Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
/300 kHz
[-zbie/-f-]
{+zbie/-
f+} /ee/n/ny
\ 3mm CL/
j/c///ee/h.
200
?30 kHz
Fig-,
och
3. Dämpningen hos kabelledningar
blankledningar för frekvenser inom
rundradioområdet.
1 500 m våglängd, ungefär 0,65 N/km för en 0,8 mm
kabel.
Fig. 3 anger dämpningen för kabelledningar och
luftledningar för frekvenser inom rundradioområdet.
Då man icke behöver räkna med att mer än 3 à 4
program samtidigt komma att överföras per
trådradio, räcker för detta ändamål ett frekvensområde
på ca 100 kHz.
Ur dämpningssynpunkt är det naturligtvis
lämpligast att välja det lägre frekvensområdet för
rundradio, och för att med säkerhet även äldre
mottagarmodeller skola kunna användas, har valts
frekvensområdet 150—250 kHz.
Som synes av figuren, varierar dämpningen med
frekvensen, vilket innebär, att de båda sidbanden till
bärvågen dämpas olika mycket, och härav
uppkommer en viss distorsion. Dess bättre är distorsionen
icke av sådan storleksgrad, att den kan äventyra
ljudkvaliteten. För den lägsta rundradiofrekvensen
150 kHz t. e. blir dämpningsskillnaden mellan
sidbanden vid 10 kHz modulationsfrekvens ungefär
0,02 N/km vid överföring på en 0,6 mm kabelledning,
vilket för en ledningslängd om 5 km ger en
resulterande dämpningsskillnad om 0,1 N mellan
sidbands-frekvenserna.
Den härav förorsakade klirrfaktorn är vid 80 %
modulation inte större än ungefär 0,5 °/00-
För luftledningar av järn blir distorsionen av
ungefär samma storlek, och för luftledningar av koppar
blir den ungefär 10 ggr mindre.
Fortplantningshastigheten är inom frekvensområdet
för rundradio praktiskt taget konstant. För kablar är
den ungefär 2/3 av ljushastigheten och för
luftled-ningar i det närmaste lika med ljushastigheten.
Fas-vinkeln mellan sidbanden undergår alltså inga
förändringar utefter ledningen, och någon distorsion på
grund av fasvinkelsändringar behöver man därför icke
räkna med.
Ledningskarakteristiken antager för
trådradiofre-kvenserna i allmänhet andra värden än för talfrekvens
men håller sig praktiskt taget konstant inom
frekvensområdet. För kopparledningar kan man räkna med
Z = 700 £2 eller samma värde som för talfrekvens.
Karakteristiken för järnledningar antager även ungefär
värdet Z = 700 £2, vilket emellertid är halva värdet
vid talfrekvens. För kablar sjunker karakteristiken
’ ännu mer, och man kan räkna med Z r= 150 ß som
ett genomsnittsvärde. Z varierar något med
ledardiametern, sålunda är Z = 130 £2 för 1,4 mm
ledardiameter och Z = 170 £2 för 0,6 mm ledardiameter.
På landsbygden och i de flesta samhällen med
öppen bebyggelse bestå abonnentledningarna som
bekant i allmänhet till en del av sin längd av kabel och
till en del av luftledning av järn, brons eller koppar.
Trådradioöverföringen på en sådan abonnentledning
visas schematiskt i fig. 4. Från telefonstationen
räknat börjar en sådan ledning med kabel,
införingska-beln, vilken slutar i en stolpe, utgreningsstolpen,
varifrån luftledningar grenas ut till abonnenterna.
Yid övergången mellan kabel och luftledning
uppstår givetvis reflexion på grund av ledningarnas olika
karakteristiker. Hos abonnenten avslutas ledningen
nxed blytråd för inonihusinstallationen. Blytrådens
karakteristik är för trådradiofrekvenser ungefär
Z — 70 £2. Blytråden avslutas i sin tur med
högpassde-len i abonnentfiltret, vars karakteristik åter är 150 £2.
Vi få alltså på en sådan ledning ett antal
reflexionspunkter, och ledningens resulterande dämpning kan i
vissa fall variera rätt mycket inom frekvensområdet.
-s
Fig:. 4.
En abonnentledning består ofta
ning"smaterial.
KS-
av flera slags led-
Fig. 5 visar dämpningsvariationerna för ett antal
abonnentledningar av olika sammansättning.
Fig. 5 a och 5 b visa ett par mycket ogynnsamma
fall ur reflexionssynpunkt. Största
dämpningsskillnaden mellan sidbanden fås i punkt 1 fig. 5 b. För en
modulationsfrekvens om 10 kHz uppgår
dämpningsskillnaden till 0,4 N. Klirrfaktorn blir i detta fall
k — 0,8 % vid 80 % modulation.
I punkt 2 i fig. 5 b förlöper dämpningskurvan så,
att bärvågen dämpas mer än sidbanden. Härigenom
uppkommer en viss risk för att bärvågen vid
mottagningsänden blir övermodulerad. Av fig. 5 b framgår,
108
3 aug. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
