföringarna, alltså radioprogrammen, från
den lågfrekventa överföringen, telefonsamtalet.

Hos abonnenten måste ledningen på motsvarande
sätt uppdelas i en anslutning för lågfrekvens och en
anslutning för högfrekvens. Varje abonnentledning
kommer således att förses med filteranordningar i
båda ändarna. Filtren äro gaffelanordningar av
enklaste slag.

Då såväl sändare som filter endast kunna avpassas
för telefonledningarnas genomsnittliga egenskaper i
trådradioavseende, kommer trådradioöverföringen i
varje enskilt fall att bli beroende av ledningens
lämplighet för trådradioöverföring.

Pupiniserade och transformerade ledningar kunna
sålunda icke utan vidare användas för trådradio,
däremot kunna alla opupiniserade ledningar användas.

I lokalnäten förekomma ju pupiniserade ledningar
sällan annat än som förbindelseledningar, under det
att de äro så mycket vanligare i lands- och riksnäten.
Då endast pupiniserade ledningar finnas att tillgå,
måste man vidtaga särskilda anordningar. Dessa
skola emellertid behandlas senare. Dämpningen är
givetvis hög för frekvenser inom rundradioområdet,
särskilt gäller detta järnledningar och kabelledningar.
Sålunda är dämpningen för 200 kHz, motsvarande

6 juli 1940

107

Fig". 2. Principschema för trådradioöverföring på abonnentledningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1940e/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free